DELA

Student­perspektiv: om diskriminering i utbildning och klinik

Publicerad: 12 september, 2021

Hebba Abdul Rahim, läkarstudent

I detta inlägg funderar vi på ett ämne som varit omdiskuterat de senaste åren, nämligen rasism och diskriminering av studenter som är ute på sina praktikplatser inom vården. Kanske har du varit en student i en sådan sits någon gång? Eller så har du kanske sett någon student som blir särbehandlad på sin praktikplats?

Det är mycket man kan träffa på ute på praktiken. Det finns de studenter som välkomnas med öppna famnar, men det finns även de studenter som blir bortglömda i en hörna och väntar på att de ska bli uppmärksammade. Tyvärr är det ett klimat som många studenter har fått uppleva och som de inte kunnat göra så mycket åt själva. Rasism och annan diskriminering påverkar i längden studenternas välmående och motivation till studierna. Många av dagens studenter har inte styrkan att kunna protestera och säga emot av olika anledningar.

Hur jobbar man mot en sådan miljö? Hur förhindrar man rasism och diskriminering? Erbjuds det stöd till studenter som fått uppleva rasism och diskriminering?

Nedan har vi samlat in ett flertal läkarstudenters upplevelser av rasism och diskriminering på sina praktikplatser inom vården. Dessutom finns en intervju med ordföranden för MUR, där de beskriver hur de tar studentperspektivet på allvar.

Intervju med MUR (Medicinska Utbildningsrådet)

Vem är du?

Johanna Sollenberg, läkarstudent på termin 9, samt ordförande för MUR.

Vad gör MF (Medicinska föreningen) och MUR?

MF är för oss studenternas förening och ett sätt att skapa studiesociala sammanhang för studenter, men inom MF ryms också den utbildningsbevakande grenen MUR. Där har vi flera utbildningsråd som bevakar respektive program och det är då MURs uppgift att vara en mellanhand mellan fakultetens högre beslutande organ och studenternas röster.

Hur jobbar ni mot diskriminering?

Vi har ett väldigt bra trakasseri- och diskrimineringsprogram etablerat. Det är upp till kursledningen att påminna om att dokumentet finns och att hemsidan finns, och att det finns handlingsplaner i det fall att diskriminering eller trakasserier skulle uppstå. Det kan vara varierande hur bra kursledningen är på detta, men på de allra flesta Moodle-sidor ligger denna plan länkad. Vi har även en likabehandlingsplan som antogs 2013. Det är framför allt Medicinska fakultetens styrelse som har det övergripande ansvaret för likabehandlingsarbete i föreningen. Vi som utbildningsbevakande råd kan av intresse välja att driva sådana frågor men det är inget som vi förväntas göra. Sen säkerställer vi att de dokument och handlingsplaner som redan finns inte avvecklas utan kvarstår. Det har funnits ett jämställdhetsutskott under MF, och det är på väg att starta igen då det finns intresse från studenterna.

Är det vanligt att studenter upplever diskriminering enligt dig?

Det är inget jag tagit del av kontinuerligt varken som student eller ordförande, jag har dock själv varit utsatt en gång under mina kliniska terminer, men det är inget som hör till vanligheten. Sedan är det lite kursortsberoende hos oss, och hur det är på de prekliniska terminerna när man har mer teoretiskt kan vara olika, men det är inget som i min uppfattning dyker upp dagligen. Jag vill gärna tro att vi studenter har en väldigt accepterande kultur oss emellan, så jag hoppas inte att vi utsätter varandra för diskriminering och trakasserier, men jag kan inte tala för alla. Men det är klart, det är ju mycket unga studenter och folk kan ju ha olika fördomar som i sin tur kan föda tråkiga attityder. Men vi läser också en utbildning där man pratar mycket om hur man bemöter olika människor, och vi lär oss att vara fördomsfria. Men detta arbetet hade man säkert kunnat bli bättre på.

Vad hade fakulteten och handledarna kunnat tänka på eller jobba mer med för att undvika diskriminering eller trakasserier?

