Sammanfattning av planer

Publicerad: 17 mars, 2023

Steg A

Mina studenter Erin och Vanessa kommer från Toronto, Canada och är på sin fjärde termin på arbetsterapeutprogrammet där. De har tidigare varit ute på två VFUer i Kanada. De kommer göra sin VFU under två resp tre veckor på vårdcentralen Fågelbacken i Malmö för att få prova på svensk primärvård, utöver det kommer de även göra VFU inom slutenvården på SUS Malmö. Erin och Vanessa kommer börja med en gemensam vecka på vårdcentralen Fågelbacken, det är den första veckan de är i Sverige på VFU. Andra veckan är endast Erin på plats då Vanessa kommer befinna sig på Karolinska i Stockholm. De återkommer sedan för en tredje vecka tillsammans ca en månad senare.

Situationen är lite annorlunda mot ”vanlig” VFU då den dels är kortare och dels pratar varken Erin eller Vanessa svenska utan kontakt med patienter kommer att ske på engelska. Tyvärr innebär det att antalet patienter de självständigt kan träffa är begränsat men de kommer få prova på så mycket som är möjligt utifrån de patienter som bokas in under dessa veckor, något jag inte alltid kan styra.

Övergripande målet med VFUn på Vårdcentralen Fågelbacken är att de ska få träffa patienter inom svensk primärvård och få prova på att göra bedömningar samt föreslå och genomföra behandling inom ramen för vad som erbjuds i primärvården. Jag har här valt att beskriva hur handledningen kring ett patientbesök där studenten får vara behandlare är tänkt att gå till men beskriver även övergripande mina tankar kring deras VFU.

Vid behov av stöd i handledningen har jag kontakt med Kristina Orban på Arbetsterapeut- programmet.

Steg B

Vanessa och Erin kommer att få delta i besök hos arbetsterapeut för patienter på vårdcentralen Fågelbacken.

Ett besök där patienten kan prata engelska kommer väljas ut för att studenterna ska få öva sig i att ta anamnes, undersöka patienten och välja behandling för patientens besvär. Målet är att vardera student ska få genomföra minst ett besök. Inför patientens besök får studenterna tillsammans fundera och resonera kring vilka undersökningar som kan behöva göras och vilka diagnoser som kan vara aktuella utifrån de besvär patienten har, hur man skiljer mellan olika diagnoser och sedan föreslå behandling utifrån olika scenarion för att vara förberedd inför patientbesöket. Vid behov ställs frågor som syftar till att låta studenten komma vidare i sitt resonemang. Besöket kommer sedan ske med en av studenterna som behandlare, den andra studenten som åskådare (när så är möjligt) och med mig som handledare att vända sig till vid behov. I första hand ska studenten själv vända sig till mig om hon är osäker, vid behov kan jag även ställa frågor för att studenten ska kunna resonera sig fram till diagnos och behandling. Om det behövs kan jag även guida studenten genom att ge tips, men detta kommer undvikas i största möjliga mån. Efter besöket pratar vi tillsammans kring hur besöket gick, vilka fynd studenten gjorde vid undersökning och hur hon resonerade kring diagnos, behandling osv genom att studenten själv får berätta och vid behov ställer jag frågor som gör att studenten får tänka efter. Båda studenterna förväntas vara aktiva vid tillfällena både före och efter själva besöket oavsett om de är behandlare eller åskådare. Då studenterna kommer från Kanada kommer självklart även ev skillnader i undersökning och behandling diskuteras.

Vid övriga besök får studenterna vara med när så är möjligt, även här kommer vi resonera kring möjliga scenarion tillsammans och en utvärdering kommer göras efter besöket på samma sätt som

ovan. Studenterna förväntas då utifrån sin utbildning och sina kunskaper resonera kring anamnes, lämpliga frågor, diagnos, behandling etc. Vid besök där studenterna inte kan delta, som tex vid vissa minnestestningar, kommer vi även här prata kring patienten före och efter för att ge en ökad förståelse.

Studenterna kommer även få vara med vid diskussioner och informationsutbyte kring patienter med andra yrkesgrupper på vårdcentralen. Detta för att få vara med om att redogöra för de behandlingar som planeras eller gjorts och vid behov motivera val av behandling samt att se hur samarbetet mellan yrkesgrupper ser ut inom primärvården i Sverige.

Steg C

Målet är att skapa ett öppet klimat där Erin och Vanessa känner förtroende för mig som handledare och där de känner att det är möjligt att diskutera och resonera utan att behöva ha ”rätt svar” från början. Detta genom att skapa ett klimat där lärandet står i fokus, där vi kan vara öppna och personliga och där vi kan lära av varandra. Vi har redan knutit kontakt och ”träffats” via zoom, de har även fått ett informationsbrev om vårdcentralen Fågelbacken och vilken typ av patienter de kan förvänta sig att träffa och har också fått möjlighet att ställa frågor kring vad som väntar dem för att kunna förbereda sig.

Genom att låta Erin och Vanessa vara aktiva och själva få resonera kring de olika patienterna vi kommer att träffa både före och efter patientmötet istället för att bara visa vad jag gör kommer studenterna få använda sig av sina redan inhämtade kunskaper och utveckla sitt tänkande kring olika diagnoser och behandlingar. De kommer få göra detta både enskilt och tillsammans utifrån de behov som finns. Vi kommer även ha tillfällen för mer övergripande feedback i slutet av varje vecka för att utvärdera hur det har fungerat. Studenterna kommer ha en stund avsatt varje eftermiddag att sammanfatta dagen och skriva ner sina tankar.

[Skriv här] [Skriv här] Malin Langöe, leg. Arbetsterapeut VE Smärtrehabilitering, Skånes Universitetssjukhus 23 februari 2023

Steg A Vad ska studenterna lära sig?

Studenten går termin 4 och handledningen sker på Smärtrehabilitering, Skånes universitetssjukhus i Lund. Ett kursmål som handledningssituationen ska bidra till att studenten når är att ”under handledning och i samråd med klient kunna planera för bedömningar riktade mot aktivitet och delaktighet”. Vid behov av stöd i handledningen, finns Charlotta.Okmark@med.lu.se .

Steg B Hur ska studenterna lära sig

Lärsituationen är att studenten ska planera för bedömning av patient. Studenten har tillgång till journal med utredningar från flertalet yrkesprofessioner.

Vi börjar med att ta reda på var studenten befinner sig, vilka förkunskaper/erfarenheter av bedömning finns? Vilka bedömningsinstrument är lämpliga, kan studenten dem? Ställa frågor

som vad studenten får reda på med de bedömningar hen valt, vilken information hen då får och om den är tillräcklig (få studenten att formulera egna lösningar och mål). Hur van är studenten att läsa journal, vad ska hen fokusera på, vill hen ha stöd att avgränsa? Något medicinskt som behöver läsa på, diagnoser exempelvis för att lättare läsa journalen? Något annat som kan förberedas?

Vi lägger sedan plan för nivå av självständighet. Hur mycket ska hen göra själv, hur mycket stöd? När vill hen ha stöd? Hur kommunicera det? Fråga om hur studenten vill lära sig, vill hen först observera mig, att jag berättar hur/varför jag tänker/gör som jag gör. I så fall, hur mycket av det? Jag kan visa hur man går in i journal, vad jag fokuserar på och berätta varför (verbalisera kunskap). Jag skulle också kunna berätta om vad jag tycker är relevant i valet av bedömningsinstrument. Utvärdera; vad hände, hur löste studenten situationerna som uppstod, hur resonerade då? Har sett andra lösa det annorlunda? Hur är lösningarna i förhållande till de mål studenten har? Vad behöver göra mer/mindre av i förhållande till målen? Lyfta det som var bra, bra att du gjorde, att du ställde frågor om, rikta uppmärksamheten, hjälp studenten identifiera brister. Får du allt du behöver med den här bedömningen? Vad täcker bedömningen? Vad vill/behöver du veta? Vad vet du redan? Ge generell princip, man kan läsa på, det finns mer att se/läsa/lära här.

Studenten kan vara aktiv genom att vi tar reda på var hen befinner sig. Att studenten själv får fundera över vad hen behöver träna på, lära sig utifrån målen och se till att skapa möjligheter att hen får lära sig/träna det. Knyta ihop med frågor till kunskap/erfarenhet som redan finns hos studenten, fråga om upplevt liknande, hur tänkte då, om har nytta av det nu eller inte, eller om det är nytt/en ny situation/behöver ta reda på mer.

Steg C Hur kan du bidra till ett gott lärandeklimat?

– Nyfikenhet, utforskande kring vem studenten är, hur hen tänker och öppenhet tillbaka. Exempelvis berätta för studenten att jag har eget utvecklingsmål att låta studenten

observera mig mer, om hen önskar det. Se det som ett möte vi båda kan lära av. – Visa humor, glädje, engagemang

– Ta hjälp av studenten och visa att de veckorna hen är här, är hen en del av arbetsplatsen. Att hen är en blivande kollega och har viktiga perspektiv att tillföra.
– Veta ”ramar”, få reda på struktur, schema, få plats att sitta, ha en dator, var byta om. Få ett välkomstbrev, meddela kollegor och chef i förväg att student kommer exempelvis i månadsbrev.

Planera för ett aktivt lärande

Fysioterapeututbildning. 4 termin. Praktik i slutvärden. Steg A Vad ska studenten/studenterna lära sig?
Kursmål handledningssituationen.
Mål 1: Träffa en ny inlagt patient – anamnes – bedömer förflyttningar.

Handledare måsta vara förberedd för det första mötet och ville etablera en bra relation till den studerande. Det er viktigt att höra studentens förutsättningar, behov och motivation. Handledaren ska uppmuntra studenten, till att sätta upp egna mål och delmål, och ta eget ansvar för sitt lärande. I takt med att relationen växer, växer också förståelsen och motivationen. Behöver VFU stöd för handledning till sin studerande, kan man hänvände sig till den Klinisk Lärare inom Fysioterapeuter eller annan handleder.

Steg B Hur ska de lära sig detta?

En bra utviknings och inlärningsprocess kan t.ex. vara att den studerande skrivare Loggbok (Andersson, 2015) dagligen, så den studerande och handledaren kan läsa den studerandes reflektioner och utifrån reflektionerna diskutera evt. frågor och svar. Loggbok kan också hjälpa den studerande at identifiera sina egna inlärningsbehov och förbättrade möjligheten att uppnå sina mål. I Loggboken kan evan Gibbs ́ reflektionscykel (Westin, Mutter, Hellquist, & Calderon, 1988) användes. Gibbs ́ reflektionscykel (Westin, Mutter, Hellquist, & Calderon, 1988) är en process i sex steg som är lämpligt att använda som ett pedagogiskt verktyg under VFU. Evan SNAPPS-modellen (Patti J. Berg- Poppe, 2022) kan användes. SNAPPS-modellen är ett kliniskt utbildningsverktyg som visar löfte mot att förbättra tankeprocessens verbalisering och förtroendenivåer för studenten som ser nya patienter i en öppenvårdsmiljö. Denna aktiva inlärningsupplevelse kan främja ansvarsskyldighet för lärande och förbättra elevernas verbala och analytiska färdigheter.

Lärsituation mål 1:

– FT studerande läser patientens journal och ut från ICF modell påbörja sin kliniske ransonering, med att skriva hypoteser – och evt. läsa upp på diagnoser eller andre frågor. Den studerande ska kunde arbeta självständigt, och reflektera. Handledaren kan motivera och hjälpa den studerande till att använda kunskaper som den studerande redan har.
– FT studerande och handleder diskutera hur den studerande har tänkt sig att genomföra händelseförloppet.
– Handledaren informerar den studerande om att hon kommer att stå bakom och hjälpa vedbehov, så den studerande kan känna sig trygg.
– FT studerande möter patienten.
– FT studenten och handledare diskutera situationer och gå igenom händelseförlopp om
studerande kunna/ville evt. ha gjort något annorlunda. Frågor som dyker upp kommer bli

besvarade/diskuterat.
– FT studerande skriver journal, och loggbok om hur mötet med patienten gick och reflektera.

– Handledaren vill själv reflektera over hur den studenten hanterade lärandesituationen och läsa den studerandes loggbok och senare genomgå de reflektioner den studerande har skrevet i sin loggbok.
– Handledaren giver den studerande en konstruktiv och motiverande feedback for vidare inlärning och andra inlärningssituationer.
Steg C Hur kan du bidra till ett gott lärandeklimat?

Det viktigt att skapa en god fysisk och social lärmiljö som är anpassad den studerandes behov och förutsättningar. Giva den studerande motivation, hjälp och stötta, så den studerande känner sig tryck. Handledaren ska vara medveten om att alla studenter är olika och att de har olika behov, och därför vara lyhörd för deras individuella behov. Skapa en bra relation till den studerande. Giva den studerande mullighet for feedforward, feedback och reflektion.

Den studerande ska ingå i det daglige interprofessionellt teams samarbeta. Inkluderar den studerandes i diskussion, kommentar och daglige rutiner. Den studerande ska känna sig tryck – hört.

Referenser

Andersson, S. (den 11 5 2015). Loggboken som ett kommunikationsverktyg. Karlstad universitet : Sandra Andersson. Hämtat från http://www.diva-portal.org/: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:811231/FULLTEXT01.pdf

Patti J. Berg-Poppe, M. D.-B. (den 14 Mar 2022). Använda SNAPPS-modellen för att utveckla studentfysioterapeutens beslutsförmåga under nya patientmöten i polikliniken: en pilotstudie. Journal of Clinical Education in Physical Therapy.

Westin , M., Mutter , A., Hellquist, A., & Calderon , C. (1988). Gibbs reflektionscykel. uppsala : https://www.slu.se/globalassets/ew/subw/mistraec/focus-areas/wp1/reflektionscykeln.pdf.

Handledning av studenter i verksamhetsförlagd utbildning, VT 2023

Aktivt studentcentrerat lärande.

Emma Lindström

Handledningsplan
Handledningsplanen avser VFU på vårdcentral för sjuksköterskestudent termin 2.

Steg A – Vad ska studenten lära sig?

I enighet med målen för den verksamhetsförlagda utbildningen för studenter år 1 ska studenten kunna identifiera och beskriva patientens situation och funktioner. Studenten ska även kunna identifiera och beskriva de fysiska, psykiska och sociala faktorer som har betydelse i sammanhanget. Vidare ska studenten definiera grundläggande begrepp som integritet och helhetssyn.

Hen ska ha förmågan att utföra grundläggande personlig omvårdnad och ta hänsyn till patientens önskemål och behov. Kunna förebygga smitta och smittspridning. Samt tillämpa tystnadsplikten.

Studenten ska visa engagemang och intresse och ha förmåga att se patienten som individ. Visa omdöme i sitt uppträdande.

Studenten ska under handledning kunna utföra och dokumentera omvårdnadsåtgärder och medicintekniska moment på ett patientsäkert sätt och enligt vårdhygieniska och ergonomiska principer samt med förankring i relevanta lagar och förskrifter. Studenten ska kunna medverka i och genomföra behandlingar och undersökningar.

Under handledning kunna beräkna och iordningställa och i förekommande fall administrera läkemedel på ett patientsäkert sätt.

Kunna föreslå och motivera omvårdnadsåtgärder vid vanligt förekommande sjukdomar.

Kunna visa självkännedom, empatisk förmåga och professionellt förhållningssätt till patient och anhöriga.

För stöd för handledning kontaktas examinerande lärare alternativt kollega på vårdcentralen beroende på frågeställningens karaktär.

Steg B – Hur ska studenten lära sig?

Genom att tydlig planering och mål. Strukturen för VFU’n ser ut enligt följande:

Planeringssamtal: Studenten gör en kort presentation av sig själv och redogör för sina förkunskaper/erfarenheter samt vad denne har för förväntningar för kommande VFU. Studenten får även möjlighet att redogöra för ev. farhågor, eller orosmoment inför VFU. Grov överblick över målen för VFU’n.

Mittbedömning: Handledare och student stämmer av hur praktiken går. Handledare belyser vad studenten behöver arbeta mer med för att uppfylla målen eller utmana sig själv ytterligare.

Handledning av studenter i verksamhetsförlagd utbildning, VT 2023

Aktivt studentcentrerat lärande.

Emma Lindström

Bedömning med hjälp av AssCe-formulär. Ev. handlingsplan för de punkter där studenten ej nått upp till uppsatta mål ännu.

Slutbedömning: Med hjälp av AssCe-fomulär. Vid ej uppfyllda mål görs en handlingsplan tillsammans med handledare från skolan.

Avstämning och diskussioner sker kontinuerligt under VFU’n mellan student och handledare.

Exempel på läraktivitet:

Sutur-/agraffborttagning

Mål: I enighet med AssCe ska studenten kunna genomföra och planera omvårdnadsåtgärder. Studenten ska kunna medverka i och genomföra behandlingar och undersökningar.

Handledare väljer en lämplig patient. Inför besöket går handledare ihop med student igenom hur suturer/agraffer tas med hjälp av ex. vårdhandboken.se. Handledare tar del av studentens tidigare erfarenheter och studentens känsla inför momentet.

Studenten tar del av patientens journal samt remiss. Studenten tar del av anamnes samt skälet till suturtagning/agrafftagning samt typ av suturer/agraffer. Studenten planerar för hur suturerna/agrafferna tas.

Studenten planerar för och dukar upp material som behöver användas och förbereder i enighet med hygienrutin. Studenten och handledare reflekterar över vilken information som behöver delges pat. Vilka risker som finns samt hur studenten arbetar som att undvika riskerna. Infektionstecken diskuteras. Vilka åtgärder som görs vid infektion.

Suturtagningen utförs med handledarens närvaro med anpassning efter studentens erfarenhet, trygghet i att utföra momentet. Studenten dokumenterar i journal. Avslutningsvis reflektion mellan handledare och student samt genomgång av dokumentation.

Steg C – Hur kan du bidra till ett gott lärande klimat?

För att bidra till ett gott lärande klimat kan jag som handledare visa engagemang och intresse för studenten genom att ta del av studentens intresse och erfarenhet. Ge studenten beröm/positiv feedback för studentens frågor eller reflektioner.

För att studenten ska känna sig inkluderad och delaktig i arbetat kan handledare bjuda in studenten i samtal ex. i personalrum med andra kollegor. Studenten kan även inkluderas i framtida planering för ex. återkommande patienter.

Handledning av studenter i verksamhetsförlagd utbildning, VT 2023

Aktivt studentcentrerat lärande.

Emma Lindström

Handledningsplan
Handledningsplanen avser VFU på vårdcentral för sjuksköterskestudent termin 2.

Steg A – Vad ska studenten lära sig?

Studenten ska visa engagemang och intresse och ha förmåga att se patienten som individ. Visa omdöme i sitt uppträdande.

Under handledning kunna beräkna och iordningställa och i förekommande fall administrera läkemedel på ett patientsäkert sätt.

Kunna föreslå och motivera omvårdnadsåtgärder vid vanligt förekommande sjukdomar.

