Jag vill handleda / Etik och handledning – material

Etik och handledning – material

Inlägg av Jenny Lindberg, Med Dr, specialistläkare internmedicin och njurmedicin,  doktorand i medicinsk etik, ledamot i Delegationen för medicinsk etik, Svenska Läkaresällskapet, Deltemaansvarig i medicinsk etik och juridik på läkarprogrammet Lunds universitet i samarbete med Eva Hannerz Schmidtke, Överläkare inom anestesi och intensivvård, Akademiska Sjukhuset i Uppsala, Ledamot i Svenska Läkaresällskapets Etikdelegation, Ordförande i ETOS, Svensk Förening för Anestesi och Intensivvårds delförening för etik och Cecila Lundmark, Legitimerad specialistsjuksköterska  MSc, Etisk vägledare, Ledamot i Svensk sjuksköterskeförings etiska råd samt representant i Svenska läkarsällskapets etiska råd,

På denna sida hittar du material som du som  lärare och handledare kan använda tillsammans med studenter och kollegor för handledning och undervisning i vårdetik. Du hittar till exempel förslag på mål för studenter på grundutbildning och för kompetensutveckling inom professionen. Här finns inspelat material i form av filmer och föreläsningar, fallbeskrivningar, modeller för etisk analys samt för samtal om etik inom vårdteamet. Även om etik skiljer sig från juridik så är det viktigt att också känna till de rättsliga ramarna för vårt etiska agerande. Därför finns också material om grundläggande medicinsk rätt.

Begreppet vårdetik

Vårdetik handlar om de etiska principer, värderingar och överväganden som ligger till grund för arbete och beslutsfattande inom hälso- och sjukvård.  Vårdetik omfattar både teoretiska principer och praktiska tillämpningar i vårdsituationer.  Det finns olika perspektiv på vårdetik inom hälso- och sjukvård. En medicinsk etik som främst bygger på etiska principer för medicinskt beslutsfattande och en mer patient- och relationsorienterad etik som ofta benämns som omsorgsetik. Företrädare för respektive perspektiv behöver kunna förstå varandras perspektiv och kommunicera över professionsgränserna. Detta är nödvändigt för att kunna föra en interprofessionell etisk dialog i den kliniska vardagen och främja samsyn bland studenter och kollegor.  Målet att säkerställa att vården är rättvis, respektfull och värdig.

Centrala principer inom vårdetik

De främsta principerna inom vårdetk är de följande:

  • autonomiprincipen,
  • principen om att göra gott,
  • principen om att undvika oproportionerlig skada och
  • rättviseprincipen.

Dessa principer är abstrakta och behöver konkretiseras i specifika kliniska situationer. Att göra gott och icke skada kan exempelvis konkretiseras på olika sätt beroende på vilka värden som står på spel och vilka personer som berörs..

Exempel på vårdetiska dilemman i praktiken

  • Ska man respektera en patients önskan att avstå från livräddande behandling om det strider mot vårdpersonalens syn på att göra gott?
  • Hur hanterar man konflikter mellan vad närstående önskar och vad patienten tidigare önskat när patienten inte längre kan uttrycka sina behov?
  • Hur resonerar man när man ska väga nytta mot skada med en viss behandling eller välja attt avstå från behandling?

Vårdetik är inte bara en uppsättning regler utan också en process för att reflektera över och balansera olika värden och intressen i svåra situationer. Den är avgörande för att skapa förtroende och respekt inom teamet samt mellan vårdgivare, patienter och närstående. Etiska principer behöver också tillämpas på organisationsnivå exempelvis vid prioriteringar när resurser inte räcker till. Här ska man tillämpa människovärdesprincipen, behovs/solidaritetsprincipen och kosntadseffektivitetsprincipen.

Varför är det viktigt att lyfta etiska frågor i din handledning?

Handledning och undervisning i vårdetiska frågor är avgörande för att skapa en vårdmiljö som präglas av respekt, medkänsla och professionellt ansvarstagande. Genom att lyfta fram och diskutera etiska dilemman kan vårdpersonal känna sig bättre rustade att hantera dem på ett sätt som gagnar både patienterna samt den egna professionella utvecklingen och teamets kollektiva etiska  kompetens.