Jag tycker att det ska vara standardiserat att man på varje kursintroduktion nämner att likabehandlingsplanen finns och var den finns att hitta, och jag tycker också att det alltid på kursintroduktioner ska finnas en informationsslide om hur man går tillväga om man blir utsatt för någonting, med länkar till t.ex. MFs ärenderapportering. Det kan också vara viktigt att säga att det inte alltid är du som råkar ut för någonting, utan man kan känna att man behöver prata med någon även om det inte är du själv som direkt blivit utsatt. Sedan kan man ju önska att man på programmet mer generellt pratar om vad trakasserier och diskriminering är och att man definierar begrepp som trakasserier och diskriminering. Man kan ju baka in det i utbildningen, t.ex. genom att prata om ojämlik vård, som att exempelvis personer med fetma tenderar att få annan vård än normalviktiga, eller hur olika religiös bakgrund kan påverka vårdplanering. På detta sätt hade man kunnat skapa en utbildningsrelaterad medvetenhet kring detta.

Studentkommentarer – läkarstudenterna säger sitt

Linn Wikström, läkarstudent och amanuens vid MedCUL

Vi har ställt frågor till läkarstudenter som går kliniska terminer om hur de upplever sin praktik. Har de upplevt någon diskriminering eller särbehandling? Vem har blivit utsatt? Hur vanligt är det här egentligen? Av de 5 vi intervjuade så hade 2 personer upplevt diskriminering riktad mot dem själva eller andra. Deras berättelser och kommentarer finns att hitta här nedan. Övriga intervjuade hade inte upplevt någon diskriminering.

Jag själv [har drabbats av diskriminering]. Har hänt ganska många gånger att handledaren vänder sig till den manliga studenten och pratar till honom istället för oss båda. Känns som att manliga studenter ofta får göra mer saker praktiskt, typ om det ska tas en a-gas så säger handledaren bara att han ska ta den fast vi båda är där och båda ska lära oss samma saker. Känns som att man som tjej måste ta mer initiativ för att få göra saker. Det är väl inget jätteproblem egentligen, men det är ju ändå så att man reagerar på det. Känns som att tjejer måste vara så väldigt mycket mer pålästa och duktiga för att få samma respekt som killarna.

Läkarstudent 1

Jag tycker att det kan finnas personer som är otrevliga osv men jag tycker det är viktigt att göra skillnad på när en individ liksom blir systematiskt hindrad i sina studier pga en diskrimineringsgrund och när någon fäller en oskön kommentar. Jag tycker att det finns lite könsdiskriminering på vissa placeringar när patienter inte vill ha med personer pga manligt kön t.ex. Det kan ju finnas omständigheter som gör att det blir förståeligt men det är ändå så att det påverkar den individens möjlighet att få likvärdig utbildning enbart pga kön.

Jag har varit med om att patienter kallat mig “jävla blatte” och ibland sett mig med viss skepsis pga att jag inte ser så svensk ut. Finns ju lite osköna personer där ute. Men jag skulle inte säga att det påverkat mina chanser på programmet och jag vet inte hur det skulle vara om jag var någon annan liksom.

Läkarstudent 2

Artikeltips

I detta inlägg väljer vi att tipsa om många artiklar som belyser ämnet vi tagit upp.

Varannan kvinnlig läkarstudent anser sig negativt särbehandlad (Dagens medicin)

De vill komma till rätta med sexism och stereotyper (Läkartidningen 2017)

Manliga och kvinnliga läkarstudenters olika erfarenheter påverkar karriärplaner (Umeå universitet)

Sedan vill vi även lyfta avhandlingen nedan:

Är det bara jag? Om sexism och rasism i läkarutbildningens vardag : erfarenheter, förklaringar och strategier bland läkarstudenter

Avhandlingen “Är det bara jag? Om sexism och rasism i läkarutbildningens vardag: erfarenheter, förklaringar och strategier bland läkarstudenter” (Emelie Kristoffersson 2021 vid Umeå Universitet) har fått stor uppmärksamhet, bland annat i Läkartidningen. Hon lyfter hur rasism och sexism ofta glider under radarn på utbildningen, att det är något enstaka personer utsätts för eller att man överdriver, och spånar kring hur läget hade kunnat förbättras för alla läkarstudenter. Läkartidningens intervju med Kristoffersson går att finna här  och den fullständiga avhandlingen går att läsa här.

Fler inlägg

Till toppen