Kunna visa självkännedom, empatisk förmåga och professionellt förhållningssätt till patient och anhöriga.

För stöd för handledning kontaktas examinerande lärare alternativt kollega på vårdcentralen beroende på frågeställningens karaktär.

Steg B – Hur ska studenten lära sig?

Genom att tydlig planering och mål. Strukturen för VFU’n ser ut enligt följande:

Mittbedömning: Handledare och student stämmer av hur praktiken går. Handledare belyser vad studenten behöver arbeta mer med för att uppfylla målen eller utmana sig själv ytterligare.

Handledning av studenter i verksamhetsförlagd utbildning, VT 2023

Aktivt studentcentrerat lärande.

Emma Lindström

Bedömning med hjälp av AssCe-formulär. Ev. handlingsplan för de punkter där studenten ej nått upp till uppsatta mål ännu.

Slutbedömning: Med hjälp av AssCe-fomulär. Vid ej uppfyllda mål görs en handlingsplan tillsammans med handledare från skolan.

Avstämning och diskussioner sker kontinuerligt under VFU’n mellan student och handledare.

Exempel på läraktivitet:

Sutur-/agraffborttagning

Mål: I enighet med AssCe ska studenten kunna genomföra och planera omvårdnadsåtgärder. Studenten ska kunna medverka i och genomföra behandlingar och undersökningar.

Steg C – Hur kan du bidra till ett gott lärande klimat?

Handledningsplan

Vad ska studenterna lära sig?

Jag kommer att ta emot studenter som går termin 3 på logopedprogrammet och gör VFU inom området barn med språkstörning. Handledningen ska utföras på Logopedimottagningen i Kristianstad som är en allmänlogopedisk mottagning. Det finns tillgång till one way screen-rum på mottagningen.

De kursmål som jag har valt att fokusera på i min plan är:

– Föreslå hur logopedisk bedömning av barns tal- och språkförmåga kan läggas upp.
– Under handledning genomföra bedömning av tal- och språkförmåga hos en- och flerspråkiga barn, med såväl formella test som utifrån spontantal och med hänsyn till ett

mångfaldsperspektiv.
– Under handledning dokumentera bedömningen i journaltext.

Jag kan vända mig till kollegor som har erfarenhet av handledning om jag behöver stöd, och jag kan också få stöd från logopedprogrammet om stödet från kollegor inte är tillräckligt.

Hur ska studenterna lära sig?

Jag har valt att göra en handledningsplan utifrån ett patientbesök, med fokus på förberedelser och handledning inför besöket. En konkret situation som bidrar med att nå målet att föreslå hur logopedisk bedömning av barns tal- och språkförmåga kan läggas upp är att studenten utifrån tidigare journalanteckningar får planera ett uppföljningsbesök med ett barn som har fått diagnosen generell språkstörning. Syftet med besöket är att få underlag för att planera fortsatt intervention. Studenten har tidigare under sin VFU-period fått observera mig under bedömningsbesök och fått genomföra bedömning när jag sitter med i rummet.

Vi börjar med att studenten får läsa journalanteckningar från tidigare besök och från telefonsamtal med specialpedagog på barnets förskola. Studenten får i uppgift att skriva ner frågor som dyker upp när hen läser journalen. Studenten får också i uppgift att välja ut formella tester som är aktuella utifrån barnets ålder och ge förslag på frågor som är aktuella att ställa till vårdnadshavare vid uppföljningen.

När studenten är klar med det går vi tillsammans igenom studentens frågor. Jag ställer frågor till studenten om vad de utvalda testerna visar, och vad som kan vara mest lämpligt för den aktuella patienten. När studenten har kommit fram till vilket material som ska användas får studenten förbereda besöket och läsa igenom eventuella testmanualer. Jag finns tillgänglig under förberedelsetiden men studenten får förbereda självständigt så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.

Studenten får genomföra besöket när jag sitter bakom one way screen, och studenten har möjlighet att be mig komma in i rummet om det behövs. Efter besöket har vi ett handledningssamtal där studenten får möjlighet att reflektera över besöket. Studenten får reflektera över sitt val av test och hur det gick i praktiken, och vad testerna säger om barnets språkliga förmågor.

Studenten får vara aktiv genom att först själv läsa in sig på patienten hen ska träffa och utifrån det förbereda frågor till handledningssamtalet, och genom att praktiskt förbereda och genomföra besöket. Både genom att förbereda och genom att reflektera efter besöket får studenten möjlighet att använda och bygga vidare på tidigare kunskaper.

Hur kan du bidra till ett gott lärandeklimat?

Jag kan bidra till ett gott lärandeklimat genom att visa intresse för studenterna och vilka erfarenheter de har med sig inför VFU-perioden. Jag kan också bidra till ett gott lärandeklimat genom att vara tydlig

med vilka förväntningar jag har och att jag inte förväntar mig att studenterna ska kunna allt perfekt när det är deras första VFU-period, och ge exempel på hur det kan bli fel under besök även för erfarna logopeder.

Jag kan bidra till att studenterna känner sig inkluderade och delaktiga på arbetsplatsen genom att presentera alla kollegor för dem, genom att informera om tider för fika och lunch och genom att låta dem träffa kollegor som arbetar med angränsande områden, till exempel barn med ätsvårigheter eller selektiv mutism. Det finns ett pågående arbete med stresshantering och att sätta gränser på arbetsplatsen som kan vara viktigt att informera studenter om, framför allt att vi på arbetsplatsen har kommit överens om att det ska vara okej att säga nej när man inte har tid och att det är jag som handledare som har tid avsatt till att stötta studenterna.

Handledningsplan

Steg A: Vad ska studenterna lära sig?

Handledningsplanen är utformade för Arbetsterapeutprogrammet, termin 5, ATPB55, Arbetsterapi III, Intervention, utvärdering och prevention.

Handledningen ska utföras på Rehabgruppen, Landskrona (kommunal verksamhet) av arbetsterapeut Maria Haage.

Jag har valt följande kursmål:

Kunskap och förståelse: utifrån ett livsloppsperspektiv identifiera och analysera aktivitetsutförande på individnivå, samt föreslå arbetsterapeutisk intervention för att främja engagemang i dagliga aktiviteter.

Vid problem med handledningen kan jag vända mig till kursansvarig för VFU. Jag kan också vända mig till min chef för att diskutera avlastning för att få tillräckligt med tid till handledningen.

Steg B Hur ska studenterna lära sig?

Läraktivitet

För att studenten ska kunna uppnå kursmålet planeras ett hembesök in hos en patient där en bedömning av aktivitetsutförande ska genomföras, analyseras och förslag på interventioner ska ges. Det kan t.ex. vara en patient som har svårt att utföra köksaktiviteter självständigt. Studenten ska självständigt göra en aktivitetsbedömning tillsammans med patienten. Efter bedömning ska studenten analysera bedömningen och ge förslag på lämpliga interventioner som förmedlas till patienten efter diskussion tillsammans med mig som handledare.

Innan detta hembesök ska studenten ha varit med på flera hembesök hos andra patienter där jag som handledare har instruerat och studenten har observerat. Studenten ska också fått möjlighet att vara aktiv under hembesöken med olika delar i arbetsprocessen t.ex. miljöbedömning, hjälpmedelsutprovning. Studenten utmanas att göra allt fler uppgifter självständigt.

Inför hembesöket där studenten självständigt ska genomföra en aktivitetsbedömning ska studenten få möjlighet att förbereda sig: läsa på om patienten i journal, skriva frågor för att ta

upp en anamnes, välja ut ett eller flera lämpliga bedömningsinstrument. Jag som handledare ställer frågor för att utforska hur studenten resonerar och använder sina tidigare kunskaper i det förberedande arbetet. Studenten kan också erbjudas ett rollspel där jag som handledare kan spela patient och studenten kan träna på att ställa frågor om anamnes och göra en bedömning i intervjuform.

Studenten går tillsammans med mig som handledare igenom upplägget av hembesöket. Planen är att studenten ska ta upp anamnes och göra en aktivitetsbedömning självständigt och

att jag som handledare ska vara med och observera samt vara ett stöd för studenten. Tillsammans går vi igenom vid vilka situationer jag som handledare kan behöva bryta in och ta över samt hur detta ska gå till för att visa både studenten och patienten respekt.

Hembesöket genomförs där studenten får möjlighet att självständigt genomföra aktivitetsbedömningen.

Efter hembesöket ges tid för diskussion och reflektion. Studenten får möjlighet att berätta om patientmötet och reflektera över vad som gick bra och vad som kan göras bättre. Studenten får också möjlighet att berätta om sin aktivitetsbedömning, resonera sig fram till en analys och komma med förslag på interventioner. Jag som handledare ska stimulera studenten att sätta ord på sin kunskap, sina resonemang och problemlösningsprocess samt stimulera studenten att kritiskt granska sitt agerande samt stötta studenten att formulera egna lösningar.

För att hjälpa studenten att reflektera kan ett utforskande samtal användas som modell. Detta

innebär att jag som handledare delger studenten vad jag observerat under hembesöket, framställer en hypotes om vad jag tror att studenten tänkte, ställer öppna utforskande frågor för att ta reda på hur studenten resonerar samt ger min bild av situationen, hur jag själv skulle ha agerat och ge feedback och feedforward.

Steg C: Hur kan jag bidra till ett gott lärandeklimat?

För att bidra till ett gott lärandeklimat kan jag som handledare låta studenten vara så aktiv som möjligt under hembesöken och bara bryta in om det är absolut nödvändigt. Detta visar att jag har förtroende och tillit till att studenten klarar uppgiften. Efter besöken kan jag låta studenten resonera först innan jag som handledare delger min bedömning av besöket. Detta för att stimulera till reflektion. Det är också av vikt att uppmuntra studenten att sätta egna mål för sitt lärande och delge detta till mig som handledare så att jag kan planera in lämpliga läraktiviteter.

För att studenten ska känna sig inkluderad och delaktig i arbetet kan jag som handledare ge studenten ansvar för olika uppgifter t.ex. att överrapportera till andra medlemmar i teamet, ta kontakt med patienter och boka in besök. Studenten kan också få ansvar för att genomföra delar i arbetsprocessen t.ex. interventioner. Att genomföra en intervention känns ofta meningsfullt och ger studenten en känsla av att göra något betydelsefullt för patienten. Studenten uppmuntras också att var en del av teamet på arbetsplatsen genom att vara aktiv på möten och umgås med teamet på lunch och fikapauser.

Handledningsplan

Vad ska studenten lära sig?

Studenten ska efter placeringen hos oss på Burlövs kommun kunna koppla samman fysioterapeutiska teorier till patientfall, diskutera patientfall utifrån ICF, relatera hälsofrämjande och preventiva åtgärder till olika patientgrupper samt reflektera kring yrkesetik inom verksamheten.

Hen ska också självständigt evidensbaserat och kritiskt undersöka, bedöma, behandla, utvärdera och följa upp patienter med nedsatt funktionsförmåga, med god pedagogik motivera patienter och personal att följa instruktioner och ordinationer, planera och dokumentera sitt arbete, initiera och medverka i hälsofrämjande åtgärder, självständigt prova ut, instruera samt utvärdera användandet av tekniska hjälpmedel. Hen ska lära sig att tillämpa ett arbetssätt utifrån ergonomiska principer, regler för patientsäkerhet och hygien, samarbete med andra yrkesgrupper, och med god säkerhet tillämpa lagar, författningar och regler som gäller inom hälso- och sjukvården.

Studenten ska även kunna tillämpa ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter, anhöriga, kollegor och andra professioner, ur såväl ett etiskt som ett mångfaldsperspektiv, samt reflektera över sitt behov av ytterligare kunskap.

Hur ska hen lära sig detta?

Studenten ska ges möjlighet att initialt observera och sedan successivt få mer självständighet och eget ansvar utifrån sina önskemål och sin förmåga.

Jag kommer att involvera kollegor i handledandet så att studenten får se olika roller, verksamheter och klientel.

Studenten ska ges möjlighet att träffa ett så brett klientel som möjligt; inte enbart de geriatriska patienterna som är vårt vanligaste klientel, utan även personer inom LSS, personer i arbetsför ålder under rehabilitering efter skada, patienter med kognitiv sjukdom, patienter på särskilt boende såväl som patienter i ordinärt boende.

Studenten kommer att få träffa kollegor med särskild kunskap inom exempelvis kognitiva sjukdomar och fallförebyggande verksamhet, och även rehabiliteringens enhetschef/MAR för att tillgodoses kunskap om verksamhetens bredd.

Studenten ska på varierande nivå få vara delaktig i hela processen vid hemgångar från sjukhus, från det att en patient kommit in i ”mina planer”, kontakt med slutenvården, samarbete med övriga professioner inom HSL, biståndshandläggare och omvårdnadspersonal, planering i hemmet med patient och anhöriga, förflyttningsbedömningar, hjälpmedelsförskrivningar, träningsordinationer, förflyttningshandledning av patient, anhöriga och omvårdnadspersonal samt uppföljningstillfällen kopplat till allt ovanstående.

Eftersom legitimerad personal behöver vara med studenten vid samtliga patientkontakter inom VFU i kommunen, kommer övriga professioner bistå studenten när hen är redo för egen patientkontakt, så att studenten möjliggörs största möjliga självständighet och hen kan kliva i fysioterapeutens roll i sammanhanget.

Hur kan jag bidra till ett gott lärandeklimat?

Jag vill bidra till ett gott lärandeklimat för studenten genom att starta varje dag med ett tydligt upplägg för dagen. Studenten ska involveras i planeringen och erhålla ett schema där vi tillsammans kan skriva in besök och uppgifter. Studenten ska uppmuntras att lyfta sina önskemål och schemat ska vara anpassningsbart och flexibelt för att möjliggöra en bred inhämtning av lärande.

Jag vill erbjuda ett tillåtande klimat för frågor och funderingar, och dagliga möjligheter till ”walk and talk” mellan patientbesök. Jag kommer erbjuda fasta handledningstider överenskomna med studenten och handledare nr två, men även vara flexibel och tillgänglig för handledarsamtal och tid för reflektion när studenten efterfrågar det eller det upplevs behövas.

Studenten ska ges möjlighet att gå undan för egen reflektion eller dokumentation, om det föredras.

Pauser ska uppmuntras regelbundet under arbetsdagen, och arbetsställning ska varieras mellan gå, stå och sitta, samt mellan olika rum och miljöer.

Gustav Frilund
Specialistsjuksköterska inom intensivvård THIVA SUS Lund

Min omvårdnadsplan

Steg A:
Jag har en student just nu som läser till specialistsjuksköterska inom intensivvård, den andra och sista terminen på utbildningen. Studenten är alltså redan grundutbildad sjuksköterska och har arbetat i över tio år på sjukhuset i Lund på olika vårdavdelningar. Handledningen kommer utföras på vårdavdelningen THIVA (Thorax intensivvårdsavdelning), där jag arbetar.
Jag har valt ut kursmålet att studenten självständigt skall kunna hantera, dosera samt administrera ordinerade farmaka och infusionslösningar, handledningssituationen skall bidra till att studenten når målet.

Behöver jag stöd i min handledning finns det dels en annan huvudhandledare till studenten jag kan bolla tankar och idéer med, dels andra handledare som också har studenter. Vi har ett öppet klimat där det inte upplevs som konstigt eller olämpligt att fråga kollegor om hjälp och stöd.

Steg B:
En konkret lärsituation skulle kunna vara att patienten plötsligt får en förändrad hjärtrytm och slår om i ett förmaksflimmer. Läkaren ordinerar ett läkemedel som heter Cordarone som studenten skall iordningsställa och administrera till patienten. Strukturen kan se ut så här för handledningen. Till att börja med så frågar jag studenten, ”-var kan vi hitta informationen om hur du iordningsställer detta läkemedel?” för att få studenten att reflektera över var informationen finns. Förhoppningsvis kommer studenten på att vi har ett PM för Cordarone vid förmaksflimmer samt etiketter med blandningsinformation på sputetiketterna. Eller att hen kan titta i FASS för att få fram informationen vi behöver för att kunna administrera och blanda läkemedlet på rätt sätt.
Kommer studenten inte på det får jag som handledare ge hen en knuff i rätt riktning för att påminna om var informationen kan finnas.
När vi hittat informationen tar jag ett steg tillbaka, för att studenten ska få utrymme att tänka och resonera själv. Jag kan be studenten att berätta högt för mig vad hon gör och varför under tiden hon arbetar i situationen.
Jag finns med i bakgrunden som stöd för studenten, om några problem skulle uppstå längst vägen som hon inte kan lösa på egen hand. När momentet är klart, och infusionen har påbörjat/behandlingen startats, går vi tillsammans in på expeditionen för utvärdering. Ett sätt att stimulera studenten att använda kunskaper hon redan har kan vara att till exempel ställa motfrågor tillbaka på frågor hon ställer till mig som handledare. Eller att jag ställer utforskande frågor till studenten typ, nu gör du så här när du kopplar på infusionen, men om du skulle vända kranen åt fel håll, så det kommer in luft?…vad skulle ske då, vad blir det för eventuella konsekvenser? Vad kan

Gustav Frilund
Specialistsjuksköterska inom intensivvård THIVA SUS Lund

det leda till?

Steg C:
Jag kan bidra till ett gott lärandeklimat genom att vara nyfiken, öppen, samt att alltid visa respekt för min student. Jag tycker att det brukar vara effektivt att tänka tillbaka på hur jag upplevde handledning när jag själv var student för inte för många år sedan. Tankar, känslor, krav. Men också att komma ihåg att vi alla är olika. Det jag upplevde behöver inte nödvändigtvis kännas likadant för en annan student.

Jag kan bidra till att studenterna känner sig inkluderade i arbetet på min arbetsplats genom att inte ta över för mycket, när studenten ”själv” är ansvarig för en patient, utan låta studenten utföra de åtgärder som ska göras (utifrån det hen klarar av/vad som är rimligt, förstås). Se till att studenten får se så mycket som möjligt, följa med på undersökningar och verkligen vara i ”rollen” som intensivvårdssjuksköterska, med mitt stöd i ryggen, att falla tillbaka på om det blir för komplext eller svårt.

Natalie Engdahl

Modul 2 Steg A

Min nuvarande logopedstudent går termin fyra. På termin fyra läser logopedstudenter en kurs som handlar om kommunikation hos personer med funktionsnedsättning samtidigt som de har sin verksamhetsförlagda utbildning på habiliteringen. Handledningen av min student kommer utföras på habiliteringsmottagning barn och unga i Landskrona.

Målet med den verksamhetsförlagda utbildningen är enligt kursplanen att studenten förvärvar och fördjupar grundläggande logopediska färdigheter inom arbetet med personer som har motoriska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar, samt förvärvar generiska färdigheter som grund för senare moment i utbildningen och framtida profession. Det jag tänker att handledningssituationen kan bidra till är att studenten får praktisk och konkret erfarenhet av att möta patienter med ovanstående funktionsnedsättningar. Min planering för att studenten ska kunna uppnå kursmålen är att de både ska få möjlighet att få erfarenhet av bedömning och intervention inom habiliteringen samt att studenten ska få möjlighet att träffa patienter med såväl rörelsenedsättning som kognitiva funktionsnedsättningar.