Balansera mellan teori och tillämpning

Om undervisning i etik uppfattas som alltför teoretiskt krävande kan det verka avskräckande och som ett alltför stort uppdrag.  Med ganska små medel kan du dock stimulera till reflektion över de värdefkonflikter som kan uppstå i exempelvis patientmöten, vid medicinska beslut och teamarbete. När du handleder eller undervisar är det av stor betydelse att tillsammans skapa ett öppet och tillåtande samtals- och lärandeklimat.

Strategier vid samtal och reflektioner om etik

Använd en vedertagen modell för etisk analys och reflektion( se nedan förslag på modeller)

Tänk på att
  • identifiera olika värden/intressen och väga dem mot varandra,
  • kritiskt granska egna och andras argument.
  • vara flexibel och öppen för  att hantera frågeställningar som plötsligt aktualiseras i situationen,
  • medvetandegöra egna normer och värderingar och förhålla sig kritiskt till dem
Som samtalsledare tänk på
  • att skilja mellan genererande och värderande processer.
    • Börja med att stimulera till idéer och förslag och att låta alla komma till tals  utan att värdera det som sägs.
    • I nästa skede, avgränsa problemställning och antal alternativ, granska och värdera argument.
  • betydelsen av icke-verbal kommunikation för att inkludera och stimulera till bidrag.
    • Får man som student vara med tidigt i ögonkontakt mönster etc så lättare att våga bidra.
  • att stimulera gruppdeltagarna att
    • ställa olika typer av frågor till varandra
    • resonera högt för varandra
    • lyssna på och integrera varandras argument

Egen kompetensutveckling

Du kan öka din egen kompetens inom etiska frågor genom att ta del av materialet här eller gå en utbildning till exempel “Att undervisa i etik – utbildning för lärare och handledare” på Karolinska institutet. Kompetens kan även utvecklas genom egen undervisningserfarenhet samt genom att återkommande reflektera över till exempel kliniska situationer/fallbeskrivningar tillsammans med andra inom ett team.  För särskilt intresserade finns olika typer av etiska forum att engagera sig i till exempel lokala eller regionala etikråd.

Lärandemål 

Etikutbildning på grundnivå

Tips på lärandemål för studenter på grundnivå respektive för fortbildning samt för lärare/handledare i etik är under arbete inom ett grupp bland annat bestående av representanter för etiska råd  i landet (se bland annat författarna av denna sida) och i samråd med Svensk sjuksköterskeförening och svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik.  Under grundutbildningen föreslås ett fokus på etiska teorier, principer, regler och deklarationer men också att i viss utsträckning kunna: 

  • tillämpa dessa i det dagliga kliniska arbetet genom att identifiera och analysera etiska frågeställningar kopplade till kliniska situationer.
  • kritiskt reflektera över sina egna normer och värderingar samt
  • kritiskt granska sina egna och andras argument.

Kursmål för studenter 

Innan en bearbetning är gjord för studenter inom fler professionsutbildningar finns exempel på mål för grundnivå (läkarstudenter) i läkartidningen (*Polesie, S. m.fl.. Etik på nya läkarprogrammet. Läkartidningen.se 2023-02-01).

https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2023/02/etik-pa-nya-lakarprogrammet-nationell-malbeskrivning-foreslas/ 

Etikutbildning för fortbildning och för dig som undervisar i etik

Kursmål för fortbildning

Under fortbildning i de olika vårdprofessionerna bör en fördjupning ske avseende både den teoretiska förankringen och den praktiska tillämpningen av olika etiska principer inom den egna kliniska verksamheten. Etisk reflektion bör genomsyra verksamheten på olika plan. Situationer där det uppstår etisk oenighet behöver analyseras och hanteras. Här bör en interprofessionell dialog främjas inom teamet för att gemensamt reflektera över och hantera etiska frågeställningar men även för att motverka etisk stress som kan uppstå i skärningen mellan vad som ses som önskvärt att göra och vad som är möjligt utifrån eventuellt bristande resurser inom den egna verksamheten. Förslag på kursmål är under arbete.

