Vad är Entrustable Professional Activities (EPA)?

Som klinisk handledare kommer du förr eller senare att stöta på studenter som ber dig observera och ge dem återkoppling på hur självständigt de klarar att utföra vissa vanliga arbetsuppgifter/aktiviteter.

Vad är en EPA?

I nedan filmsekvens berättar Björn Rosengren, Lunds universitets läkarprogram, om EPA.

I ett nationellt samarbete har samtliga läkarprogram i Sverige gemensamt tagit fram 10 så kallade Entrustable Professional activities (EPA) (förtroendebaserad professionella aktiviteter) som varje läkare ska kunna utföra självständigt och med stabilitet första dagen som legitimerad läkare.

EPA är professionella aktiviteter som ingår i en läkares dagliga arbete. (Ett exempel på en professionell aktivitet (EPA 1) är att inhämta anamnes och genomföra relevant statusundersökning.) En EPA ska vara kliniskt relevant och vanligt förekommande och att utföra denna aktivitet självständigt kräver adekvata kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Den ska vara observerbar, avgränsad i tid och kunna genomföras med olika grad av självständighet. Träningen och bedömningen av EPA under läkarutbildningen ska säkerställa att en nyexaminerad läkare klarar av det faktiska arbete som ska utföras första dagen efter legitimation. De 10 nationella EPA kommer att vara ett ramverk för studenternas träning och återkoppling under läkarutbildningen. De kommer att utvärderas i ett nationellt samarbete mellan läkarprogrammen och mindre revideringar kan komma att göras.

För att alla ska få samma chans till träning blir utförande av dessa aktiviteter under klinisk praktik obligatorisk. Studenter från Lunds läkarprogram kommer att be dig som handledare att:

  • observera och stämma av hur långt studenten har kommit i att kunna utföra en EPA självständigt
  • ge framåtsiktande tips (feedforward) på vad studenten behöver träna på för ökad självständighet.

Nedan hittar du de 10 EPA som är aktuella på svenska läkarprogram idag med mer detaljerade beskrivningar av vad som krävs för respektive EPA. Du hittar också filmer och undervisningsmaterial för handledare relaterat till EPA . I högerkolumnen finns en slutrapport från den nationella EPA-gruppen och mer att läsa och se om EPA .

Tillämpa ett personcentrerat arbetssätt för att inhämta en strukturerad anamnes och genomföra ett kliniskt relevant status för såväl somatiska som psykiatriska tillstånd. Anamnes och status ska anpassas efter den aktuella situationen.

1.1 Initiera anamnes med öppen fråga, bekräfta patienten och efterhöra patientens tankar, oro, önskningar samt de frågor som uppstår.

1.2 Ställa adekvata riktade frågor utifrån symtombild och bakgrund, med beaktande av det akuta, allvarliga och vanliga.

1.3 Säkerställa informationsöverföring genom tillämpliga sammanfattningar.

1.4 Eftersöka tecken till skadligt bruk av substanser eller utsatthet för våld eller vanvård.

1.5 Inhämta anamnes från patienter i olika åldrar, patienter med kognitiv, affektiv eller beteendemässig funktionspåverkan och från anhöriga, samt med hjälp av tolk.

1.6 Förklara och motivera de specifika frågor som ställs, de undersökningsmoment och eventuella statusfynd som görs.

1.7 Utföra en adekvat strukturerad statusundersökning mot bakgrund av aktuellt problem och riskfaktorer, med beaktande av hygienregler och patientens integritet.

1.8 Använda vanliga undersökningsinstrument av relevans, till exempel otoskop, oftalmoskop, spekulum för gynekologisk undersökning.

Avgränsningar:
Denna EPA omfattar inte akut sjuk patient (se EPA 7).

Integrera relevant information från anamnes, journalhandlingar, aktuella symtom och statusundersökning för att precisera rimlig arbetsdiagnos/-er med hänsyn taget till den specifika patienten, t ex ålder, kön och förekomst av sjukdomar/tillstånd i olika befolkningsgrupper.

2.1 Prioritera och diskutera differentialdiagnoser med beaktande av vanliga, allvarliga och akut behandlingskrävande tillstånd.

2.2 Välja rimlig arbetsdiagnos hos patienter i olika åldrar, med olika kön, med samsjuklighet och/eller atypisk sjukdomspresentation.