Min student har också satt egna mål för sin habiliteringspraktik vilket är bra för mig som handledare. Hennes mål var relativt generella och därför tänker jag att det är viktigt för mig att lyfta diskussionen kring målen kontinuerligt. Hon hade mål som innefattade att hon vill lära sig om logopedens roll på habiliteringen, journalskrivning samt träna på sin professionella roll som logoped.

Om jag behöver stöd i min handledarroll är jag nog lite osäker på var jag vänder mig bäst. Initialt hade jag nog vänt mig till mina kollegor, som inte är logopeder, eller chef för att få stöd kring var jag kan vända mig.

Steg B

Målet som jag har fokus på i denna uppgift är att hon önskar lära sig mer om logopedens roll på habiliteringen samt kursmålet att hon ska få grundläggande logopediska färdigheter inom arbetet med personen som har motoriska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar. Det är ett väldigt stort mål men jag tänker att, för att hon ska kunna uppnå det, behöver hon träffa patienter som har både motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar samt att hon behöver få möjligheten att se både bedömning och intervention. Därför har jag noggrant planerat hennes praktikdagar så att hon verkligen får möjligheten att se olika patienter och olika typer av insatser.

Eftersom det är ett stort och relativt långsiktigt mål så är det viktigt att jag håller diskussionen levande under hela praktiken. Utöver att vi såklart behöver ha handledning kring de specifika patienterna som vi träffar kommer vi också behöva blicka tillbaka i efterhand och fundera över vilka patienter vi har träffat och vad som hände. Då kommer jag ha fokus på att vi ska försöka jämföra patienterna med varandra. Vi kommer nog prata om likheter och skillnader mellan patienternas svårigheter och resurser. Vi kommer också prata om insatserna

Natalie Engdahl

de får och varför insatserna är som de är. Det jag behöver göra är således att avsätta en tid i veckan för att prata kring det som vi har gjort i veckan. Jag behöver nog också förbereda frågor eller riktade diskussionspunkter för att jag ska komma ihåg att ta upp de relevanta sakerna. Studenten behöver kontinuerligt under veckan föra anteckningar för att komma ihåg patienterna. I handledningssituationen behöver jag uppmuntra studenten att våga säga det som hon tänker angående patienten. Jag behöver också ställa reflekterande frågor till henne för att få henne att uppmärksamma skillnaderna och likheterna mellan patienterna samt varför en viss typ av insats passar till den specifika patienten. För att stimulera hennes kunskaper tror jag att kan ställa frågor till henne kring kursen hon läser i skolan för tillfället men även kring hennes föregående praktikperiod.

Utöver att vi har en avsatt tid i veckan för att ha fokus på målen tror jag att vi också behöver utvärdera målen efter halva praktikperioden. Det tror jag är bra för att vi ska ha möjlighet att ändra arbetssätt och handledningssätt under resterande tid ifall vi inte känner att målen är på väg att bli uppnådda.

Steg C

På arbetsplatsen finns det flera saker som jag kan göra för att hon ska känna sig inkluderad i arbetet. Det kanske låter som väldigt basala saker men jag tror att det är värdefullt för studenter att få samma möjlighet lokalmässigt precis som en annan nyanställd får. Då tänker jag på att hon ska få en egen nyckel, dator och inloggningsuppgifter till de system hon behöver. Jag tror att det är viktigt så att hon slipper känna att hon är beroende av mig. En annat förslag för att hon ska bli delaktig i arbetsplatsen är att hon även ska auskultera på några av mina kollegor. Då får hon en större inblick i vad de olika professionerna gör på habiliteringen samt att hon lär känna kollegorna bättre.

Det som jag kan göra för att bidra till ett gott lärandeklimat är nog också flera saker. En sak är att jag behöver vara uppmärksam på vad hon känner sig trygg med och vad hon behöver mer stöd med. Jag ska bli bättre på att fråga vad hon vill och känner sig trygg med och inte anta. En annan sak som jag göra för att bidra till gott lärandeklimat är att jag ska försöka vara noga med att bekräfta hennes känslor. Mycket av habiliteringsarbetet är svårt, även för de som har jobbat länge, så då är det inte konstigt att även studenterna tycker vissa saker är kluriga. Det vill jag vara noga med att bekräfta, att alla tycker det är klurigt och att det inte är meningen att hon ska utföra och klara av saker på egen hand. På så sätt hoppas jag att vi kan få bra diskussioner.

VMFN80 MODUL 2 Natali Jankulovska

Modul 2 – Planering för min handledning.

Då jag inte har några studenter i handledning under tiden som jag går denna handledarkurs har jag valt att göra ett fiktivt fall samt diskuterar med en av mina kollegor vid behov.

Jag ska ta emot två studenter som går termin 5 på logopedprogrammet. De ska få praktik inom neuroområdet. Handledningen kommer ske på logopedmottagningen i Trelleborg där jag träffar patienter i öppenvården. Här kan de träffa patienter vid ett förstabesök/nybesök samt fortsätta följa patienten i behandling/rehabilitering. Tiden för handledningsperioden är ca 8 dagar.

Steg A Vad ska studenterna lära sig?:

Studenterna har, inför praktiken, mailat mig sina mål.
Målet är att studenterna ska bli säkrare på att använda Dysartritestet, bedöma dysartritypen samt planera för ev behandlingsperiod utifrån dysartritypen. Jag kommer också ha kursmålen för T5 (LOGA57, Klinisk undervisning och färdighet, termin 5, 9,5 Högskolepoäng) i åtanke när jag handleder studenterna.
För stöd i min handledning kommer jag i första hand vända mig till mina närmaste kollegor och i andra hand kontakta VFU-ansvarig på logopedutbildningen.

Steg B Hur ska de lära sig detta?:

– En konkret lärsituation: Inför varje moment vill jag veta lite kring hur mycket varje student kan/vet för att ställa rimliga krav och förväntningar kring utförandet. Om jag vet hur mycket varje student är påläst kan jag även stötta med ev ytterligare material som studenterna kan läsa in sig på. Detta gör jag genom att be studenterna tänka högt om ämnet/aktiviteten och ställa en hypotes. Jag ska ge studenterna tillräckligt med förförståelse inför varje aktivitet/moment genom att jag, som handledare, har berättat vad som ska ske och vad jag förväntar mig av studenterna utifrån deras nivå. Jag har avsatt gott om tid innan och efter ett specifikt moment som studenterna ska utföra. Därefter får studenterna göra en plan för hur de tänker att de ska genomföra aktiviteten och presentera den för mig och sina kursare. I samband med presentationen av planeringen kommer jag och kursaren ge feedback och jag kan även ge feed forward. Efter genomfört moment/genomförd aktivitet ges tid för analys och diskussion kring utförandet och vad studenten kan tänka på till nästa tillfälle.
– Struktur för handledningen: Utifrån de mål som studenterna har skickat till mig har jag bokat in patienter med frågeställning Dysartri. Inledningsvis kommer jag ha förberett avidentifierade inspelningar på olika dysartrityper som studenterna får lyssna på och göra bedömningar på på egen hand. Jag kommer föreslå några olika litteraturer (bl a Dysartriboken) som de kan få hjälp

VMFN80 MODUL 2 Natali Jankulovska

av och slå i under bedömningen. Därefter lyssnar vi tillsammans på inspelningarna och för en diskussion kring hur studenterna har tänkt när de har gjort sina analyser/bedömningar. Jag ger feedforward i form av vad de exempelvis kan lyssna efter vid nästa bedömning. Studenten får även reflektera över om de behöver läsa in sig på något mer, då kan jag som handledare ge ytterligare tips. Därefter går vi igenom Dysartritestet som de får göra på varandra (learning by doing) och har en stund efteråt för ev frågor kring utförandet. De får även ett tillfälle för att auskultera på mig då jag använder Dysartritestet vid ett nybesök. Tid för frågor och reflektion efter bedömningen avsätts. Studenterna får även komma med förslag på en planering för patientens behandling. Studenterna får berätta/redogöra/motivera för hur de har tänkt kring val av behandling. Vi kan gemensamt prata om varför en typ av behandling är mer lämplig för en patient än för en annan.

Avslutningsvis får de vars en patient som de får träffa på ett nybesök/kontroll där de får genomföra Dysartritestet, samt göra en bedömning och planera för ev behandling. Inför besöket kommer studenterna få tid att läsa remisserna och ställa en hypotes kring vad det kan röra sig om för dysartrityp. Studenterna kommer sedan få auskultera på varandra (via One-way-screen rummet). Studenterna kommer själv få bestämma om de önskar att jag är med i rummet tillsammans med patienten eller om studenten hellre vill att jag observerar från andra rummet. Efter patientbesöken kommer studenterna få ge varandra feedback på besöken och jag kommer också ge feedback och feedforward. Efteråt kommer det finnas tid för diskussion och stöd, vid behov, för att lägga upp en plan för patienterna. Även intressant att jämföra studentens hypotes (utifrån remissen) med det slutgiltiga beslutet/resultatet och diskutera kring varför det blev som det blev.

– Hur kan studenterna vara aktiva i lärandesituationen?: Först och främst är det viktigt att studenterna får sätta upp egna mål och delmål för att göra lärandet mer motiverande och stimulerande. Jag tror också att det är viktigt att studenterna får tid på sig att förbereda sig och reflektera över sina tankar då detta förhoppningsvis kan leda till en djupare förståelse för sitt kunnande och metakognition. Att veta vad man kan och inte kan leder till en mer aktiv kunskapsinhämtning inför nya moment.

Steg C Hur kan du bidra till ett gott lärandeklimat?:
– Hur bidrar jag till ett gott lärandeklimat i handledningssituation?:

1. Jag tror att det är viktigt att jag, som handledare, tydligt visar att det är högt i tak; att studenterna får tänka högt utan att känna sig obekväma. Det är också viktigt att jag uppmuntrar dem till att tänka högt och reflektera över det de gör och sina tankar.

VMFN80 MODUL 2 Natali Jankulovska

2. Jag behöver visa att jag är tillgänglig för studenterna när de behöver min tid och mitt stöd och även visa att jag är intresserad av dem och deras tankar. En tydlig kommunikation och lämpliga kommunikationsvägar underlättar detta.

– Hur bidrar jag till att studenterna känner sig inkluderade och delaktiga?:

1. Först och främst är det viktigt att studenterna får formulera egna delmål och mål inför praktiken. Detta för att göra studenterna mer motiverande och för att studenterna ska känna att handeldningsperioden är stimulerande. Studenterna behöver också känna att de har möjlighet att påverka och styra sin handledning genom att vara med i fortlöpande planeringen kring deras handledning. Detta gör jag genom att fråga studenterna hur de skulle önska att handledningen går till; hur mycket stöttning vill de ha/behöver de? För att kunna göra detta behöver man avsätta gott om tid i slutet av varje dag för att aktivt reflektera över dagen och det man har uppnått men även det man önskar uppnå nästkommande tillfälle. Inte minst är det även viktigt att stämma av i början av dagen för att känna pulsen på studenterna, de kan också ha bra och mindre bra dagar som kan påverka deras prestation. Då är det viktigt att jag som handledare känner till detta. Då är det upp till mig att skapa ett sådant öppet klimat genom att vara förebild och vara öppen.

2. Det är också viktigt med ömsesidigt förtroende: Jag, som handledare, visar att jag har förtroende för studenterna genom att backa och ge studenten mer utrymme och ansvar när jag ser att de klarar det. Det ska även vara tydligt för studenterna att jag gör vad jag kan för att de ska lyckas och uppnå sina mål.

Lunds universitet Kurs VMFN80

Aina Birchwood

Modul 2 – aktivt lärande i en handledningssituation

Det här är ett fiktivt fall då jag inte kommer ha några studenter på riktigt den här terminen. Jag har valt att ha två studenter. Jag har i modul 2 utgått ifrån den kursplan som finns för termin 7 på lärplattformen Canvas (https://kursplaner.lu.se/pdf/kurs/sv/LOGO78) liksom vad som beskrivs för termin 7 i den allmänna utvecklingsplan som finns längst ner på Lunds universitets hemsida om logopedprogrammet (https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-VALGP).

Steg A) Vad ska studenten/studenterna lära sig?

• Vilken kurs och termin studenten/studenterna befinner sig på

• Var handledningen ska utföras

Mina två studenter kommer att gå kursen Normal och avvikande läs- och skrivutveckling (LOGO78) som bedrivs under termin 7. Handledningen kommer att genomföras verksamhetsförlagt på logopedmottagningen (polikliniskt) på Lasarettet Trelleborg.

• Vilket eller vilka kursmål som handledningssituationen ska bidra till att studenten når.

Inför praktikperioden tänker jag att studenterna har formulerat mål med sina praktikperioder som kan tillämpas i den specifika handledningssituationen. Den ena studenten har bland annat som mål att lära sig vad läs- och skrivsvårigheter kan bero på. Den andra studenten har bland annat som mål att använda den teoretiska kunskap den har lärt sig under terminen för att kunna förstå hur den ska analysera en läs- och skrivutredning.

Jag har läst om de olika kursmålen i kursplanen för termin 7 och tycker att deras mål kan kopplas till två nedan kursmål:

1) Olika faktorers relation (kognitiva, språkliga, kulturella, sociala och genetiska) till ens läs- och skrivförmåga. 2) Tillämpa teoretiska kunskaper för att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer som uppkommer i arbetet kring personer med läs-

och skrivsvårigheter.

Det första kursmålet finns under kunskap och förståelse medan det andra finns under färdighet och förmåga. Dessa två kursmål tänker jag att jag ska ha i åtanke när jag hjälper studenterna mot deras mål i handledningssituationen.

• Vem du kan vända dig till om du behöver stöd för din handledning

Jag kan vända mig till tre andra kollegor som arbetar med språk-, läs- och skrivutredningar och som vidare även haft studenter inom dessa eller andra områden. Det gör att jag kan diskutera vad som är en rimlig nivå att förvänta sig av studenterna ur olika aspekter och hur jag till exempel kan bemöta studenter som stöter på emotionella utmaningar relaterat till sin praktikperiod. Om det är svårt att bedöma en student kan man be ytterligare en kollega bedöma studentens förmåga, för att få värdefulla inputs. Den som är kursansvarig för studenternas VFU-period kan även inkomma med tankar när det handlar om studenters förmågor, vilket indirekt kan hjälpa mig i hur jag bör anpassa min handledning.

Lunds universitet Kurs VMFN80

Aina Birchwood

Steg B) Hur ska de lära sig detta?

• Beskriv hur en konkret lärsituation/aktivitet kan se ut för att bidra till att studenten ska kunna nå något av de mål du valt ut.

Jag har valt att avgränsa handledningssituationen till en förmiddag och eftermiddag.

En konkret aktivitet kan vara att studenterna tillsammans i lugn och ro med tillräckligt avsatt tid får läsa anamnesformulär, de nationella riktlinjerna som är framtagna vid utredning av läs-

och skrivsvårigheter och öva på testmaterial med varandra. Detta kan de genomföra relativt självständigt, men med möjlighet att när som helst ställa frågor med mig i närmiljön.

Studenterna kan därefter auskultera på ett patientbesök med frågeställning specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Det finns ett one way screen rum att tillgå vid auskultation vilket understödjer ett mer autentiskt patientbesök. Under besöket kan jag som handledare och vårdgivare inleda sedvanligt med att inhämta anamnes utifrån det remissunderlag som framkommer, ställa kompletterande frågor och därefter genomföra uppgifter tillsammans med patienten. Dessa två läraktiviteter bedöms som relevanta för de två kursmål som är formulerade.

• Inkludera en struktur för handledningen. Vad börjar ni med? Vad gör studenten i situationen? Vad gör du som handledare? Hur avslutar ni? Hur utvärderar ni?

Vi börjar med ett inledande samtal med förväntningar inför praktiken, och samtalar om målen som är formulerade. Studenterna får under förmiddagen tid till inläsning enligt ovan, där jag kan hjälpa dem med att avgränsa sig för att det inte ska upplevas övermäktigt. När de genomför testerna på varandra kan de också reflektera över hur det känns att vara i patient- respektive logopedroll – är instruktionerna lätta att förstå? Hur fungerar det att prestera vid tidspress? På slutet av förmiddagen får de möjlighet att ställa frågor som har uppkommit under inläsningen.

Jag kommer sedan visa remissen med det underlag som finns inför patientbesöket under

eftermiddagen, då de ska få auskultera. De kan då få möjlighet att ställa frågor om remissen, det som kommer upp först för dem. Kanske får de någon hypotes som vi kan jämföra med hur det gick efter besöket. De har även möjlighet att komma med allmänna tankegångar och resonemang kring fallet. Jag kommer hjälpa dem att försöka knyta an till kursmålen, såsom vilka test som jag bedömer vara relevanta att använda (anknyter till kursmål 2) för att ta reda på vad det handlar om, och vilka faktorer som kan inverka på patientens läs- och skrivförmåga (anknyter till kursmål 1). Efter patientbesöket kommer vi avsluta med att diskutera innehållet ur olika aspekter. Ändamålet är lite att koppla teori med praktik.

• Ge ett förslag på hur studenten kan vara aktiv i lärandesituationen. Hur stimulerar du studenten att använda kunskaper denna redan har och bygga vidare på dessa?

Jag tänker att jag som handledare ska försöka använda mig av begreppet ”flipped classroom” (https://www.kliniskhandledning.se/resurser/aktivt-larande/) som bygger på ett aktivt, erfarenhetsbaserat lärande. Det gör jag genom att ställa relevanta frågor som leder till svaren på sikt snarare än att själv berätta svaren. De får då själva fundera på vad de såväl har läst på

Lunds universitet Kurs VMFN80

Aina Birchwood

om under förmiddagen och auskulterat på under eftermiddagen, och sedan formulera svar utifrån det. Lite som en öppen diskussion. Istället för kunskapsinmatning från mig som handledare får de själva bli mer aktiva.

Handledningssituationen är tänkt att vara alldeles i början av deras praktik innan de själva har hunnit genomföra ett besök. Därför har de inte så mycket likvärdiga fall att jämföra med praktiskt. Eftersom de går termin 7 har de dock fått en viss arsenal av såväl egna patientbesök som auskultationer av handledare från tidigare praktikperioder. Det här kan hjälpa dem i deras resonemang.

Steg C) Hur kan du bidra till ett gott lärandeklimat?

• Minst två förslag på hur du kan agera som enskild handledare för att bidra till ett gott lärandeklimat i en handledningssituation.