Kursmål för lärare som undervisar i etik

Som lärare eller handledare i vårdetik behöver den etiska kompetensen kombineras med pedagogisk kompetens och reflektion. Handledaren bör kunna leda etisk analys och reflektion i både mindre och större grupper. Ett interprofessionell perspektiv bör finnas även här då etiken går över professionsgränserna. Läraren/handledaren i vårdetik ska stimulera till öppenhet, kritisk granskning av egna och andras argument samt till ett fortlöpande lärande. Förslag på mål är under arbete.

Undervisningsmoment 

Metoder som rekommenderas för att nå kunskapsmålen kan vara: kurs(er)/moment inom en kurs med fokus på aktivt lärande i form av  till exempel case-undervisning, filmer och litterära exempel följt av analys och diskussion i professions- eller tvärprofessionella grupper; praktisk träning i att använda analytiska verktyg. Kliniska situationer kan levandegöras genom scenario- och simuleringsövningar.  Fallbeskrivningar för diskussion och analys hittar du exempel på HÄR.

Examination 

Examinerande uppgifter på såväl grundnivå som fortbildningsnivå bör täcka in såväl kunskapsmål som praktiska färdigheter och värderingsförmåga. Därmed rekommenderas att examinera på flera olika sätt: genom kunskapsfrågor (begrepp, etiska principer); skriftlig och muntlig reflektion och etisk analys; scenarioövning eller medsittning (eventuellt med videoinspelning och efterföljande reflektion med återkoppling) med fokus på bemötande, inlevelseförmåga och medkänsla. I ett senare stadium i utbildningen kan också övergripande etiska frågor analyseras och kursdeltagare kan opponera på varandras argument, något som dels hjälper för att skärpa den egna argumentationen, dels bidrar till att utveckla förmågan att lyssna in och visa respekt för andras argument.  

Här hittar du filmer att använda för handledning, undervisning eller diskussion i ditt team

Introduktioner

Introduktion till vårdetik

Introduktionsföreläsningar med Anders Castor, Barnonkolog Region Skåne, Lunds universitet, Ordförande i Delegationen för medicinsk etik Svenska Läkaresällskapet samt medlem i Statens medicinsk-etiska råd

Etik del 1

Etik del 2

Etik del 3

Etik del 4

Etik del 5

Etik del 6

Introduktion till medicinsk etik, Moral Theory Niklas Juth, Professor i medicinsk etik Uppsala universitet, Ordförande i Region Uppsalas etiska råd, adjungerad ledamot i Delegationen för medicinsk etik Svenska Läkaresällskapet.

Introduktion till medicinsk etik

Moral Theory

Justice 1 (Introduktion) och 2 (inom sjukvården)

Global Justice

Orphan drugs Särläkemedel (mediciner för sällsynta sjukdomar)

Screening

Genetisk testning

Genmodifiering

Grundläggande medicinsk rätt

Lotta Wendel, lektor i medicinsk rätt, Malmö universitet.

Del 1
Del 2
Patientdokumentation

Du hittar  en modell för etisk analys här:

Modell för etisk analys

En video som vidare beskriver etisk analys av Sam Polesie Göteborgs universitet https://play.gu.se/media/Etisk+analys/0_twzr7085

t

Andersson H, Svensson A, Frank C, Rantala A, Holmberg M, Bremer A. Ethics education to support ethical competence learning in healthcare: an integrative systematic review. BMC Med Ethics. 2022 Mar 19;23(1):29. doi: 10.1186/s12910-022-00766-z

Basil Varkey (2021)Principles of Clinical Ethics and Their Application to Practice, Med Princ Pract;30:17–28 DOI: 10.1159/000509119

Ovan artikel har exempel på flera fall att använda som underlag för diskussion.