2.3 Omvärdera arbetsdiagnoser vid ny relevant information.

Avgränsningar:
Denna EPA omfattar ej sällsynta sjukdomar och inte akut sjuk patient (se EPA 7).

Utifrån ett relevant resonemang om akut/allvarligt/vanligt tillstånd, baserat på klinisk bild i samråd med patienten formulera en utredningsplan, samt förklara och motivera den. Hänsyn ska tas till evidensbaserade undersökningsmetoder samt risker och obehag för den enskilda patienten.

3.1 Baserat på relevant arbetsdiagnos föreslå adekvat initial utredning och/eller remiss till specialist/annan hälsoprofession.

3.2 Mot bakgrund av patientens förförståelse och tankar om sina besvär förklara och motivera syftet med den föreslagna utredningen och beskriva undersökningsprocedur/er samt eventuella risker för patienten.

3.3 Vid behov utforma adekvat och tydlig remiss utifrån frågeställning.

Avgränsningar:
Denna EPA avser standardutredningar vid vanliga eller allvarliga tillstånd.

Utifrån vald utredningsplan, tolka tillgängliga utredningsresultat i relation till anamnes och status för den specifika patienten. Avser standardutredningar och behandling av vanliga eller allvarliga tillstånd.

4.1 Resonera kring utredningsresultatens tillförlitlighet i relation till metodens egenskaper obegränsningar.

4.2 Diskutera utredningsresultat med patient.

4.3 Förmedla svåra besked.*

4.4 I samråd med patienten formulera åtgärdsplan och uppföljning.

4.5 I samråd med patienten genomföra farmakologisk eller icke-farmakologisk behandling.

Avgränsningar:
Avser inte akut sjuk patient (se EPA 7).
* i simulerad miljö.

Hos en person identifiera ett behov av och initiera preventiva åtgärder samt planera för uppföljning.

5.1 Identifiera riskfaktorer (beteenden, ärftlighet) för framtida sjukdom genom anamnes, status och journal.

5.2 Genomföra samtal om levnadsvanor med betydelse för hälsan.

5.3 Upprätta aktivitetsplan utifrån riskfaktorer i samverkan med patient.

Avgränsningar:
Denna EPA omfattar ej sekundärpreventiv läkemedelsbehandling vid etablerad sjukdom.

Grundläggande allmänna medicinska procedurer som skall kunna utföras på ett patientsäkert sätt med stabilitet över tid.

6.1 Utföra intravenös, subkutan och intramuskulär injektion.
6.2 Sätta venös infart.
6.3 Utföra arteriell punktion.
6.4 Utföra lokalbedövning i huden.
6.5 Sätta och avlägsna hudsuturer.
6.6 Utföra svalg- och nasopharynxprov.
6.7 Anlägga förband.
6.8 Anlägga gips.
6.9 Koppla EKG.
6.10 Etablera fria luftvägar.
6.11 Sätta V-sond.
6.12 Utföra lumbalpunktion.*
6.13 Utföra prokto-/rektoskopi.*
6.14 Anlägga urinvägskateter.*
6.15 Utföra ledpunktion.*
6.16 Utföra basal och avancerad HLR.*
6.17 Konstatera dödsfall.*

Avgränsningar:
De finns många andra viktiga allmänna medicinska procedurer som studenten bör exponeras för under utbildningen där vi inte kan uppnå denna högre grad av självständighet och stabilitet så som exempelvis öronmikroskopi, ögonmikroskopi, cristapunktion samt ultraljud.
*i simulerad miljö

Hos en patient identifiera tillstånd som kräver akut handläggning samt upprätta och påbörja en initial behandlingsplan i samråd med patient och/eller anhöriga.

7.1 Inhämta anamnes och genomföra status anpassad till den akuta situationen.

7.2 Identifiera sviktande vitalfunktioner och tolka den kliniska situationen.

7.3 Identifiera möjliga orsaker till patientens tillstånd.

7.4 Bedöma sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad och ta ställning till vårdnivå för patienten.

7.5 Ta ställning till förutsättningar för eventuella livsuppehållande åtgärder med hänsyn till patientens önskemål.

7.6 Upprätta en initial åtgärdsplan och börja agera utifrån den.

7.7 Kommunicera relevant information om situation, bedömning och behandlingsplan till team-medlemmar och ”bakjour/konsult” via strukturerad kommunikation.