Att vara tillgänglig i närmiljön (och vid eventuell frånvaro via mail eller telefon samt att annan kollega tillfälligt stöttar upp), tror jag är viktigt. Att studenterna och jag som handledare innan, under och efter varje besök avsätter tid för att samtala om besöken, där man både avhandlar känslor och tankar.
Att så tidigt försöka skapa en personlig kontakt, ”to build rapport” (https://www.socialpsychology.org/rapport.htm) med ändamålet att bygga upp en tillitsfull relation. De ska känna att de kan ställa vilka frågor som helst utan att bli obekväma. Exempel på ”build rapport” är att ge ögonkontakt och säga studenternas namn ofta, öppna upp för mer interaktion än föreläsning för att stimulera aktivt lärande, använda humor i olika situationer och prata om fritidsintressen – saker som stärker relationen och gör arbetsmiljön trevlig. Det här kan nog också hjälpa studenterna att känna sig mindre nervösa och mer avslappade inför patientbesöken, vilket gynnar alla parter.

• Minst två förslag på hur du kan bidra till att studenterna känner sig inkluderade och delaktiga i arbetet på den arbetsplats din plan gäller.

Det skulle till exempel kunna vara att motivera studenten att vara uppmärksam och närvarande vid auskultationer och i andra sammanhang som till exempel möten. De kan notera funderingar som sedan diskuteras efter besöket eller under mötet etc. Att förmedla att deras observationer är viktiga för att utveckla arbetsplatsen eller se på saker ur ett nytt perspektiv. Det är alltid bra med flera ”blickar” på en situation. Detta kan gälla pedagogik, schematekniska saker etc.
Att uppmuntra studenten att fortlöpande skriva dagbok för allmänna reflektioner kring hur praktikdagen varit, och att det kan räcka med en mening eller två. ”Uppkommer behov av att lära sig mer om det här?” Ibland kan det gå väldigt fort. Det tänker jag är ett sätt att validera de känslor som uppkommer. Studenten får sedan givetvis själv välja om de vill dela med sig av något, men oavsett får studenten en emotionell koppling till arbetet och det signalerar att studentens känslor för arbetsplatsen är något att värdesätta.

Handledning av studenter i VFU, aktivt studentcentrerat lärande. VT-23 Erica Nilsson

Modul 2
Göra en plan för min handledning

Steg A: Vad ska studenterna lära sig?

Studenterna till denna VFU är på termin 4 och går kursen Audiologisk diagnostik ll- Klinisk/ praktisk undervisning. Detta är studenternas första praktik, tidigare har de endast auskulterat. De kommer göra sin praktik på Audiologisk mottagning på Kristianstad Centrallasarett. Målen för kursen är bland annat

• ”självständigt bedöma när indikation för de olika testerna föreligger” och
• ”självständigt redogöra för resultaten av de olika testerna.”
Vid eventuella svårigheter eller om jag behöver stöd i min handledning kan jag vända mig till min kollega som jag delar handledaruppdraget med alternativt en annan kollega med stor erfarenhet som varit handledare under många år men som nu lämnat över uppdraget till oss. Vid behov av stöd kan jag även vända mig till utbildning och diskutera samt rådgöra med kursansvariga.

Steg B: Hur ska studenterna lära sig?

Inför VFU:n har det bokats in patienter som passar utifrån vad studenterna ska lära sig och träna på, vilket i detta fall blir utifrån vilka mätningar som patienten ska genomgå.
Den aktuella läraktiviteten kommer schemaläggas ett par dagar in i praktiken för att studenten ska ha hunnit både att observera och genomföra de olika typerna av mätningar samt träffat en del patienter. Läraktiviteten som tas upp här är en del av ett helt patientbesök som studenten kommer genomföra med stöttning av mig som handledare. Patienten får innan besöket reda på att det är en student som kommer hålla i besöket. Besöket börjar med att studenten tar anamnes på patienten och utför därefter tonaudiometri, vilket är en mätning som görs på alla patienter. Utifrån anamnes och resultat på audiogrammet ska studenten sen bedöma vilka mätningar som behövs eller är relevanta för att kunna diagnostisera, här finns extra tid avsatt för studenten ska kunna göra detta utan stress. Genom studentens teoretiska kunskaper ska hen kunna förklara och bedöma vad som behöver göras, dvs vilka mätningar indikeras utifrån resultaten. Ytterligare mätningar utförs därefter och studenten förklarar dess innebörd och resultat för patienten. Under besökets gång har studenten och jag som handledare en öppen dialog både angående anamnesen och mätningarna samt dess mätmetod, jag som handledare försöker hålla mig i bakgrunden även rent fysiskt så att inte patienten automatisk ska vända sig mot mig istället. Jag låter studenten ta så stor del av besöket som möjligt men finns till undsättning, studenten får först berätta hur hen tänker och bedömer innan jag säger något. Besöket sker i ett rum innefattande två mätboxar vilket gör att jag kan vara närvarande utan att vara påträngande. Utifrån läraktiviteten kan studenten visa på sin kunskap och förmåga för att uppnå de två kursmål som nämn ovan. Efter besöket finns tid för summering och reflektion där jag tillsammans med studenten kan gå igenom besöket dvs både från studentens perspektiv och mitt perspektiv som handledare.

Hur kan du bidra med ett gott lärandeklimat?

Detta kan göras genom att vara närvarande och visa mitt genuina intresse samt finnas och vara beredd när student behöver stöttning. Vilket inte då menas med att jag kommer ta över besöken utan mer exempelvis ge tips eller ställa frågor som leder till att studenten observerat något som missats. Ett annat sätt att bidra till gott lärandeklimat är att inför patientbesöken ge

Handledning av studenter i VFU, aktivt studentcentrerat lärande. VT-23 Erica Nilsson

tid för att i lugn och ro gå igenom, planera och förbereda besöket samt diskutera olika scenarier och resultat för att studenten ska känna sig trygg och redo i situationen.
För att studenten ska känna sig inkludera och delaktig i arbetet på arbetsplatsen är det viktigt att introducera hen till kollegor och visa runt på arbetsplatsen så att studenten känner sig hemma både med personal och lokalerna i sig. Studenten kommer under praktikens gång få ta större del av patientbesöken själva, allt från förberedelse inför till medicinsk registrering efter. Vilken gör att hed verkligen få känna på att hantera yrkesrollen i sig men även inse att de klarar av att genomföra arbetet och bidra till arbetsplatsen.

Mervi Harjuniemi

2023-03-15

Modul 2: Planera för ett aktivt lärande Steg A: Vad ska studenten lära sig?

Vår student går kurs Verksamhetsförlagd utbildning inom öppen vård (7,5 hp) i termin 6, sista terminen på fysioterapeutprogrammet. Handledningen utförs på en vårdcentral. Handledningssituationen ska bidra till att studenten når följande kursmål:

• Efter avslutad kurs ska studenten visa förmåga att:

o med god pedagogik motivera patienter att följa instruktioner och ordinationer

Jag kan vända mig till min kollega med mer erfarenhet både inom handledning och yrket i sig, men jag kan också vända mig till min andra kollega som också läser denna kurs.

Steg B: Beskrivning av läraktivitet och hur jag kan agera som handledare

Läraktivitet: Studenten ska efter en klinisk undersökning ge rekommendationer om behandling och instruera dessa till en patient på ett pedagogiskt sätt.

Innan vi träffar patienten går studenten igenom relevant bakgrundsinformation utifrån eventuella tidigare journalanteckningar. Studenten planerar översiktligt för upplägget av besöket, handledare kan komma med förslag vid behov. Studenten får lyfta vad hen önskar att jag som handledare observerar närmare under besöket, vilket i detta fall är hur hen instruerar exempelvis hemövningar och andra rekommendationer. Vi kommer också överens om hur pass delaktig handledaren ska vara i situationen.

Studenten utför en klinisk undersökning, vilket inkluderar anamnes och objektiva test. Studenten förklarar därefter för patienten vad hen kommit fram till utifrån subjektiva och

objektiva fynd och föreslår hemövningar patienten kan göra. Studenten anpassar typ av och mängd övningar utifrån den individuelle patientens förutsättningar och behov. Jag som handledare sitter med i rummet och deltar endast om studenten uttrycker önskan om hjälp. Besöket avslutas när patienten instruerats i övningarna och eventuella frågor från patienten besvarats. Besöket utvärderas genom efterföljande samtal där vi diskuterar vad studenten var nöjd med och kan fortsätta med, vad som upplevdes av studenten som utmanande, och förslag på vad hen kan förbättra till nästa tillfälle – och hur (feedforward).

Stimulans till aktivitet i lärandesituation: För att studenten ska vara aktiv i lärandesituationen kan olika begrepp och företeelser diskuteras innan och efter besöket. Till exempel: Vad innebär det att vara pedagogisk? Hur kan du som kliniker säkerställa att patienten förstått vad du vill att hen ska göra och varför? Hur agerar du om du märker på ett eller annat sätt att patienten inte

är motiverad till att göra de övningar du föreslår?

För att ytterligare stimulera kunskap studenten redan har kan man diskutera möjliga utfall av undersökningen och vilka övningar som skulle kunna vara lämpliga då. Studenten kan också ge förslag på hur man kan göra för att förenkla och stegra en övning. Om repertoaren av övningar behöver vidgas kan handledaren ge tips på bra källor att utforska.

Mervi Harjuniemi

2023-03-15

Steg C: Hur kan jag bidra till ett gott lärandeklimat?

För att bidra till ett gott lärandeklimat finns värde i att bland annat lyssna mer och ställa frågor för att uppmuntra till eget resonemang, visa intresse för studentens mål och intressen, visa sinne för humor och inte minst ödmjukhet för att man själv begår misstag och ständigt lär sig nytt.

För att studenten ska känna sig inkluderad och delaktig på arbetsplatsen är det viktigt att bjuda in till tillfällen som skiljer sig från det direkt kliniska. Det kan vara intressant att få sitta med på ett veckomöte i teamet eller på ett APT där alla kollegor är med. Att skapa tillfällen för tvärprofessionella samarbeten kan också vara ett sätt att inkludera studenten på arbetsplatsen. Inte att förglömma att få till stunder av vila och kunna prata annat än jobb, varför fika- och

lunchrasterna ska tas tillvara tillsammans med studenten!

Julia Sundström. VMFN80 VT 23

Modul 2

Steg A vad ska studenten/studenterna lära sig?

Jag arbetar som fysioterapeut inom kommunal verksamhet och de studenter som kommer till vår verksamhet gör det under sin sista termin på utbildningen, det vill säga under termin 6 när de nästan är färdigutbildade. Deras praktikperiod hos oss är under 5 veckor. Handledningen utförs i patientnära arbete på ett särskilt boende för äldre med demens- och/eller somatiska diagnoser. Om jag som handledare behöver stöd i handledningen finns flera kollegor att vända sig till. Det finns också möjlighet för mig att lämna över andra arbetsuppgifter till kollegor för att kunna lägga fokus på studenten vid behov.

Följande kursmål ska nås/arbetas mot med handledningstillfället som beskrivs i denna uppgift: ”med god pedagogik motivera patienter att följa instruktioner och ordinationer”.

Handledningstillfället kommer att bestå av att studenten träffar en patient för bedömning efter skada med rehabiliteringsbehov (ex höftfraktur) och utprovning/utförande av träningsprogram. I samband med besöket närvarar även omvårdnadspersonal, som behöver bli visade träningen eftersom det är de som ska utföra träningen med patienten dagligen.

Innan detta handledningstillfälle ska jag ha gått igenom med studenten vad de har för inlärningsstil, vad de har för erfarenheter från tidigare praktikplatser och om det finns något särskilt inom området som de är särskilt intresserade av.

Steg B hur ska de lära sig detta?

Patient kommer hem till boendet från sjukhuset efter en skada. Innan detta går vi tillsammans igenom och förbereder för patientmötet och diskuterar vad studenten behöver tänka på. Träningsprogram förbereds av studenten själv med möjlighet att fråga mig och studenten får tid att läsa på om patienten i journalen. Studenten får självständigt lägga upp en struktur för besöket, jag som handledare ser sedan över och har möjlighet att justera vid behov. Jag vill låta studenten vara så självständig som möjligt i planeringen, med tid för återkoppling från mig som handledare – för att studenten ska kunna utnyttja kunskaperna som hen redan har utan att jag ska berätta vad som behövs. Då kan studenten arbeta självständigt, men ändå ha tiden att be om hjälp och känna sig trygg i att det är väl förberett innan vi tillsammans träffar patienten.

Studenten får sedan genomföra patientmötet med mig nära tillhands. Studenten får självständigt undersöka patienten samt genomföra träningsprogrammet och instruera omvårdnadspersonal på

Julia Sundström. VMFN80 VT 23

avdelningen hur de framöver ska hjälpa patienten. Att ha mig som handledare närvarande men inte aktiv under patientbesöket ger förhoppningsvis studenten en trygghet samtidigt som hen får träna på att vara självständig.

Efter patientbesöket reflekterar vi tillsammans. Jag vill locka studenten till självreflektion och om studenten själv tyckte att detta var ett bra upplägg. Om studenten vill att jag som handledare ska backa mer eller vara mer stöttande exempelvis. Jag vill reflektera direkt efter för att kunna snappa upp eventuella tankar tidigt och kunna justera för kommande uppgifter.

Steg C hur kan du bidra till ett gott lärandeklimat?

För att bidra till ett gott lärandeklimat vill jag som handledare främst jobba för en öppen och tillitsfull kommunikation så att studenten känner sig trygg att arbeta självständigt, och trygg med att fråga om vad som helst. En stor del av klimatet på arbetsplatsen/ praktikplatsen handlar om den sociala miljön och här kan jag bidra med en god stämning genom att se till vad studenten behöver. I början av praktikperioden vill jag gärna ta reda på detta. Ett lugnt kontor och kunna sitta ifred? Att jag sitter bredvid vid dokumentation till exempel? Att lära sig vad studenten tycker är mest intressant, och kanske mindre intressant att jobba med. Jag vill fråga vad personen har för intressen utanför yrket, för att kunna bygga en personlig relation under praktikperioden och på så sätt bidra till ett gott socialt- och lärandeklimat.

För att bidra till en känsla av delaktighet och inkludering på praktikplatsen vill jag diskutera patientärendet utifrån studentens tidigare erfarenheter i första hand. Vad har de lärt sig i skolan som hen kan applicera? De lär sig troligen inte exakt samma som vi gör i verksamheten. Jag vill visa studenten att vi kan ta lärdom av varandra, inte bara att hen ska lära sig av mig. Förhoppningen är att detta ska bidra till en känsla av mer självsäkerhet under praktikens gång. I början av praktiken sätter studenten, tillsammans med mig, upp mål och delmål för perioden. För att säkerställa att studenten hinner vara delaktig i alla moment som behövs och för att studenten, om önskemål finns, även kan se andra delar av verksamheten som kanske inte jag som handledare kan tillgodose. Behöver studenten till exempel gå med en kollega en eller fler dagar för att se något specifikt patientärende eller situation, får studenten möjligheten att lyfta detta önskemål tidigt och får vara med och planera sin egen praktikperiod.

Jag vill också visa studenten hur verkligheten ser ut i verksamheten, inte bara hur den ser ut när den är strukturerad för att det är studenter. Därför vill jag gärna att studenten i andra situationer följer med och ser hur jag vanligtvis jobbar, eftersom det kan vara svårt för dem att göra det helt självständigt i vår verksamhet.

Steg A: Vad ska studenterna lära sig?
Min arbetsplats (slutenvården, intermedicin) tar främst emot arbetsterapeutstudenter i termin 5, kurs ATPB53, vilket är det deras sista VFU-tillfälle och de förväntas därför vara ganska självständiga i moment för att kunna nå upp till kursmålen. Vi arbetar både ute på vårdavdelningen och på ett separat kontor där endast rehab sitter.

Ifall jag som handledare behöver stöttning i mitt handledarskap/tänkande så har jag en stor arbetsgrupp där flera av mina kollegor har erfarenhet av att handleda studenter och ofta är handledare, ex. genom KUA. Jag kan även kontakta den kliniska läraren för arbetsterapeuter eller kontakta kursansvarig ifall det framkommer frågor gällande kursmålen och/eller risken att studenten inte kommer kunna nå upp till målen.

Handledningssituationen är att min student ska utföra en bedömning utav patientens aktivitetsförmåga i samband med patientens morgonhygien, det vill säga en P-ADL bedömning. Studentens egna mål är att lära sig hur man utför P-ADL bedömningar på multisjuka äldre på en vårdavdelning. Följande kursmål kan bedömas vid momentet (relevanta mål i fet text):

– studentens roll i tillämpning av grundläggare arbetsterapeutiska principer vid bedömning, utredning och analys av hinder och resurser för aktivitet
– studentens roll i att föreslå och under handledning genomföra arbetsterapeutiska åtgärder md stöd av vetenskap och beprövad erfarenhet
– studentens roll i att utvärdera arbetsterapeutiska åtgärder
– studentens roll i att informera om och motivera arbetsterapeutiska insatser till kollegor och andra berörda yrkesgrupper och aktörer, samt till klienter och deras närstående
-studentens roll i att dokumentera arbetsterapeutiska insatser enligt verksamhetens rutiner och gällande lagstiftning
– studenten har självständigt reflektera över sin egen utveckling och fortsatta utvecklingsbehov
– Studenten har tillämpat ett professionellt förhållningssätt i samarbetet med kollegor och andra berörda yrkesgrupper och aktörer
– Studenten har tillämpat ett professionellt förhållningssätt i mötet med klient, med hänsyn tagen till mångfald, respekt för individers rätt till integritet och självbestämmande.
– studenten kan analysera och problematisera individers aktivitetssproblem med stöd av relevant teoribildning och praxismodeller i samband med arbetsterapeutisk

bedömning, åtgärd och utvärdering

Steg B: Hur ska de lära sig detta?
Genom att låta studenten praktiskt få träna på att identifiera patientens resurser och hjälpbehov med hjälp av väl etablerade bedömningsinstrument (ADL-taxonomin) så förtydligar det studentens förståelse för sin yrkesroll. Aktivitetsbedömningar är en grundläggande del av yrket. Det är arbetsterapeuter som är ”experter” på att identifiera aktivitetsproblem, och genom att fysiskt vara med när en patient utför aktiviteter tydliggörs problematiken mer än under bara ett samtal/aktivitetsanamnes där det pratas om uppfattade resurser/hinder. Denna handledningssituation hjälper studenten att identifiera hinder/resurser i aktivitet genom att genomföra arbetsterapeutiska åtgärder, samt analysera situationen utifrån teori samtidigt som studenten tränar på sitt professionella förhållningssätt.