Bloggartikel:Ethics in Health Care: Improving Patient Outcomes, Tulane University January 19, 2023

Statens medicinsk-etiska råd: olika publikationer https://smer.se/publikationer/

Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik:
https://www.sls.se/etik/etikdelegationen/

Prioriteringscentrum: https://liu.se/forskning/prioriteringscentrum

Svensk sjuksköterskeförenings etiska råd: https://beta.swenurse.se/om-oss—profession-
vision-politik/organisation/rad/sjukskoterskornas-etiska-rad

Poddar

Etikpodden (soundcloud.com)

Etikpodden är en podd från Etiska rådet i Region Skåne och riktar sig till dig som arbetar i sjukvården, beslutsfattare i sjukvården och den som är allmänt intresserad. I podden diskuteras aktuella etiska teman av etiska rådets seniora och kunniga ledamöter.

Sjukt rätt

“Din medicinrättsliga farkost i podspace

Här gör vi tillfälliga nedslag i delar av den medicinrättsliga regleringen. Vi har valt områden som studenter brukar ha frågor om, men också ämnen som vi själva menar borde belysas. Vi diskuterar hur regleringen ser ut, men också hur den hade kunnat se ut istället.

Vi som gör podcasten heter Lotta Wendel och Agneta Nordin. Lotta är lektor i medicinsk rätt vid Malmö universitet, där hon forskar och undervisar. Agneta har lång erfarenhet som radiojournalist och som lärare på utbildningar i journalistik.

Lynöe & Juth, Medicinska etikens ABZ, Liber, 2009 https://ki.se/media/192794/download

CURA: Suzanne Metselaar;  Malene van Schaik Guy Widdershoven; Roeline Pasman; A clinical ethics support instrument for caregivers in palliative care Nursing Ethics 2022, Vol. 29(7-8) 1562–1577 

Steg ett till fem metoden: Ett verktyg för etisk kommunikation i grupp bland hälso- och
sjukvårdspersonalhttps://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1471595321000342?via%3Dihub” data-wplink-url-error=”true”>Catarina Fischer- Grönlund, Margareta Brännström, Karin Zingmark;”The ‘one to five’ method – A tool for ethical communication in groups among healthcare professionals”;Nurse Education in Practice Volume 51, February 2021.

Jag vill handleda / Etik och handledning – material

Etik och handledning – material

Inlägg av Jenny Lindberg, Med Dr, specialistläkare internmedicin och njurmedicin,  doktorand i medicinsk etik, ledamot i Delegationen för medicinsk etik, Svenska Läkaresällskapet, Deltemaansvarig i medicinsk etik och juridik på läkarprogrammet Lunds universitet i samarbete med Eva Hannerz Schmidtke, Överläkare inom anestesi och intensivvård, Akademiska Sjukhuset i Uppsala, Ledamot i Svenska Läkaresällskapets Etikdelegation, Ordförande i ETOS, Svensk Förening för Anestesi och Intensivvårds delförening för etik och Cecila Lundmark, Legitimerad specialistsjuksköterska  MSc, Etisk vägledare, Ledamot i Svensk sjuksköterskeförings etiska råd samt representant i Svenska läkarsällskapets etiska råd,

På denna sida hittar du material som du som  lärare och handledare kan använda tillsammans med studenter och kollegor för handledning och undervisning i vårdetik. Du hittar till exempel förslag på mål för studenter på grundutbildning och för kompetensutveckling inom professionen. Här finns inspelat material i form av filmer och föreläsningar, fallbeskrivningar, modeller för etisk analys samt för samtal om etik inom vårdteamet. Även om etik skiljer sig från juridik så är det viktigt att också känna till de rättsliga ramarna för vårt etiska agerande. Därför finns också material om grundläggande medicinsk rätt.

Begreppet vårdetik

Vårdetik handlar om de etiska principer, värderingar och överväganden som ligger till grund för arbete och beslutsfattande inom hälso- och sjukvård.  Vårdetik omfattar både teoretiska principer och praktiska tillämpningar i vårdsituationer.  Det finns olika perspektiv på vårdetik inom hälso- och sjukvård. En medicinsk etik som främst bygger på etiska principer för medicinskt beslutsfattande och en mer patient- och relationsorienterad etik som ofta benämns som omsorgsetik. Företrädare för respektive perspektiv behöver kunna förstå varandras perspektiv och kommunicera över professionsgränserna. Detta är nödvändigt för att kunna föra en interprofessionell etisk dialog i den kliniska vardagen och främja samsyn bland studenter och kollegor.  Målet att säkerställa att vården är rättvis, respektfull och värdig.