7.8 Leda ett interprofessionellt samarbete kring en akut svårt sjuk patient.
7.9 Kommunicera information om bedömning, behandlingsplan och prognos anpassat till patient och/eller anhörigas behov för att möjliggöra delaktighet i beslut.

Avgränsningar:
Denna EPA avser endast situationer inom sjukvårdsmiljö i sluten- och öppenvård kompletterad
av simulerad miljö. Med akuta tillstånd menas tillstånd som innebär akut fara för liv eller
signifikant funktionsnedsättning. Detta kan inte tränas i tillräcklig omfattning inom sjukvården
varför träning i simulerad miljö förutsätts.

Utifrån ett patientmöte eller simulerad situation sammanfatta anamnes, status och åtgärdsplan muntligt och skriftligt. Skriva relevanta intyg baserat på undersökningsfynd eller journaluppgifter.

8.1 Sammanställa och skriftligt dokumentera patientmöte.

8.2 Skriva recept på läkemedel inklusive dosförpackade läkemedel samt hjälpmedelskort.

8.3 Skriva underlag för sjukskrivning

8.4 Skriva dödsbevis och dödsorsaksintyg.

8.5 Skriva vårdintyg enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

8.6 Dokumentera skador samt utfärda rättsintyg.

8.7 Skriva orosanmälan enligt Socialtjänstlagen samt Lagen om vård av missbrukare i vissa fall.

8.8 Skriva anmälan om olämplighet som bilförare eller innehav av vapen.

Avgränsningar:
Denna EPA omfattar både patientmöten inom sluten- samt öppen vård. Dokumentation kan ske skriftligt eller genom diktering alternativt digitala verktyg.

Samarbeta kring en patient med kollegor och övrig personal inom hälso- och sjukvården, andra myndigheter samt näringsliv.

9.1 Ge muntlig strukturerad rapport.

9.2 Arbeta i team som ledare och som medarbetare.

9.3 Samverka vid planering inför utskrivning.

9.4 Utifrån patientens behov samverka med och hänvisa till andra instanser/professioner.

Avgränsningar:
Denna EPA omfattar samverkan kring en enskild patient, inte populationer. Akut sjuk patient ingår inte (se EPA 7). Att skriva utlåtande, remisser och intyg ingår ej i denna EPA (se EPA 8).

Identifiera och rapportera tillbud, risk eller negativ händelse inom vården. I samarbete med kollegor och andra yrkesgrupper föreslå åtgärder för att förebygga skaderisk. Aktiviteten ska spegla ett vetenskapligt förhållningssätt. Denna EPA omfattar vanligt förekommande risker för vårdskador såsom bristande bemötande, fall, nosokomiala infektioner, risk för trycksår, felbehandlingar, över- och underbehandling samt omotiverade undersökningar.

10.1 Identifiera vårdskada eller risk för skada i vården.

10.2 Analysera vårdskada eller risk för skada och ge förslag på förebyggande åtgärder.

10.3 Dokumentera och kommunicera avvikelser i organisationen.*

Avgränsning:
Denna EPA omfattar en patient eller avgränsad grupp av patienter, dvs inte att identifiera systemfel eller att förändra vårdprocesser.
*i simulerad miljö.

Patientcentrerad konsultation – undervisningsfilmer EPA 1

EPA 1,1 och EPA 1.3:  Patientens del – Smärta axel (del 1)

EPA 1.2, EPA 1.4, EPA 1.5 och EPA 1.7:  Läkarens del – Smärta axel (del 2)

EPA 1.3 och EPA 1.6:  Gemensam del – Smärta axel (del 3)

Ett samtal utan struktur – smärta axel (del 4)

EPA 1:  Ont i örat (del 5)

EPA 1.7:  Vårdhygien

Film om återkoppling på vårdhygienrutiner vid undersökning av patient.
Studenterna ska under ViL, liksom utbildningsläkare, följa de hygienrutiner som finns och bör uppmärksammas på eventuella brister.

Mer om EPA

Professor Olle ten Cate explains Entrustable Professional Activities

Läs mer