Struktur för handledning:
Innan P-ADL bedömning:
Frågar studenten ifall denne känner sig redo för vad som är planerat, både praktiska frågor som hur det ska gå till r/t miljö, material osv, och stämmer även av varför momentet ska utföras och vad det ska leda till. Stämmer av sinsemellan vad våra respektive förväntningar är så att vi båda har samma uppfattning av vad som ska ske, ex. vilken sorts roll jag ska ta som handledare och hur mycket hjälp studenten vill ha. Vi stämmer även av med övriga teamet och ser så att patienten är tillgänglig och redo samt att inget oförutsett har skett som kan förhindra en P-ADL bedömning. När jag som handledare känner att jag kan ansvara för momenten med all information tillgänglig samt att jag känner att studenten har koll på vad som ska göras och varför, så kan vi börja P-ADL bedömningen.

Under P-ADL bedömningen:
Jag medverkar till den grad som studenten och jag bestämt innan vi går in till patienten. Studenten önskar att jag gärna får se till så att det går övergripande smidigt och önskar därför att jag stöttar upp under tiden ifall jag noterar att något missas eller ex. hämtar mer material vid behov. Studenten genomför momenten adekvat och behöver vid enstaka tillfällen be om hjälp eller bekräftelse från handledaren. Studenten förstår och följer planerade. Inte mycket reflektion eller diskussion mellan handledare och studenten förs under bedömningen framför

patienten. Studenten kan adekvat förklara sina iakttagelser och ge tips på underlättande tekniker för patienten under momenten vilket patienten tar till sig utav.

Efter P-ADL bedömningen:
Vi pratar igenom vad studenten precis gjort och sett efteråt medan detaljerna är färska. Jag kommer med lite återkoppling och använder mig av ”feedforward” tänk där jag fokuserar mycket på det studenten gjorde bra för att bekräfta och vidare stärka detta. Så länge det inte är något som jag känner studenten gjorde som var fel eller farligt så tar jag inte upp saker som var mindre smidiga, istället frågar jag studenten själv hur denne känner och ifall det är något de specifikt reflekterat på gällande sitt agerande och vill ha återkoppling på. I diskussionen använder jag mig av kritiska frågor och motfrågor för att försöka locka fram studentens egna resonemang och reflektion för att se hur väl de förstår hur saker hänger ihop. Jag försöker koppla våra reflektioner till mina tidigare erfarenheter för att skapa fler tydliga exempel och frågar ifall studenten känner igen detta sedan tidigare/egna erfarenheter. Ifall det är något som studenten inte känner igen från dagens bedömning eller tidigare erfarenheter rekommenderar jag att studenten tittar igenom relevant litteratur eller kursmaterial från tidigare under utbildningen eller om jag har någon specifik resurs som studenten kan låna. Jag kan även, efter att studenten fått berätta hur denne tänker och har kommit på sin lösning/version, berätta hur jag tänker och hade hanterat situationen, eller hur det hade kunnat gå med lite ändrade förutsättningar med förhoppningen att kunna vidga studentens perspektiv.
Vi diskuterar även praktiskt vad nästa steg i processen är, vad studenten ska göra med den samlade informationen och vad som kan tänkas ske nu, för att förtydliga hela processen och händelseförloppet.
Jag tydliggör för studenten att vi kan fortsätta diskutera det här vid ett senare tillfälle ifall studenten går hem och får nya frågor eller dylikt.

Utvärdering:
I slutet av dagen har vi en generell reflektion över dagen och fyller även i det digitala bedömningsformuläret från skolan där vi dokumenterar vilka kursmål som studenten har jobbat mot under dagen. Det ger oss möjlighet att ha ett konkret underlag att se hur föregående dagar har gått och vilken utveckling som gjorts, från observatör till alltmer självständig ju längre kursen fortgår, samt vilka moment som studenten inte tränat så mycket på och behöver utföra fler moment inom. Även samtal med teamets övriga medlemmar,

främst fysioterapeut som vi jobbar nära, för att få en någorlunda bild av hur studenten ter sig och kan samarbeta när handledaren inte observerar momenten.

Steg C: Hur kan du bidra till ett gott lärandeklimat?

Jag som handledare kan bidra till ett gott lärandeklimat genom att redan under introduktionen ha pratat med studenten gällande våra gemensamma förväntningar och tidigare erfarenheter/intressen. Detta möjliggör att jag kan försöka koppla dagens handledningssituation till aspekter och exempel som jag vet att studenten har lättare att ta till sig av. Jag delar också med mig och ger kontinuerligt exempel på bra/minder bra saker som jag varit med om/gjort för att skapa en lättsam stämning och tillåtande klimat med rum för misstag. Jag vill skapa en tillgänglig miljö där studenten känner att de kan komma och diskutera tankar utan att de känner att de behöver ha svaren redo när jag frågar saker. Jag stämmer av med studenten hur de känner att det går och hur de bäst lär sig saker, ex. först observerar mycket och sedan testar själv eller observerar några gånger med mer aktiv stöttning vid det egna utförandet. En av fördelarna med det nära samarbetet mellan arbetsterapeuter och fysioterapeuter är att studenten kan utföra sin arbetsterapeutroll ensam i patientmöten men med en erfaren fysioterapeut bredvid som också har lite extra övergripande koll. Detta gör att studenten kan växa utan handledarens närvaro samt ger den extra fördelen att studenten kan återberätta sin bedömning där jag som handledare inte varit delaktig och kan ställa kritiska frågor/ifrågasätta situationen utan att ha svaren redan vilket kan leda till öppnare diskussioner där jag som handledare inte lockas av att försöka ”övertala” min student till mitt tankesätt och det blir mer av ett utbyte. Studenter har mycket att komma med från skolan som oftare har lite mer aktuell forskning och som pratar om flera olika bedömningsinstrument som kan vara applicerbart i verksamheten, men som ingen i dagsläget tänkt på att använda, så att uppmuntra studenten att testa på olika bedömningsinstrument är ett bra utbyte och sätt för studenten att känna att känna sig delaktig.

Lo Cederberg

Modul 2

Gör en plan för din handledning

Steg A

Jag kommer tillsammans med en kollega ha en termin 6-student från fysioterapeutprogrammet. Studenten kommer läsa kursen Verksamhestesförlagd utbildning inom öppenvård (FYPA64). Handledningen kommer att äga rum på Sjöbo vårdcentral. Lunds universitet har tagit fram följande kursmål som studenten ska uppnå under kursen:

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten:

● kunna kritiskt diskutera fysioterapeutiska teorier inom rörelsevetenskap relaterat till
patientfall
● på ett strukturerat sätt kunna diskutera patientfall utifrån ”Internationella
klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) ”
● kunna beskriva och diskutera hälsofrämjande och preventiva åtgärder relaterade
olika patientgrupper
● kunna reflektera kring yrkesetik i fysioterapi verksamhet
Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs skall studenten visa förmåga att:
● självständigt tillämpa en evidensbaserad kunskap och ha ett kritiskt förhållningssätt
vid undersökning, bedömning, behandling, utvärdering och uppföljning av patienter

med nedsatt funktionsförmåga
● med god pedagogik motivera patienter att följa instruktioner och ordinationer
● inom givna tidsramar planera sitt arbete och dokumentera i patientjournal
● initiera och medverka i hälsofrämjande åtgärder
● med säkerhet informera och instruera patienter, närstående och personal med
hänsyn tagen till mångfald
● med säkerhet tillämpa ett arbetssätt utifrån ergonomiska principer
● tillämpa regler för patientsäkerhet och hygien
● på ett professionellt sätt samarbeta med andra yrkesgrupper
● med god säkerhet tillämpa lagar, författningar och regler som gäller inom hälso- och
sjukvården

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs skall studenten visa god förmåga att:
● tillämpa ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter, närstående, kollegor
och andra yrkesutövare
● identifiera och förmedla sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande
utveckla sin yrkeskompetens. ●

Lo Cederberg

I den här uppgiften fokuserar jag på målen “att självständigt tillämpa en evidensbaserad kunskap och ha ett kritiskt förhållningssätt vid undersökning, bedömning, behandling, utvärdering och uppföljning av patienter med nedsatt funktionsförmåga och “med god pedagogik motivera patienter att följa instruktioner och ordinationer”

Om jag behöver stöd i min handledning så har jag min kollega som jag handleder tillsammans med. Jag kan även vända mig till Sanna Hellegren som är min grupphandeldare alternativt till kursansvarig för fysioterapeutstudenternas VFU i primärvården.

Steg B

Både för att på ett adekvat sätt kunna tillämpa evidensbaserad kunskap och för att kunna ha god pedagogik i patientmöten vill jag att studenten får verka till stor del självständigt i en situation som liknar en vanlig klinisk vardag. I mitt fall innebär det att ha en viss mängd egna mottagningspatienter och på eget bevåg få diagnostisera, behandla och följa upp. Till viss del kan studenten även medverka vid bokning av patienter och annan administration. Jag vill att min student ska träffa patienter både i våra undersökningsrum samt i vårt gym. Det viktigt att studenten känner sig trygg och vet om att jag som handledare finns i bakgrunden och är lättillgänglig vid frågor. När studenten är i gymmet skulle jag till exempel kunna ha mina patienter där samtidigt (det är ett jobb som naturligt innehåller många pauser). På så sätt så finns jag tillgänglig vid frågor och både jag och studenten kan observera hur den andra jobbar.

När det kommer till struktur för handledningen är det första steget är att skapa trygghet och tillit i relationen mellan mig och min student. Jag vill också veta vad studenten har för förutsättningar, farhågor och egna mål. Tidigt under VFU:n så är det bra om studenten kan vara med och auskultera för att se lite hur jag brukar gå tillväga vid anamnes, undersökning, behandling och uppföljning. Idealt så vill jag successivt kunna involvera studenten mer och mer och få igång ett aktivt lärande snarare än passivt. Detta kan till exempel ske genom att vi båda är aktiva i ett patientbesök eller som nämnt ovan att vi båda har patienter i gymmet samtidigt. På sikt bör studenten även kunna ha egna besök medan jag finns tillgänglig för frågor.

Det kan vara bra att sätta av tid både inför och efter ett läromoment. Före är det bra att se till så att studenten känner sig trygg med vad som ska göras och har fått en chans att identifiera och fylla eventuella kuskapsluckor. Det är också bra att på förhand ha bestämt hur stor plats studenten respektive handledare ska ta under besöket (med andra ord, vem gör vad). Efteråt kan det vara bra att studenten få utvärdera hur det gick och jag ger feedback och feed forward. Ett bra sätt att få studenten aktiv kan vara att ställa frågor snarare än att ge svar för att se hur studenten har resonerat. Det är också bra om studenten med stöd av mig som handledare efter ett moment har identifierat vad som kan utvecklas till nästa gång och på vilket sätt studenten kan gå tillväga i liknande situationer framöver. Det är också bra att studenten får eget utrymme för självreflektion t.ex i slutet av varje arbetsdag.

Lo Cederberg

För att kunna ge ytterligare stöd och försäkra mig om att studenten uppnår sina mål så bra som möjligt kan det vara bra att se till att vara med på patientbesök även mot slutet av VFU:n trots att studenten känner sig bekväm med att vara själv.

Ett exempel på en metod som jag kan använda mig av för att se till så att studenten är aktiv under lärandet är att använda One-Minute preceptor model där följande steg ingår: 1. engagera 2. utforska 3. feed back 4. feed forward och 5. instruera utifrån generella regler och principer.

Del C

För att skapa ett gott lärandeklimat tror jag att det är viktigt att jag som handledare är positiv, avslappnad och gärna humoristisk. Det är också viktigt att lägga tid på att bygga upp en relation med min student. Det ovan nämnda är även viktigt för att få studenten att känna sig inkluderad. Andra faktorer som är viktiga för att få studenten att känna sig inkluderas kan vara att se till att sätta av tid för studenten. Ett annat sätt är att ge studenten utrymme till att själv få planera sina arbetsdagar.

MODUL 2
Steg A
Handledning av Studerande på Fysioterapiprogrammet.
T6 Fysioterapi Primärvård, Vårdcentral Tornet, Fysioterapimottagningen 5 v. Kursmål som handledningen ska bidra till

Kunna diskutera fysioterapeutiska teorier inom rörelsevetenskap relaterat till patientfall och kunna diskutera hälsofrämjande åtgärder till patientfall. Kunna reflektera kring yrkesetik i fysioterapi – verksamhet.
Färdighet och förmåga: självständigt tillämpa en evidensbaserad kunskap och ha ett kritiskt förhållningssätt vid undersökning, bedömning, behandling, utvärdering och uppföljning av patienter med nedsatt funktionsförmåga. Med god pedagogik motivera patienter att följa instruktioner och ordinationer. Inom givna tidsramar planera sitt arbete och dokumentera i patientjournal. Självständigt prova ut, instruera samt utvärdera användandet av träningsterapi.
Tillämpa regler för patientsäkerhet och hygien, på ett professionellt sätt samarbeta med andra yrkesgrupper, med god säkerhet tillämpa lagar, författningar och regler som gäller inom hälso – och sjukvården.
Värderingsförmåga och förhållningssätt. Tillämpa ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter, närstående, kolleger och andra yrkesutövare, ur såväl ett etiskt som ett mångfaldsperspektiv. Identifiera och förmedla sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin yrkeskompetens.
Jag som handledare kan vända mig till följande personer angående studentfrågor:

Kollega, närmsta chef (Verksamhetschefen på VåC) och kursansvarig LU, i nämnd ordning.

Referens: Kursplan Fysioterapiprogrammet T6.

Steg B
Hur ska min handledning stödja studenten att uppnå målen?

Min ambition är att använda en personcentrerad handledning för att studenten ska uppnå ett allt bättre självständigt arbete (autonomi). Studenter önskar bygga upp ett bra självförtroende och få färdigheter där kunskapsluckor identifieras. Studenten ska ges utrymme att uttrycka sin tolkning av situationen för att sedan kunna utveckla ett resonemang. Handledaren kan ge strategisk information och bidra med sin kompetens. Om studenten ingår i vårdcentralens team kan detta öka hennes/hans självförtroende genom att övriga yrkesgrupper bidrar med alternativa perspektiv. VFU bör ha ett ramverk (ett formulär) för uppgifter som ska ingå och utvecklas under perioden. Då kan studenten oberoende och för sig själv se sin progress och efterfråga det som saknas.

Referens: Clare Delany & Peter Bragge (2009) A study of physiotherapy students’ and clinical educators’ perceptions of learning and teaching, Medical
Teacher, 31:9, e402-e411

Strukturerad Aktivitet: Undersöka och behandla en patient med Plantar Faschiit (Hälsporre).

Patienten har sökt vårdcentralen efter att själv har provat att avlasta sin häl med hälsporreinlägg. Patienten anger att smärtan är densamma trots att han använder inlägg. Patienten är bokad på studenttid.

1. Förberedelse

Studenten läser på om hälsmärta och förbereder en undersökning. Om patienten är trycköm under hälen ska tejpning provas för smärtlindring. Tejpteknik visas på en youtubefilm och studenten har observerat sin handledare utföra tejpningen på annan patient dagen innan.

Studenten beskriver för sin handledare vilka undersöknings moment denna vill utföra och vilka egenvårdsråd som kan ges vid plantar faschiit.

2. Genomförande

Student och handledare går tillsammans till patienten. Handledaren berättar att handledning kan komma att ske under besökets gång.

Studenten tar kommandot och hälsar, visar in patienten på undersökningsrummet. Presenterar sig och ställer en öppen fråga om patientens besvär.

Inspektion och fysisk undersökning utförs.

Här uppmanas studenten att ” tänka högt” och berätta både för patienten och handledaren om sin bedömning och förslag på åtgärd. Om student, patient och handledare är nöjda förbereder studenten sin behandling ”tejpning”. Studenten utför tejpningen. Erbjuder patienten ett återbesök.

Efter patientbesöket ställs frågan hur studenten upplevde mötet. Var det något som kunde gjorts annorlunda? Skulle det kunna var en annan diagnos är plantar faschiit?

Vad ska studenten ta upp vid nästa besök? Om egenvårsråd glömdes bort, kan handledaren påminna och be studenten fundera på detta inför återbesöket.

Genom att fråga studenten om vävnaders läkningstid och olika belastningsmönster så skulle studenten kunna räkna ut vilka egenvårdsråd som kan vara hjälpsamma och planera för vidare information till patienten.

Fråga studenten om denna vill öva/träna mer på något moment vid hälsmärta. Är det något specifikt studenten vill ha återkoppling på av mig som handledare?

Tid avsätts för studentens journalföring i samband med besöket.

Referens om handledning: Aktivt, erfarenhetsbaserat lärande – Klinisk handledning Från klinisk handledning vid VFU läkarutbildningen

Två förslag på hur du kan agera som enskild handledare för att bidra till ett gott lärandeklimat i en handledningssituation.

Uppmuntra studenten genom att le och nicka, vänligt bemötande. Att ta sig tid att lyssna på studentens funderingar kring arbetsplatsen, arbetsuppgifterna och patientmötet. Be studenten sammanfatta dagen i slutet av varje arbetspass.

Två förslag på hur du kan bidra till att studenterna känner sig inkluderade och delaktiga i arbetet på den arbetsplats din plan gäller.

Uppmuntra till att delta i morgonmötet och att sitta tillsammans med övrig personal under kafferasten. Att ingå i det team där handledaren ingår och medverka med sin fysioterapeutiska kompetens vid uppkomna ärende utifrån sin förmåga.

Att bygga en tillitsfull relation

Utöver att få vara aktiv, få utrymme för att tänka och handla själv har lärandeklimatet, dvs studenters upplevelse av bland annat sociala och emotionella aspekter av lärandemiljön, stor betydelse för lärande och studieresultat.

Värdet av de erfarenheter studenter får ligger också i de relationer som de leder till. Lärande påverkas av vilka känslor som väcks i en handledningssituation och hur både handledare och studenter upplever engagemang, förtroende och tillit

Steg A

Studenten befinner sig på termin 3 på logopedprogrammet. Kursens inriktning är barnlogopedi.

Handledningen ska utföras på logopedmottagningen på SUS i Malmö, inför ett nybesök av ett barn i förskoleålder som kommer med en vårdnadshavare med frågeställning kring språkutvecklingen.

Kursmålet som handledningssituationen ska bidra till att studenten når är: Föreslå hur logopedisk bedömning av barns tal- och språkförmåga kan läggas upp.

Jag kan vända mig till flera olika kollegor på min arbetsplats som är vana handledare om jag behöver stöd för min handledning.

Steg B

Den konkreta lärsituationen är att jag och studenten har en remiss som inkommit för att tillsammans besluta vad som är viktigt att ta upp anamnestiskt, vilka delar av språkförmågan som behöver undersökas och hur det ska genomföras.

Vi börjar med att tillsammans läsa igenom remissen och identifiera vilka svårigheter som kommer fram, vilka frågor vi får och vad vi får för bild av patienten. Beroende på studentens kunskapsnivå får hen antingen själv beskriva sina tankar, svara på riktade frågor eller höra hur jag resonerar kring patienten. Om det är första nybesöket för studenten så kommer jag att växla mellan att ställa frågor och beskriva hur jag resonerar. Genom att ställa frågor har jag fått en bättre bild av studentens kunskapsnivå och hur mycket stöd hen behöver. Utifrån det får studenten, med stöd av mig, planera besöket. Avslutningsvis går vi tillsammans igenom planen och jag identifierar och prioriterar vad som är absolut nödvändigt, vilka vanliga svårigheter som skulle kunna uppstå och hur man hanterar dem. Studenten får beskriva hur hen känner sig och vad hen behöver för att kunna genomföra besöket på ett tillfredsställande sätt.