Centrala principer inom vårdetik

De främsta principerna inom vårdetk är de följande:

  • autonomiprincipen,
  • principen om att göra gott,
  • principen om att undvika oproportionerlig skada och
  • rättviseprincipen.

Dessa principer är abstrakta och behöver konkretiseras i specifika kliniska situationer. Att göra gott och icke skada kan exempelvis konkretiseras på olika sätt beroende på vilka värden som står på spel och vilka personer som berörs..

Exempel på vårdetiska dilemman i praktiken

  • Ska man respektera en patients önskan att avstå från livräddande behandling om det strider mot vårdpersonalens syn på att göra gott?
  • Hur hanterar man konflikter mellan vad närstående önskar och vad patienten tidigare önskat när patienten inte längre kan uttrycka sina behov?
  • Hur resonerar man när man ska väga nytta mot skada med en viss behandling eller välja attt avstå från behandling?

Vårdetik är inte bara en uppsättning regler utan också en process för att reflektera över och balansera olika värden och intressen i svåra situationer. Den är avgörande för att skapa förtroende och respekt inom teamet samt mellan vårdgivare, patienter och närstående. Etiska principer behöver också tillämpas på organisationsnivå exempelvis vid prioriteringar när resurser inte räcker till. Här ska man tillämpa människovärdesprincipen, behovs/solidaritetsprincipen och kosntadseffektivitetsprincipen.

Varför är det viktigt att lyfta etiska frågor i din handledning?

Handledning och undervisning i vårdetiska frågor är avgörande för att skapa en vårdmiljö som präglas av respekt, medkänsla och professionellt ansvarstagande. Genom att lyfta fram och diskutera etiska dilemman kan vårdpersonal känna sig bättre rustade att hantera dem på ett sätt som gagnar både patienterna samt den egna professionella utvecklingen och teamets kollektiva etiska  kompetens.

Balansera mellan teori och tillämpning

Om undervisning i etik uppfattas som alltför teoretiskt krävande kan det verka avskräckande och som ett alltför stort uppdrag.  Med ganska små medel kan du dock stimulera till reflektion över de värdefkonflikter som kan uppstå i exempelvis patientmöten, vid medicinska beslut och teamarbete. När du handleder eller undervisar är det av stor betydelse att tillsammans skapa ett öppet och tillåtande samtals- och lärandeklimat.

Strategier vid samtal och reflektioner om etik

Använd en vedertagen modell för etisk analys och reflektion( se nedan förslag på modeller)

Tänk på att
  • identifiera olika värden/intressen och väga dem mot varandra,
  • kritiskt granska egna och andras argument.
  • vara flexibel och öppen för  att hantera frågeställningar som plötsligt aktualiseras i situationen,
  • medvetandegöra egna normer och värderingar och förhålla sig kritiskt till dem
Som samtalsledare tänk på
  • att skilja mellan genererande och värderande processer.
    • Börja med att stimulera till idéer och förslag och att låta alla komma till tals  utan att värdera det som sägs.
    • I nästa skede, avgränsa problemställning och antal alternativ, granska och värdera argument.
  • betydelsen av icke-verbal kommunikation för att inkludera och stimulera till bidrag.
    • Får man som student vara med tidigt i ögonkontakt mönster etc så lättare att våga bidra.
  • att stimulera gruppdeltagarna att
    • ställa olika typer av frågor till varandra
    • resonera högt för varandra
    • lyssna på och integrera varandras argument

Egen kompetensutveckling

Du kan öka din egen kompetens inom etiska frågor genom att ta del av materialet här eller gå en utbildning till exempel “Att undervisa i etik – utbildning för lärare och handledare” på Karolinska institutet. Kompetens kan även utvecklas genom egen undervisningserfarenhet samt genom att återkommande reflektera över till exempel kliniska situationer/fallbeskrivningar tillsammans med andra inom ett team.  För särskilt intresserade finns olika typer av etiska forum att engagera sig i till exempel lokala eller regionala etikråd.