Studenten får vara aktiv genom att själv komma med förslag eller svara på mina frågor om hur besöket bör läggas upp. Om det är första gången kommer jag att servera mycket kunskap för att ge en bas och att studenten ska förstå vad som förväntas, men om studenten har gjort det innan kommer jag att låta studenten vara den som står för planerandet och med frågor kommer jag att själv resonera sig fram till en tillfredsställande plan. Förhoppningsvis har jag vid det laget en bild av studentens kunskapsnivå så att jag kan ge lagom mycket stöd för att studenten ska ges möjlighet att tänka själv så mycket som möjligt.

Steg C

Tillägg till min plan på hur jag kan agera som enskild handledare för att bidra till ett gott lärandeklimat i handledningssituationen:

Jag kan dela med mig av misstag som jag har gjort och hur jag hanterade det.

Jag kan använda exempel och analogier som relaterar till studenten, utifrån tidigare samtal vi haft om dess intressen, hobbyer och tidigare erfarenheter.

Tillägg till min plan på hur jag kan agera som enskild handledare för att bidra till att studenten känner sig inkluderad och delaktig i arbetet på arbetsplatsen:

Jag kan presentera studenten för alla kollegor och alla kollegor för studenten.
Jag kan ge studenten tydlig information om arbetsplatsens rutiner, såväl formella som informella.

Modul 2 ”Planera för ett aktivt lärande”

Gör en plan för din handledning.

• Steg A Vad ska studenten/studenterna lära sig?

Studenterna som kommer till oss på VFU läser kursen fypa64 ”Fysioterapi: Verksamhetsförlagd utbildning inom öppenvård”. De går den sista, sjätte, terminen på fysioterapeutprogrammet. Handledningen sker på plats, fysiskt och tillsammans med en eller bägge handledare, ofta i ett eget mottagningsrum.

Kursmålen liknar varandra och många är en självklar förutsättning för att kunna arbeta inom primärvården. Ett av de mer relevanta målen är det första inom färdighet och förmåga ”Självständigt tillämpa en evidensbaserad kunskap och ha ett kritiskt förhållningssätt vid undersökning, bedömning, behandling, utvärdering och uppföljning av patienter med nedsatt funktionsförmåga.” Detta är något vi har med oss vid varje tillfälle under hela perioden.

En av fördelarna med att vara fler handledare är att vi kan ta hjälp av varandra om vi behöver stöd. Vi har även kollegor, som handleder eller handleds, att vända oss till som säkerligen kan vara behjälpliga. Vid behov har vi kontaktuppgifter till kursansvariga och VFU-samordnare.

• Steg B Hur ska de lära sig detta?

När studenten träffat patienter självständigt planerar vi för sit-in, vi observerar när studenten har ett patientbesök. Vi läser på tillsammans innan, studenten får ta ett nybesök själv och därefter utvärderar vi.

Vi börjar med att läsa bokningen och skumma igenom journalen. Därefter får studenten reflektera över informationen som finns tillgänglig och lägga upp en plan för besöket. Vid behov finns det tid att kort läsa på teori. Som handledare sitter jag sedan med vid besöket, men är så lite delaktig som möjligt. Efteråt får studenten hjälp med att reflektera över besöket, kanske enligt Gibbs reflektionscykel. Vi avslutar med att summera handledningen och sätter upp mål inför framtida handledning. Innan, (under) och efter besöket kan jag som handledare bl.a. ställa ledande eller utforskande frågor, ge tips och råd, feedback och feed forward.

I dessa första självständiga patientmöten är det viktigt för oss tillsammans att avgränsa vad som ska göras, vad som behöver göras och hur vi utvärderar utifrån de redskap som studenten har med sig eller lär sig under tiden. Ett kontinuerligt aktivt lärande med mycket eget ansvar är en förutsättning för denna praktikperiod, men även för arbetet inom primärvården. I sista terminen är studenterna vi träffar nästan helt färdiga med det teoretiska. Det innebär i praktiken att de ska kunna ta emot och bedöma patienter självständigt. Får de, med stöd och uppmuntran, leda förberedelsen, besöket och utvärderingen brukar det bli uppenbart hur mycket det lärt sig under utbildningen och var de behöver fylla på med kunskap.

• Steg C Hur kan du bidra till ett gott lärandeklimat?

Vid handledning avsätter vi gott om tid och är närvarande i aktiviteten. Vi vidtar även åtgärder för att inte bli störda. Under handledningen försöker jag varva teori och reflektion med praktiska moment – både fysiskt och digitalt. Som handledare hoppas jag upplevas seriös, engagerad och med självdistans. Jag bjuder gärna på mig själv och är ärlig med att vi som handledare inte alltid har alla

svar. Något som vi upplever som viktigt och uppskattat är ”öppna dörrar” – tillgänglighet, där frågor och diskussion uppmuntras, även utanför planerad handledningstid.

Vi har goda rutiner på plats inför att studenterna kommer till oss: varmt välkomnande, eget rum och allting förberett när de kommer. Introduktion liknande den som hos nya kollegor. Det är ju trots allt en ev. blivande kollega vi har på praktik. Under kommande period vill jag bli bättre på att använda namn eller blivande kollega framför student om tilltal i kontakt med patienter och andra kollegor.

För oss är det även viktigt att som student få se olika delar verksamheten. Auskultation uppmuntras, både inom den egna yrkesgruppen och interprofessionellt.

Steg A Vad ska studenten/studenterna lära sig?

Studenten går sjätte och sista terminen på fysioterapeutprogrammet och läser kursen ”FYPA67 VFU inom rehabilitering i kommunal verksamhet” 7,5 hp. Handledningen sker på ett kommunalt särskilt boende för äldre, där majoriteten av patienterna har en demenssjukdom. Efter avslutad kurs ska studenten kunna ”med god pedagogik motivera patienter att följa instruktioner och ordinationer”. Jag har valt att fokusera på det kursmålet då min erfarenhet är att studenter ofta har goda teoretiska kunskaper gällande rehabilitering och träning, men behöver bli tryggare och säkrare i mötet med patienter och då särskilt patienter med kognitiv svikt. Handledningssituationen syftar alltså till att studenten ska kunna instruera patienter med olika grader av kognitiv svikt i träningssituation.
Om jag behöver stöd i min handledning kommer jag i första hand att vända mig till min närmaste kollega som är arbetsterapeut, i andra hand till en erfaren fysioterapeutkollega.

Steg B Hur ska de lära sig detta?

Studenten och jag går tillsammans igenom vilken patient vi ska träffa och varför, då patienten är känd för mig sedan tidigare berättar jag kort om bakgrund och diagnos och vi pratar om patientens mål med vår insats utifrån ett sjukgymnastiskt perspektiv. Studenten ges tid att reflektera, resonera och ställa kompletterande frågor innan mötet med patienten. Vi gör sedan ett gemensamt hembesök för ett träningspass hemma hos patienten, första gången leder jag besöket och studenten iakttar men uppmuntras att ställa frågor eller agera aktivt om hen känner sig bekväm med det.
Inför nästkommande möten med patienten frågar jag studenten om hen vill hålla i träningspassen och att jag intar en mer passiv roll. När detta sker beror på studentens erfarenheter, resurser och behov. I samband med det pratar vi om vad studenten upplever sig vara i behov av att träna på och vad hen önskar få återkoppling på efter mötet.
Efter varje patientmöte ges viss tid för reflektion i samband med att vi förflyttar oss mellan avdelningar och patienter. Mitt mål är att i samband med reflektionen fokusera mer på feedforward, att bli bättre på att ställa utforskande frågor än att ge svar.
De studenter jag träffar har ofta goda teoretiska kunskaper gällande den typ av basrehabilitering och träning som utförs på min enhet, jag påtalar gärna detta för dem vilket brukar stärka självförtroendet och viljan att vara aktiv och ”ta för sig” även tidigt under VFU. Utmaningen under placeringen ligger istället i att kunna läsa av och bedöma patientens kognitiva status och anpassa instruktionerna efter situationen samt vara flexibel och tänka om när det behövs.

Steg C Hur kan du bidra till ett gott lärandeklimat?

För att bidra till ett gott lärandeklimat i en handledningssituation är jag som handledare noga med att alltid ta mig tid till studenten, om jag inte har tid just i stunden så avsätter vi tid i kalendern senare under dagen. Jag försöker också bidra till ett prestigelöst klimat genom att blottlägga mina egna kunskapsluckor och ställa frågor till studenten om sådant som jag vet att hen kan bättre än mig.

För att studenten ska känna sig inkluderad och delaktig på arbetsplatsen är jag noga med att involvera hen i kontakten med andra yrkeskategorier, t.ex. genom att studenten får hålla i en överrapportering eller representera vår profession på ett teammöte. Jag låter även studenten ta över några av mina patienter mot slutet av VFU, och planera för framtida insatser som alltså ska utföras av mig.

Modul 2: Planera aktivt lärande

Planering:

Planeringen avser fysioterapistudent i VFU termin 6 på Primärvårdsplacering 5 v. A: Vad ska studenten lära sig:

Studenterna i denna VFU-placering kommer bara kort tid innan de är färdiga. Det

huvudsakliga målet är därför att studenten ska kunna känna sig bekväm med att ta ett

arbete som fysioterapeut i Primärvården efter avslutad praktik hos mig. Jag behöver

också känna förtroende för att studenten når upp till kunskapskravet i att vara en

framtida kollega om bara några veckor. Med det sagt är det viktigt att se att som

nyutbildad har man fortsatt en lång läroperiod framför sig och uppskattningsvis tar det

ca 10 år att bli en skicklig kliniker i rollen som fysioterapeut i Primärvården. Som jag ser

det finns det områden en student behöver påbörja lära sig att behärska under

praktikperioden:

Flera delar:

–

Kliniska kunskaper, såsom att kunna ta upp en anamnes och undersöka patienter,

kliniska resonemang kring den information man får fram och hur man följer en

röd tråd och hittar en systematik genom processen. I detta ligger även hur man

kan arbeta med diagnostisk behandling (dvs hur man kan provbehandlar mot en

specifik diagnostik om man inte lyckats nå diagnos efter anamnes och

undersökning, och behandlingen blir då diagnostik utifrån vilket utfall den får),

och att följa upp och utvärdera sina behandlingsresultat samt kritiskt utvärdera

när man inte får önskade resultat.

Bemötande av patienter och anhöriga. Att kunna bemöta en patient med ett

empatiskt och personcentrerat förhållningssätt. Att kunna bygga en allians och

förtroende med patienten, samt att se var patienten befinner sig i form av vad det

är för en person jag har framför mig, hur deras liv i stort ter sig, vilka resurser

och svagheter som finns hos patienten för att tillsammans med patienten välja en

behandlingsväg som är rimlig och passar för just den individen, samt hjälper

patienten med det som den önskar få hjälp med.

Att kunna samarbeta med andra professioner kring en patient. I det ligger både

att interagera och bemöta kollegor inom andra professioner och att se sin egen

roll i ett teamarbete kring en patient.

Det kan vara bra, som nämns i instruktionen, att studenten delges att innan

praktikperioden påbörja att fundera över målsättningar för praktikperioden. Fast

studenten studenten kan behöva få lite tid att bilda sig en uppfattning om verksamheten

på praktikplatsen innan det går att sätta upp adekvata målsättningar. Då

praktikperioden är 5 veckor kan studenten ges upp till slutet av första veckan med att

identifiera målsättningar.

Handledning tänker jag kan ske i olika former. Tidigt under praktikperioden kan det

vara bra för studenten att följa med mig, och även andra kollegor, för att se vad arbetet

innebär, och se olika kollegor i olika situationer med möjlighet till diskussion och

reflektion efter varje tillfälle. Då studenten kommer sent i utbildningen bör en stor del

utgå ifrån självständigt arbete med patienter med stöd av handledare. Jag som

handledare bör vid några tillfällen delta under besöken för att få en bild av hur

studenten behärskar bemötande och praktiska kliniska kunskaper där vi sedan kan

diskutera de aktuella besöken i efterhand. Handledningstid avsätts de första veckorna

med ca 1 timme/dag för handledning kring patientbesök, klinisk undersökning,

behandling och resonemang, bemötande/hantering av specifika patienter, samt hur och

när samarbete med andra professioner är aktuellt. Vid akut uppkomna situationer

relaterade till patientbesök finns jag som handledare tillgänglig för konsultation hela

tiden och avbryter i så fall mitt pågående arbete för att bistå studenten. Jag planerar för

att den avsatta tiden för handledning kan minska i omfattning allt eftersom

praktikperioden fortskrider och studenten blir mer varm i kläderna.

Som nämns i instruktionerna bör upplägget planeras tillsammans med studenten om

man ska kunna jobba personcentrerat. För att det ska kunna fungerar i en slimmad

verksamhet får en grundplanering göras innan studenten kommer där handledningstid

bokas av i mitt schema och en del patientbesök bokas in i studentens schema innan

praktikperioden börjar, men att stor möjlighet till individuell anpassning för den

specifika studenten finns när denna väl är på plats.

Om jag skulle behöva stöd i min handledning kommer jag i första hand vända mig till

min fysioterapeutkollega som också är handledare för diskussion. I andra hand kommer

jag att vända mig till erfarna handledare på kliniken inom andra professioner. Om jag

känner att jag hamnar ett mycket svårt läge som inte går att lösa lokalt skulle jag vända

mig till VFU-ansvarig på Fysioterapeututbildningen.

B: Hur ska studenten lära sig detta:

Inom målsättningen att nå kliniska kunskaper kan ett lärtillfälle vara en genomgång av

en journalanteckning av ett första bedömningsbesök som studenten har genomfört med

en patient. Studenten har då innan haft möjlighet att gå med mig eller kollega på olika

patientbesök, samt att konsultera mig och eventuellt läsa på innan besöket. Den här

typen av handledningssituation tänker jag kan komma någon vecka in i praktikperioden.

Studenten kan få börja med att redogöra för patientens besvär och en kartläggning

utifrån anamnes hur symtombilden yttrar sig. Studenten får verbalisera vad hen har

frågat i samtalet och vilken information som har framkommit. Nästa steg blir att

studenten får reflektera över de svar som framkommit. Vilka slutsatser kan man i det

här läget dra utifrån den information som nu finns tillgänglig? Finns det några frågor

som studenten hade önskat svar på som hen missade att få med bland frågorna? Här kan

studenten även fråga mig som komplettering till sin egen reflektion om det är något som

jag hade valt att fråga. Jag har då möjlighet att låta studenten reflektera igen kring varför

jag hade ställt en viss fråga, vad för ytterligare information det hade gett och vilka

slutsatser man kan dra utifrån den ytterligare informationen.

Nästa steg blir att studenten får berätta hur hen sedan har gått vidare. Vad har hen valt

att undersöka kliniskt? Här får studenten åter redogöra/verbalisera vad hen har gjort:

vilken del av kroppen hen valt att undersöka och varför (ibland är det självklart var man

ska börja, men ibland kan man stå i valet av flera områden). Har det gjorts några

tilläggstester? Varför har de gjorts? Vad för ytterligare information kan de väntas bidra

med? Här blir det sedan åter tid för reflektion kring den kliniska undersökning som har

gjorts och tolkning av resultatet. Resultaten från undersökningen kopplas till anamnes

där jag önskar att se att studenten kan samla informationen från anamnes och status,

samt resonera kliniskt kring sannolikhet för flera möjliga diagnoser med en logisk

argumentation. Studenten har sedan möjlighet att konsultera mig kring mina tankar.

Vi kan sedan avsluta handledningstillfället med en summering kring vilka lärdomar

studenten gjort av tillfället. Finns frågor som behöver komma in i anamnesen? Finns det

frågetecken kring hur moment i den kliniska undersökningen utförs? Finns

kunskapsluckor kring specifika tilläggstester? Behöver patienten öva på kliniska

resonemang? Utifrån detta kan vi sätta upp olika målsättningar och uppföljning: Avsätta

en tid för att jag ska demonstrera olika kliniska undersökningsmoment eller specifika

tester som studenten sedan kan få öva på mig och därefter under kommande

patientbesök. Vi kan fortsätta träna på att reflektera klinisk utifrån journalanteckningar.

Studenten kan gå med mig för att se hur jag tar upp en anamnes eller gör olika moment

med patienter. Jag kan göra en sit-in när studenten har ett besök för att kunna ge feed

back och feed forward på specifika moment.

Att jobba enligt ovanstående tänker jag förutsätter att studenten utgår från sina befintliga kunskaper och att vi tillsammans kan

identifiera vad det finns behov av att bygga vidare på och planera för hur det ska genomföras.

C: Hur kan du bidra till ett gott lärandeklimat:

Många studenter är inriktade på att prestera och rädda för att göra fel. Spontant tänker

jag att det är faktorer som tenderar att hämma lärande. Att skapa en prestigelös miljö

som är lättsam och kamratligt, samt att uppmana studenten att resonera öppet med

olika tankar kring sitt lärande är avgörande. Studenten måste våga blotta okunskap och

tveksamhet.

Jag tycker att det är viktigt redan innan studenten kommer att ha en vänlig och

kamratlig ton i kommunikationen (kommunikation som oftast sker via email). Första

dagen avsätts generöst med tid så att studenten känner sig välkomnad och

omhändertagen. Jag brukar lägga tid på att studenten blir introducerad till kollegor och

visad runt på arbetsplatsen, att hen har en arbetsplats, vet var man kan byta om och

förvara sina saker, och till vem man kan vända sig med allmänna frågor. Att det är hela

kliniken som tar sig an en student, och att man därför kan fråga även andra kollegor om

hjälp när handledaren inte är tillgänglig, ser vi som en självklarhet på vår klinik, vilket

jag tycker man ska informera om redan första dagen.

Det är viktigt att visa intresse för studenten som person: att fråga och visa sig

intresserad. I sociala sammanhang på arbetsplatsen, såsom bla fikapaus och lunch, bör

man bjuda in till det sociala samspelet i gruppen, och också förvissa sig att studenten

deltar framför att bli allt för uppslukad av tex läsa in sig inför sina uppgifter istället för

att gå på fika. Att någon sluter sig eller spenderar mycket tid på sitt rum med stängd

dörr tänker jag är en tydlig signal på att något inte fungerar och viktigt att ta tag i så fort

som möjligt.

I den personliga handledningssituationen vill jag att vi kan ha öppna och ärliga

diskussioner, och jag uppmanar studenten att återkoppla till mig om det är något som

känns fel eller inte fungerar, eller om hen föredrar att upplägget är annorlunda än det

som jag planerat i förväg. Att ge exempel på saker som jag själv har upplevt som jobbiga

som ny i professionen eller som student, och på tillfällen där jag har missat saker eller

gjort fel, tänker jag kan hjälpa till att se det händer både som ny och som erfaren, att det

är en del av att jobba i ett vårdyrke, och att misstag kan leda till inlärning och ökad

kompetens om man reflekterar över vad som hände. Det är också viktigt att inte

presentera en strikt professionell fasad, utan att studenten känner att de möter mig

både som person och professionell, om de ska kunna känna förtroende och tillit.

Plan för handledning!

Bakgrund:

Hos oss inom barn och ungdomshabiliteringen och inom min profession som sjuksköterska, tar vi emot VFU studenter som går första terminen. Vilket innebär att de är hos oss under två veckor på så kallat fältstudier.

A: Vad ska studenten lära sig?
B: Hur ska de lära sig detta?
C: Hur kan du bidra till ett gott lärandeklimat?

De skall få en inblick i vad det innebär att arbeta hos oss, och vilka patienter vi möter. Oftast blir det mer ett observerande lärotillfälle. Men tänker att de får insyn i vilka diagnoser som finns i vår verksamhet, hur det är att arbeta teambaserat och hur samverkan kan se ut mellan professioner, skola, korttids och andra vårdinstanser. Under dessa två veckor kommer det att få uppleva patientmöten med barn, unga och familjer. Där uppföljning av tillväxt, medicinuppföljning, problem med mat, mage och sömn kommer vara i fokus. Vara med på team och se och höra hur teamet resonerar runt familjerna vi möter.

Eftersom tiden är så väldigt begränsad, känns det viktigt att studenten får se och vara med om så mycket som möjligt under dessa veckor. De är ju förhoppningsvis en framtida kollega.

Första dagen är av stor vikt, så att studenten känner sig välkommen, viktigt att sätta av tid för rundvandring, och planering för de kommande veckorna. Stämma av förväntningarna på både handledning och lärandet för studenten. Som handledare tycker jag om att efter varje patientmöte reflektera över vad som blev sagt eller gjort. Hur tänker studenten, vilka tankar kommer upp, något som var bra, dåligt. Det är ett lärande från båda håll, jag som handledare har ju arbetat i många år och kan ju ibland bli hemmablind då är det bra att få andra synvinklar och tankar från studenten.

Vi arbetar mycket med motiverande samtal i vår verksamhet, tänker att detta har man stor nytta av vid handledning. Att vara välkomnande, inkännande och ha en öppen kommunikation tror jag bidrar till ett bra lärande.

Anna-Lena Olsson

Plan för handledning 230312 Vad ska studenterna lära sig?

Kursens målsättning är indelad i tre kategorier. Den första är Kunskap och förståelse där studenten efter avslutad kurs ska kunna: • beskriva fysioterapeutiska teorier inom rörelsevetenskap i förhållande till patientfall, • diskutera fysioterapiprocessen som ett redskap för kliniskt resonerande och beslut, • diskutera kring yrkesetik och lagar som styr fysioterapeutisk verksamhet.

Den andra kategorien är Färdighet och förmåga där studenten ska kunna: • redogöra för patientfall utifrån ”Internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa” (ICF), • planera, genomföra och utvärdera fysioterapeutiska åtgärder med beaktande av evidens, • inhämta och prioritera information att dokumentera i journal, • ge adekvat information och instruktion till patienter, närstående och personal med hänsyn tagen till mångfald, • prova ut tekniska hjälpmedel, • tillämpa ett arbetssätt utifrån ergonomiska principer, • tillämpa regler för patientsäkerhet och hygien, • samarbeta i team på ett professionellt sätt, • efterleva lagar, författningar och regler som gäller inom hälso- och sjukvården.

Den tredje kategorin är Värderingsförmåga och förhållningssätt där studenten ska kunna: • uppvisa ett professionellt och empatiskt förhållningssätt, • reflektera över lärandemål och identifiera eget behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckling av yrkeskompetensen.

Vi har även fått kompletterande information och önskemål via vfu samordnaren på fysioterapeutprogrammet, där beskrivs vad studenterna gått igenom teoretiskt och praktiskt men vad de behöver träna på under denna första längre vfu.

Under dessa punkter framkommer: träffa patienter. Träna på att kommunicera med och undersöka/behandla patienter. Träna på att göra bedömningar utifrån de nämnda mätinstrumenten samt eventuellt andra mätinstrument som kan vara aktuella. Tänka ut lämplig intervention utifrån den bedömning de gjort. Se hur en journal ser ur och hur man skriver journal. Vara delaktiga och utföra funktions- och aktivitetsbedömning, förflyttningar, se/diskutera hjälpmedel, få inblick i hur man kan samverka med andra yrkeskategorier, få inblick i hur man kan dokumentera i journal, göra lämpligt träningsprogram samt diskutera mål med patient, övriga teamet och er handledare.

Om jag som handledare behöver stöd kan jag vända min till vfu samordnaren på fysioterapeutprogrammet, Ann-Kristin Alkhed.

De studenter jag träffar som handledare går på fysioterapeutprogrammet, termin 4. Kursen de går då heter: verksamhetsförlagd utbildning inom rehabilitering, habilitering eller psykiatri, 4,5 högskolepoäng. Jag träffar dem under tre veckor på min arbetsplats som är en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning i Lund.

Hur ska studenterna lära sig?

I de fysioterapeutiska interventioner inom den psykiatriska öppenvårdsverksamheten där jag arbetar ligger fokus på den mentala hälsan. De fysioterapeutiska metoder som främst används ligger inom ramen för kroppsmedvetande- och lågintensiv funktionell träning med sin grundteori i Basal Kroppskännedom, vilket innebär att jobba utifrån ett helhetsperspektiv. Det betyder bland annat att behandlingarna är individanpassade, processinriktade och bygger på en allians mellan fysioterapeut och patient. Sättet att arbeta bygger också på att själv lära känna övningarna och sin egen kropp för att kunna behandla andra. Det gör att det inte finns en manual att följa eller strukturerat färdigt program i behandlingsarbetet. På så sätt behöver studenterna vara mer fokuserade på sig själva liksom följsamma och observerande i början av sin vfu innan mer självständigt arbete kan göras.

Under den första dagen som studenten kommer till mig och mina kollegor brukar vi ägna en förmiddag åt introduktion. Vi pratar bland annat om vad studenten vill ha för mål för vfu perioden och vilka delmål som finns längs vägen. De flesta studenter brukar vilja ha som mål att få träffa patienter och få ta del av hur behandlingarna ser ut i klinisk praktik efter att ha haft både teori och praktisk färdighetsträning inom området. Många är också intresserade av bemötande och förhållningssätt i patientarbetet. Det mål jag därför valt ut är att: träna på att kommunicera med och undersöka/behandla patienter. För att förtydliga detta mål och anpassa det till min verksamhet kommer fokus ligga på att kommunicera och behandla patienter. Att undersöka eller bedöma/kartlägga patienter på ett självständigt sätt är inte riktigt lämpligt när det gäller den patientkategori jag arbetar med och inte heller utifrån att vfu perioden är så kort, då det är väsentligt att skapa en tillitsfull allians.

Jag försöker få några patienter som studenten kan följa mer kontinuerligt under sina tre veckor på vfu:n. Det innebär då vanligtvis behandling en gång i veckan, individuellt och ca 60 minuter per tillfälle. Den aktuella patienten har då i förväg godkänt att en student får delta i behandlingssessionen. Vinsten med att få följa en och samma patient flera gånger är att studenten för möjlighet att följa en process. Det innebär oftast att jag lägger upp en stegvis planering för successivt ökad delaktighet och självständigt arbete för studenten. I grova drag brukar det se ut på följande sätt: delta själv, observera mig som handledare och patienten och slutligen själv leda/guida.

Inför det första besöket är det viktigt att studenten får lite bakgrundsfakta både via information från mig och genom att läsa journalanteckningar. Då får studenten bland annat information om den fysioterapeutiska bedömningen, behandlingsupplägg och målsättning men också om diagnos, problemområden och funktionsnivå. Jag brukar komma överens med studenten att under det första behandlingstillfället själv delta i övningsmomenten och sedan observera mig som handledare exempelvis se vad jag väljer för övningar, hur mitt agerande är och hur bemötandet ser ut. Efteråt avsätter vi tid för reflektion och samtal kring vad märkte studenten i sin egen kropp under övandet och uppkom eventuellt någon känslomässig reaktion. Funderingar och frågor kring vad jag sa i guidningarna, vilka övningar jag valt och varför, hur förhåller jag mig till patienten och kommunicerar etcetera.

Vid nästa besök brukar uppgiften vara att fortsätta det egna övandet men också att rikta uppmärksamheten till patienten och se hur denne använder sin kropp. För att avgränsa denna uppgift med att observera patienten brukar jag ge en mer specifik del att uppmärksamma ofta kopplat till rörelsefunktion och rörelsekvalitet samt observera hur patienten tar emot guidning och responderar på den. Efteråt avsätts åter tid för avstämning och reflektion kring vad studenten såg, vad kunde gjorts annorlunda och hur blev bemötandet etcetera.

Inför det tredje besöket brukar studenten få förbereda en övning som hen vill guida/leda. Ofta blir det ett moment vi gjort i behandlingen tidigare eller någon de känner igen från utbildningen. Vi diskuterar det innan, litteratur finns att tillgå och ibland vill studenten prova på mig som handledare. Under själva behandlingstillfället får studenten prova sig fram i att leda både verbalt och genom att visa. Ibland behöver de extra stöd under momentet och då finns jag till hands.

Efteråt samtalar vi kring hur studenten upplevde situationen och hur hen kunnat använda sina kunskaper, jag försöker ge återkoppling kring vad jag upplevde gick bra och vad studenten skulle kunna tänka på framåt.

Hur kan du bidra till ett gott lärandeklimat?

För att försöka skapa ett gott lärandeklimat för studenterna tänker jag avsätta gott om tid första dagen för introduktion och även kontinuerligt under perioden för att skapa förutsättningar till att skapa en så trygg relation som möjligt mellan mig och studenten. Jag ska försöka visa på engagemang och intresse för studenten både som person och utifrån de mål som hen vill uppnå under sin vfu.

Jag tänker också i möjligaste mån introducera studenten för mina kollegor både i arbetssammanhang såsom teamkonferenser och under sociala situationer som lunch och fika. Men även visa runt på arbetsplatsen exempelvis var behandlingsrum, fikarum, konferensrum med mera finns, så att studenten får en så bra överblick som möjligt över miljön.

Jag tänker försöka förbereda studenten så mycket som möjligt inför patientbesök, både genom information/samtal och genom att låta dem läsa journaler. Jag ska också försöka att låta dem vara så delaktiga det går under behandlingarna både genom att själva få prova övningsmoment, observera mig som handledare och patient samt prova att guida/leda.

Det känns också viktigt att inkludera studenten i teamarbetet via temakonferenser och få möjlighet att träffa olika yrkeskategorier för att få information om deras arbetssätt.

Uppgift 2: En plan för handledning

Studenten går termin 4 på fysioterapeutprogrammet. Det är den första VFU-perioden under utbildningen och kursen löper över tre veckor.
Placeringen är förlagd på Habiliteringsmottagningen vuxna i Lund.
Innan en student kommer till sin första dag på VFUn har denne fått ett välkomstmail med praktisk information om nycklar, SITS-kort m.m. och också med en uppmaning om att inför vårt första möte formulera egna mål för sitt lärande. Studenten uppmanas vidare att också fundera på och formulera förmodade svårigheter/utmaningar på vägen till att uppnå målet.

Den här terminen har jag som handledare blivit tilldelad två studenter från samma kurs som kommer under samma tre veckor. Det är positivt och ger ytterligare möjlighet till ett jämbördigt reflekterande och upplägg enligt peer-learningmodellen.

Jag har valt att resonera om handledning kring kursmålet ”att inhämta och prioritera information och dokumentera i journal”.

Om studenterna och jag som handledare känner osäkerhet kring kravnivå eller mål, vänder vi oss till kursansvarig på utbildningen.
Studenterna skall få träffa en patient på ett uppföljningsbesök efter att denne har genomfört ett hemträningsprogram för att sedan dokumentera i journal.
Med målsättningen att handleda utifrån aktivt lärande och peer learning får studenterna inledningsvis läsa journalanteckningen från patientens föregående besök. De får sedan gemensamt resonera utifrån fysioterapiprocessen hur de vill fortsätta behandlingen och dokumentationen inför planerat besök.

Innan patientbesöket ges tid till att studenterna får redovisa sitt resonemang där jag som handledare får möjlighet att ställa frågor och att vi tillsammans planerar hur vi praktiskt genomför patientbesöket. Vi diskuterar om och hur jag som handledare ska bryta in, exempelvis om vi skall resonera tillsammans i rummet med patienten eller om de vill ha feedback efter genomfört patientmöte.

Efter patientmötet får studenterna tid att i lugn och ro reflektera över hur patientmötet gick och göra ett utkast på hur de vill journalföra. De uppmanas tänka igenom vad som var svårt och vad som fungerade bra. Samtidigt dokumenterar jag som handledare utifrån samma frågeställningar.
Studenterna uppmanas att själva söka information kring uppgiften när frågor uppstår och det de inte hittar svar på utforskar vi tillsammans under handledningstillfället. Efter att både studenter och jag som handledare har haft tid att förbereda oss enligt ovan, har vi ett handledningsmöte och utvärderar arbetet i patientmötet och journalföringen tillsammans.
För att studenterna skall kunna vara trygga i sin nya situation – för första gången i klinik i det yrke de har framför sig, behöver jag som handledare visa intresse för deras styrkor och svagheter. Jag behöver visa mig lyhörd för deras oro och frågor men också, minst lika tydligt bekräfta deras styrkor och framsteg. För ett gott

lärandeklimat anser jag det som handledare vara viktigt att förmedla en önskan om en öppen kommunikation kring ömsesidig feedback/feedforward i uppgifter i arbetet men att också visa en öppenhet kring att på ett balanserat sätt intressera sig för studenten som individ.
För att studenterna skall känna sig inkluderade på arbetsplatsen anser jag det vara viktigt att i förväg informera chef och kollegor om att denne kommer. Det är viktigt att ge studenten möjlighet att förbereda sig på att delta i team- och samverkansmöten som är en viktig del av arbetet på habiliteringen.
Det är också värdefullt att bereda fysisk plats för studenten; att det finns en skrivplats där det finns möjlighet att förbereda sig och reflektera, att det finns en kalender med planering för praktikperioden och att det finns en tydlig plan för handledningstid och utvärdering.

MODUL 2

STEG A – VAD SKA STUDENTEN LÄRA SIG.

Mål och sammanhang: Fysioterapeutstudenterna går termin 4 och det är deras första praktik. Praktiken genomförs på en specialistenhet inom vuxenpsykiatrin, ADHD- och allmänpsykiatrisk mottagning på Bara vägen i Lund. Vid problem kan jag vända mig till universitetsansvarig för praktiken och eller min egen handledare.
Skolan har informerat om att studenterna inte har: träffat patienter, tränat på att kommunicera med och undersöka patienter, tränat på att göra bedömningar och tänka ut lämplig intervention utifrån den bedömning de gjort och sett.
Ett av universitetets kursmål är – kunskap och förståelse som på bedömningsunderlaget bedöms enligt följande: studenten ska kunna tillämpa fysioterapeutiska teorier inom rörelsevetenskap samt arbetsmodeller vid bedömning, målsättning, behandling, utvärdering och uppföljning inom psykiatrin. Under begreppet arbetsmodeller kan t.ex. polyval teori och vikten av att arbeta inom Autonoma Nervsystemets toleransfönster ingå, eftersom ett dysregelerat autonoma nervsystemets påverkar såväl hjärnans som kroppens funktionsnivåer. Inom psykiatrisk fysioterapi ser man människan som en psykisk, social och fysisk enhet, och kroppens reaktioner bidrar till fysiologiska, muskulära och emotionella mönster. Detta kursmål utgår jag ifrån i den här uppgiften, främst då ökad förståelse vid bedömning och behandling.

STEG B – HUR SKA STUDENTEN LÄRA SIG DEL 1

Bakgrund: Just nu är det inte vfu-period, så jag får göra en fiktiv text där jag utgår ifrån hur det kan gå till när jag handlett studenter innan. Det brukar vara bra som introduktion att välja ut ett moment som studenterna ofta redan har rätt god kunskap om (och som då kanske känns mer konkret för dem), t.ex. stretcha spända käkmuskler och utifrån det utveckla synen på vilka behandlingsinsatser som kan vara i linje med Basal Kroppskännedoms metodik/synsätt och polyvagal teori. Jag vill att studenten ska lära sig hur stretchning av käken kan gå till där fokus ligger på helheten – att de ska kunna förstå mer om vad som kan ligga till grund för käkspänningen och vad som kan hända med en patients kroppsliga och mentala funktionsnivåer när personen t.ex. inte är närvarande/har dysfunktionell reglering av autonoma nervsystemet/otrygg anknytning/nedsatt förmåga att fånga upp eller tolka kroppens signaler, och varför det i vissa fall inte räcker med att enbart stretcha en spänd käkmuskulatur – att den spänningsreglerande behandlingen måste integreras med andra insatser.
Det är studentens första träff med patient. Problem som pat har är spänningar och ångest. Pat hemsituation är belastande med make som använder sig av psykisk misshandel.
Struktur: Innan vi börjar behöver jag veta mer om studentens förutsättningar, behov och motivation och vi behöver förbereda oss inför patientsituationen. Jag vill försöka skapa en situation där studenten får utgå ifrån sina kunskaper och behov för att lära sig, sk erfarenhetsbaserad inlärning. I det här fallet har studenten ingen erfarenhet av att träffa människor med mental ohälsa. Det känns intressant och spännande att få träffa en person med psykisk diagnos. I framtiden kan studenten mycket väl se sig arbeta inom psykiatrin. Studenten tränar regelbundet och är väl bekant med stretchning. Den Basal Kroppskännedomskurs som ingår i utbildningen, tyckte studenten var lite dubbel, flummig ibland och skön emellanåt.
Innan patientmötet behövs olika typer av förberedelser. Vissa av dem måste individanpassas. Förberedelserna handlar om att jag och studenten pratat om vilken lärstil som är mest användbar, men också vad det finns för förkunskaper om käkspänning, t.ex. vad den kan bero på och hur man skulle kunna behandla utifrån de metoder/teorier som studenten arbetat med innan vfun.
Utifrån det samtalet fick studenten förbereda sig genom att läsa en artikel om käkspänning där bl.a. strechövningen beskrivs, samt läsa en artikel om rörelsekvalitet.