Lärandemål 

Etikutbildning på grundnivå

Tips på lärandemål för studenter på grundnivå respektive för fortbildning samt för lärare/handledare i etik är under arbete inom ett grupp bland annat bestående av representanter för etiska råd  i landet (se bland annat författarna av denna sida) och i samråd med Svensk sjuksköterskeförening och svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik.  Under grundutbildningen föreslås ett fokus på etiska teorier, principer, regler och deklarationer men också att i viss utsträckning kunna: 

  • tillämpa dessa i det dagliga kliniska arbetet genom att identifiera och analysera etiska frågeställningar kopplade till kliniska situationer.
  • kritiskt reflektera över sina egna normer och värderingar samt
  • kritiskt granska sina egna och andras argument.

Kursmål för studenter 

Innan en bearbetning är gjord för studenter inom fler professionsutbildningar finns exempel på mål för grundnivå (läkarstudenter) i läkartidningen (*Polesie, S. m.fl.. Etik på nya läkarprogrammet. Läkartidningen.se 2023-02-01).

https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2023/02/etik-pa-nya-lakarprogrammet-nationell-malbeskrivning-foreslas/ 

Etikutbildning för fortbildning och för dig som undervisar i etik

Kursmål för fortbildning

Under fortbildning i de olika vårdprofessionerna bör en fördjupning ske avseende både den teoretiska förankringen och den praktiska tillämpningen av olika etiska principer inom den egna kliniska verksamheten. Etisk reflektion bör genomsyra verksamheten på olika plan. Situationer där det uppstår etisk oenighet behöver analyseras och hanteras. Här bör en interprofessionell dialog främjas inom teamet för att gemensamt reflektera över och hantera etiska frågeställningar men även för att motverka etisk stress som kan uppstå i skärningen mellan vad som ses som önskvärt att göra och vad som är möjligt utifrån eventuellt bristande resurser inom den egna verksamheten. Förslag på kursmål är under arbete.

Kursmål för lärare som undervisar i etik

Som lärare eller handledare i vårdetik behöver den etiska kompetensen kombineras med pedagogisk kompetens och reflektion. Handledaren bör kunna leda etisk analys och reflektion i både mindre och större grupper. Ett interprofessionell perspektiv bör finnas även här då etiken går över professionsgränserna. Läraren/handledaren i vårdetik ska stimulera till öppenhet, kritisk granskning av egna och andras argument samt till ett fortlöpande lärande. Förslag på mål är under arbete.

Undervisningsmoment 

Metoder som rekommenderas för att nå kunskapsmålen kan vara: kurs(er)/moment inom en kurs med fokus på aktivt lärande i form av  till exempel case-undervisning, filmer och litterära exempel följt av analys och diskussion i professions- eller tvärprofessionella grupper; praktisk träning i att använda analytiska verktyg. Kliniska situationer kan levandegöras genom scenario- och simuleringsövningar.  Fallbeskrivningar för diskussion och analys hittar du exempel på HÄR.

Examination 

Examinerande uppgifter på såväl grundnivå som fortbildningsnivå bör täcka in såväl kunskapsmål som praktiska färdigheter och värderingsförmåga. Därmed rekommenderas att examinera på flera olika sätt: genom kunskapsfrågor (begrepp, etiska principer); skriftlig och muntlig reflektion och etisk analys; scenarioövning eller medsittning (eventuellt med videoinspelning och efterföljande reflektion med återkoppling) med fokus på bemötande, inlevelseförmåga och medkänsla. I ett senare stadium i utbildningen kan också övergripande etiska frågor analyseras och kursdeltagare kan opponera på varandras argument, något som dels hjälper för att skärpa den egna argumentationen, dels bidrar till att utveckla förmågan att lyssna in och visa respekt för andras argument.  

Här hittar du filmer att använda för handledning, undervisning eller diskussion i ditt team

Introduktioner

Introduktion till vårdetik

Introduktionsföreläsningar med Anders Castor, Barnonkolog Region Skåne, Lunds universitet, Ordförande i Delegationen för medicinsk etik Svenska Läkaresällskapet samt medlem i Statens medicinsk-etiska råd

Etik del 1

Etik del 2

Etik del 3

Etik del 4

Etik del 5

Etik del 6

Introduktion till medicinsk etik, Moral Theory Niklas Juth, Professor i medicinsk etik Uppsala universitet, Ordförande i Region Uppsalas etiska råd, adjungerad ledamot i Delegationen för medicinsk etik Svenska Läkaresällskapet.

Introduktion till medicinsk etik

Moral Theory

Justice 1 (Introduktion) och 2 (inom sjukvården)

Global Justice

Orphan drugs Särläkemedel (mediciner för sällsynta sjukdomar)

Screening

Genetisk testning

Genmodifiering

Grundläggande medicinsk rätt

Lotta Wendel, lektor i medicinsk rätt, Malmö universitet.

Del 1
Del 2
Patientdokumentation

Du hittar  en modell för etisk analys här:

Modell för etisk analys

En video som vidare beskriver etisk analys av Sam Polesie Göteborgs universitet https://play.gu.se/media/Etisk+analys/0_twzr7085

t

Andersson H, Svensson A, Frank C, Rantala A, Holmberg M, Bremer A. Ethics education to support ethical competence learning in healthcare: an integrative systematic review. BMC Med Ethics. 2022 Mar 19;23(1):29. doi: 10.1186/s12910-022-00766-z

Basil Varkey (2021)Principles of Clinical Ethics and Their Application to Practice, Med Princ Pract;30:17–28 DOI: 10.1159/000509119

Ovan artikel har exempel på flera fall att använda som underlag för diskussion.

Bloggartikel:Ethics in Health Care: Improving Patient Outcomes, Tulane University January 19, 2023

Statens medicinsk-etiska råd: olika publikationer https://smer.se/publikationer/

Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik:
https://www.sls.se/etik/etikdelegationen/

Prioriteringscentrum: https://liu.se/forskning/prioriteringscentrum

Svensk sjuksköterskeförenings etiska råd: https://beta.swenurse.se/om-oss—profession-
vision-politik/organisation/rad/sjukskoterskornas-etiska-rad

Poddar

Etikpodden (soundcloud.com)

Etikpodden är en podd från Etiska rådet i Region Skåne och riktar sig till dig som arbetar i sjukvården, beslutsfattare i sjukvården och den som är allmänt intresserad. I podden diskuteras aktuella etiska teman av etiska rådets seniora och kunniga ledamöter.

Sjukt rätt

“Din medicinrättsliga farkost i podspace

Här gör vi tillfälliga nedslag i delar av den medicinrättsliga regleringen. Vi har valt områden som studenter brukar ha frågor om, men också ämnen som vi själva menar borde belysas. Vi diskuterar hur regleringen ser ut, men också hur den hade kunnat se ut istället.

Vi som gör podcasten heter Lotta Wendel och Agneta Nordin. Lotta är lektor i medicinsk rätt vid Malmö universitet, där hon forskar och undervisar. Agneta har lång erfarenhet som radiojournalist och som lärare på utbildningar i journalistik.

Lynöe & Juth, Medicinska etikens ABZ, Liber, 2009 https://ki.se/media/192794/download

CURA: Suzanne Metselaar;  Malene van Schaik Guy Widdershoven; Roeline Pasman; A clinical ethics support instrument for caregivers in palliative care Nursing Ethics 2022, Vol. 29(7-8) 1562–1577 

Steg ett till fem metoden: Ett verktyg för etisk kommunikation i grupp bland hälso- och
sjukvårdspersonalhttps://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1471595321000342?via%3Dihub” data-wplink-url-error=”true”>Catarina Fischer- Grönlund, Margareta Brännström, Karin Zingmark;”The ‘one to five’ method – A tool for ethical communication in groups among healthcare professionals”;Nurse Education in Practice Volume 51, February 2021.