STEG B – HUR SKA STUDENTEN LÄRA SIG DEL 2

•

Mer detaljer kring förberedelserna: Journalläsning. Jag ber studenten ge en kort summering om vad journalen gett för information om patientens problem och hur studenten tänker kring behandlingen/status/vilken kunskapsnivå studenten tycks utgå ifrån. Det är en möjlighet för mig att upptäcka vilka teoriers begrepp studenten använder sig av när vi samtalar och hur reflekterande svaren är. Sammanfattningen är noggrann, dock nämns inget om autonoma nervsystemet funktioner och påverkan på kroppens stängningsreflex. Vi fördjupar oss ngt och jag tipsar om film på nätet som handlar om vagusnerven. En lite intressant fördjupning/reflektion uppstod när jag frågar mer kring studentens tankar och ger feedback på det som framkom.

Att få egen upplevelse av det man ska lära ut är nödvändigt, och studenten är med på det. Vi gör ett kort rollspel där vi turas om att vara behandlare och patient. Peytons 4-stegsmodell används (observera, dekonstruktion, rekonstruktion och aktion). Jag märker att studenten är van vid att ge instruktioner som handlar om själva utförandet av stretchningen, men har svårt att konkretisera hur övningen ska utföras så att även inre stöd och stabilitet aktiveras. Via Gibbs reflektionscykel (beskriv vad som hände, känslor och tankar, värdering som handlar om positivt/negativt, analys av vad man kan lära sig av

situationen, slutsats om man kunde gjort annorlunda, och handlingsplan för hur man skulle göra om det hände igen) kommer vi fram till ungefär samma slutsats. Studenten ber mig konkretisera tydligare vad relation till underlaget och mittlinjen kan handla om. Studenten vill få hjälp med att öva på hur Basal Kroppskännedoms relation till balanslinjen kan användas här. Vi övar på det.

•

STEG B – HUR SKA STUDENTEN LÄRA SIG DEL 3

• Sen är det dags för patientmötet, men innan dess har vi bestämt rollfördelningen. Den här studenten vill prova direkt, men vill att jag börjar behandlingen. Student hälsar på patienten med sitt namn och har ögonkontakt, och patientenen har inga problem med att berätta lite om sina problem. De har fått god kontakt. Jag börjar behandlingen och frågar sedan både patient och student om de vill jobba ihop. Studenten missar att patientens skuldror inte har tillräckligt med stöd varken lokalt eller globalt, och den verbala guidningen är lite trevande. Mest fokus hamnar på käkspänningen. Studenten försöker via frågor att stämma av med hur övningen känns för patienten.

STEG B – HUR SKA STUDENTEN LÄRA SIG DEL 4

• Gibbs reflektionscykel var användbar efter det att behandlingen är avslutad. Studenten ger sin bild av patientmötet, och vi är rätt så samstämmiga där. Ibland märkte studenten att de egna tankarna kom att handla om vad nästa steg skulle bli, och om det blev rätt. Jag för in begreppet närvaro, och att vi alla kan hamna i den sitsen att närvaron försvinner. Studenten ställer inga följdfrågor och jag gör en mental notering att det kan behövas fördjupning kring betydelsen av närvaro såväl hos patient som behandlare längre fram. Studenten lärde sig att det både var lättare och svårare än förväntat. Det var svårt att få rätt på alla momenten, vilket kändes stressande och kanske var det därför det blev så att frågor om sittknölar mm. föll bor. Jag frågar vad studenten la märke till hos patienten. Jag försöker tratta in genom att ställa fler följdfrågor om skuldrornas funktion och hur patienten tycktes använda dem

STEG B – HUR SKA STUDENTEN LÄRA SIG DEL 5

• Att informera om hur stretchningen skulle göras var lätt, men det var svårare att guida verbalt. Många gånger sas något i linje med: känn hur det känns, känn dina käkar, och studenten kände sig tjatig. Jag frågar lite kring hur studenten tror att patienten upplevde ordvalen, om de var tydliga eller ledde till uppvarvning. Det vet inte studenten riktigt. Studenten är mest nöjd med hur kontakten blev och att våga prova. Jag håller med om att mötet mellan dem blev bra, en viktig del av behandlingen. Jag ger förslag på vad som kan utvecklas, t.ex. att behandlingen även måste utgå från hur patientens förankring ser ut och om denne hittat sittknölar och neutral bäckenposition. Att utforska patientens kroppsupplevelse är användbart. Vi gör rollspel igen. Jag är patient och har olika hållningsmönster så studenten får se hur det kan påverka upplevelsen och övningseffekten. Vi resonerar om vilken turordning de olika momenten i behandlingen kan ha. Ska det först vara inbalansering eller kvittar det? Det här kan vara ett sätt att försöka styra uppmärksamheten problemlösning och vägar som hjälper studenten att komma vidare i sin
målsättning. Vi är överens om att studenten behöver träna på individanpassad verbal och manuell guidning. Ett nytt mål kommer upp, nämligen att studenten ska dels fundera på hur den egna verbala guidningen kan se ut och dels lyssna på mina förslag samt se på filmer som guidar verbalt till hur man kan har redan en god kontakt. Jag för in attityden att man ska lära sig framgångsrikt av sina misstag. Lära genom att göra är vad jag dessutom förespråkar för mina patienter.

STEG C – MITT BIDRAG TILL ETT GOTT LÄRANDEKLIMAT

• Tydliga ramar för hur upplägget ser ut. Avsatt tid för reflektioner/avstämning mm. Samspela och kommunicera. Få studenten att känna sig delaktig, vid behandlingarna där jag är mer aktiv så frågar jag alltid studenten om deras åsikt, och om de vill hjälpa till vid den manuella guidningen. I välkomstbrevet ges ramen för vfu och det står också att de gärna får komma med egna förslag. I början och i mitten går vi igenom målsättning. Varje dag finns möjlighet att stämma av och reflektera. Enkla frågor som vad vill du fokusera på nu? Vad tog du med dig från igår. Vad skulle vi kunna göra annorlunda jämfört med igår? Ställer jag regelbundet. Jag brukar erbjuda studenten att äta lunch ihop och då inte prata så mkt ”jobb/skola” utan om annat, så vi blir människor för varandra.

Modul 2 – Planera för ett aktivt lärande Audiologisk diagnostik II – Termin 4 Steg 1: Vad ska studenterna lära sig?

Ur kursmålen:
”Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• självständigt bedöma när indikation för de olika testerna föreligger
• informera och instruera patienter på ett korrekt sätt inför samtliga i kursen aktuella tester
• i kontakt med patienter och anhöriga ge ett professionellt bemötande utifrån nivån i programmet

Praktiken är inriktad på hörseldiagnostik, dvs. hörselmätningar av olika slag som är en del av bedömningsunderlaget till den diagnos som läkaren (eventuellt) kommer att ge patienten. Det gäller främst kontroll av hur patienten hör, men även mätningar som bedömer funktionen i trumhinnan, mellanörat och balansnerven eftersom de är viktiga för slutbedömningen. Praktiken sker på sjukhuset och studenten får möta patienter från 5 år och uppåt, med fokus på vuxna.

Om det finns behov av stöd eller är tveksamheter kring praktiken finns studenternas kursansvariga vid universitetet att kontakta.

Steg 2: Hur ska de lära sig?

Jag bedömer att den generella strukturen från ”Klinisk handledning av läkare under utbildning” är en mall som kan användas till dessa patientbesök även om det är audionomen som gör en generell bedömning i detta fall.
Tanken är att studenterna turas om att ta hand om patienterna så att den ena har ansvar för besöket och den andra sitter med som observatör eftersom det är efterfrågat av utbildningen att studenterna ska kunna diskutera fallen ur olika synvinklar och hjälpa varandra att se olika sätt att tänka i samma fall.

Studentens uppgift:

Att ta emot patienten och ta anamnes
Undersöka öron genom otoskopering – bedöma om något tydligt avvikande finns
Utföra hörselkontroll – bedöma om det är relevant med fler mätningar för att
komplettera hörselprovet samt motivering till detta
Generellt bedöma vilken typ av hörselnedsättning som föreligger
Informerar patienten om resultatet (med stöd av handledaren) och om
läkarbedömning behövs

Handledaren har på förhand tittat på den information som finns om patienten tillsammans med studenterna och vad som är viktigt att fokusera på i varje fall och vilka ev. fallgropar som kan ses på förhand. Som handledare får jag stämma av med studenten i förväg hur hen vill att jag ska agera; om hen själv ska säga till när hen behöver stöd eller råd under besöket och praktisk hjälp i något moment som hen är osäker på, eller om hen vill sköta besöket på sitt sätt inom vissa ramar, och vi tar en avstämning efteråt om hur det gick och se hur utfallet blev. Efter den första hörselmätningen under det pågående besöket tänker jag att studenten kort får dela sina tankar om vad hen anser om det resultat man har fått, och motivera om det skulle vara relevant med fler mätningar och i så fall varför/varför inte.

Det är viktigt att student och handledare sedan pratar igenom besöket i efterhand med fokus på hur studenten upplevde situationen. Eftersom det är praktiska mätningar med medverkan som krävs som ligger till grund för bedömningen är det viktigt att man även pratar om felkällor som skulle kunna leda till ett annat resultat, och hur man kan hantera dessa och tänka på det under patientbesöket. Som handledare har jag ett ansvar att gå in under mätningen och korrigera om det är något som skulle kunna påverka slutresultatet så att patienten inte får rätt bedömning, men i övrigt kan studenten själv ha ansvaret för besöket och jag finns med i bakgrunden om hen är trygg med det.

Steg 3: Hur kan jag bidra till ett gott lärandeklimat?

Det inledande samtalet första dagen med studenternas förväntningar och egna tankar känns som en vägvisare som visar lite vilken riktning de vill ta. Det känns viktigt att veta om de vill börja jobba praktiskt redan från start eller föredrar att börja med observation och ett gradvis övertagande av besöken. Under praktikens gång har jag som handledare ett ansvar att regelbundet stämma av med studenterna om graden av praktisk stöttning är tillräcklig eller om de vill ta mer eget ansvar men kanske ha svårt att säga det i den praktiska situationen, så där känns de enskilda samtalen med studenten viktiga.

För mig är det viktigt att studenterna trivs på arbetsplatsen och känner sig välkomna och sedda. Rent konkret handlar det om att ge dem en introduktion med tydliga rutiner, att visa de lokaler de kommer vistas i och att de får träffa de andra på arbetsplatsen (eftersom vi är en ganska liten grupp inom vårt yrke) innan de förväntas börja ”jobba”. Om tillfälle ges kan de även få möjlighet att vara med på avdelningens möten för att få bredare inblick i verksamheten om det gäller områden som kan bygga på deras kunskap även inför framtida kurser i utbildningen, t.ex. möten med öronläkare där aktuella fall tas upp.

Källor: https://www.kliniskhandledning.se/resurser/handledning-fore-under-och-efter-patientmoten/

VMFN80 – Vårtermin 2023 – Uppgift 2 – Karin Sjögren

Vad ska studenterna lära sig?

Denna plan är upplagd för en fördjupningskurs inom röstbehandling vid könsdysfori, med placering på Logopedimottagningen i Malmö. Det är en variant av kurs LOGR75, fördjupning i logopedi 7,5 högskolepoäng. Kursen är valbar på termin 7 i logopedutbildningen. Målen ska anpassas individuellt utifrån studenten med hjälp av handledare och examinator, men fokus ligger på fördjupade kunskaper och erfarenheter, och att dessa ska kunna beskrivas och diskuteras.

Hur ska de lära sig detta?

I och med att föreläsningar kring transpersoners hälsa är få under utbildningen kan det vara en fördel att ställa vissa frågor och ge dem tillgång till resurser redan innan VFU- start, så tiden på plats kan användas för att resonera och diskutera samt öva praktiska färdigheter. Målet är att även patientmötena ska leda till intresse och nyfikenhet att fördjupa sig i forskning och metoder, liksom en ökad kännedom kring både resurser och behov av stöd för patientgruppen. Det kommer även erbjudas möjlighet att auskultera på andra yrkesgrupper knutna till könsidentitetsmottagninen, för att få en tydligare uppfattning om patientresan och kritiskt granska vården som ges.

Lärsituation

Mål: färdighetsträning – Resonans, samt självkännedom i yrkesrollen

En student ska träffa en patient med könsinkongruens som önskar arbeta med sin röst för att få ett kvinnligt röstläge. Patienten har gått en behandlingsperiod ett år tidigare. Dagen innan besöket får studenten och hens kurskamrat tillgång till journalanteckningar och kan lyssna på röstinspelningar före- och efter förra träningsperioden.

De börjar med att tillsammans diskutera och sedan komma med förslag till mig som handledare. I detta fall föreslår de att patienten hade gynnats av att arbeta med resonans och artikulation, men är osäkra på hur de ska gå tillväga. Jag beskriver en metod och ger tips på länkar och artiklar om denna. De går igenom upplägget och testar övningarna på varandra.

Innan patientmötet frågar jag studenten om hen har några särskilda mål, liksom om det är någonting hen vill att jag ska återkoppla på specifikt. Hen beskriver att hen känner sig införstådd med metoden och att leda mötet, men önskar sitter jag är med i rummet och bryter in vid behov. Så länge det inte är någonting som äventyrar patientens vårdkvalitet/ säkerhet försöker vi hålla oss till våra roller. Studenten beskriver hur hen planerat besöket, steg för steg.

Studenten håller i besöket självständigt (Peytons 4-stegsmodell – steg 4). Jag som handledare sitter i rummet och medstudenten observerar (Peyton steg 1) via one-way screen-rum.

Efteråt får studenten beskriva patientmötet och upplevelsen av det enligt SNAPPS. Hen har funderingar kring att patienten hade svårt att få till röststyrka i övningen och önskar lite input kring detta inför nästa behandlingstillfälle. Jag uppmuntrar till att fundera kring hur hen arbetat med detta vid andra röststörningsdiagnoser och hen kommer på några exempel från tidigare röstpraktik och planerar titta närmare på det. Sedan önskar studenten återkoppling från mig från patientmötet: styrkor och om det finns något mer sätt att jobba vidare mot studentens mål.

Steg C Hur kan du bidra till ett gott lärandeklimat?

Att ha tid under första dagen för att lära känna studenterna, be dem berätta lite om sig själva och sin väg in i logopedin tycker jag är värdefullt. Men också att jag delar med mig och är personlig. Jag är en glad typ och tänker att en positiv miljö gör att det

känns mer okej att ställa frågor och vilja diskutera. Det kräver också en god tillgänglighet – att de vet hur de kan nå mig snabbt både på plats och via telefon/e- post.

För delaktighet på arbetsplatsen är det viktigt att det inte finns fysiska barriärer. Kan en student med rullstol komma fram ordentligt? Är deras passerkort och inloggninguppgifter aktiverade innan praktikperioden börjar? Sedan tycker jag det är välkomnande att de har skåp med sina namn på. För att studenterna ska känna sig inkluderade på arbetsplatsen vill jag också börja med att presentera dem för övriga kollegor och bjuda in till diskussioner under fikat.

Handledning av studenter i verksamhetsförlagd utbildning, aktivt studentcentrerat lärande Johanna Mårtensson, 2023-03-11

Uppgift 2. Plan för min handledning

Steg A Vad ska studenten/studenterna lära sig?

Studenterna går termin 3 på Logopedprogrammet och läser kursen LOGB39, Klinisk undervisning och färdighet, inom området barnlogopedi. Handledningen genomförs på min arbetsplats; logopedmottagningen på lasarettet Trelleborg.

Kursmål som handledningssituationen ska bidra till att studenten når:

Studenten ska kunna visa förmåga att

– kommunicera egna kunskaper inom området till barnets omgivning, kurskamrater och personal inom andra professioner,
– diskutera och planera upplägg av direkt och indirekt intervention med barnets omgivning, samt kurskamrater och personal inom andra professioner,
– bemöta patient och anhöriga på ett professionellt och empatiskt sätt utifrån ett mångfaldsperspektiv,

Det finns inte med som ett kursmål, men jag tycker också att studenten ska kunna visa förmåga att inhämta relevant information (ta anamnes) från omgivning och personal inom andra professioner samt att delge sin bedömning till omgivning och personal inom andra professioner (det sistnämnda kanske faller inom det första kursmålet ovan, men jag tycker att det kunde vara ännu tydligare att det faktiskt handlar om en bedömning av barnets förmågor och alltså också ställningstagande till formell diagnossättning). Det sista kursmålet ovan tycker jag även ska gälla personal inom andra professioner (t.ex. barnets förskolepersonal) som ju inte faller inom kategorin anhöriga, men som man som logoped såklart måste bemöta på ett bra sätt (om inte annat för att underlätta framtida samverkan).

Vid behov av stöd i min handledning kan jag vända mig till kollegor på mottagningen som har erfarenhet av att handleda studenter, men jag kan också kontakta VFU-ansvarig på logopedprogrammet.

Steg B Hur ska de lära sig detta?

Lärsituation:
Studenten ska aktivt delta i ett telefonsamtal med barnets (patientens) förskolepersonal för att inhämta fördjupad anamnes, återkoppla sin bedömning samt handleda kring intervention (beroende på studentens nivå skulle självklart antalet självständiga moment kunna begränsas, men syftet är i slutändan ändå att studenten ska ha direktkontakt med den pedagogiska personalen – vilket är en viktig del i arbetet som barnlogoped).

Plan för handledningen:

Innan

Studenten har auskulterat under ett samtal av samma typ som fördes av mig som handledare.

Handledning av studenter i verksamhetsförlagd utbildning, aktivt studentcentrerat lärande Johanna Mårtensson, 2023-03-11

Vi har efteråt gemensamt reflekterat kring detta samtal och studenten har haft möjlighet att lyfta funderingar kring mitt tillvägagångssätt och fått återkoppling på alternativa sätt att genomföra samtalet. Studenten har formulerat mål för sitt eget kommande samtal, och jag som handledare har bedömt om de är rimliga utifrån studentens kunskaper och förmågor och gett förslag på hur de kan justeras om det är befogat.

Studenten har vid ett tidigare tillfälle själv träffat barnet och de anhöriga för ett nybesök med anamnesupptagning och språklig bedömning, och har inför sitt telefonsamtal fått i uppgift att läsa in sig på sina journalanteckningar för att kunna sammanfatta nybesöket och sin bedömning till förskolepersonalen. Studenten har dessutom förberett de frågor som hen tycker är relevanta att ställa under samtalet samt de insatser som förskolepersonalen kommer att föreslås. Innan vi ringer till förskolan har min student presenterat och motiverat sin plan för mig och fått relevant återkoppling, och hen har också fått möjlighet att förtydliga för mig om det är något moment eller egenskap som hen särskilt önskar få återkoppling på av mig.

Under

Vi har överenskommit att studenten själv påbörjar telefonsamtalet enligt sin förberedda plan, och att jag som handledare sitter med utan att kommentera (vi använder högtalartelefon), men att studenten efter sin återgivning bjuder in mig att komplettera med frågor eller förslag på åtgärder utifrån det som lyfts under samtalet (men studenten har också uppmuntrats att be om hjälp tidigare om det behövs). I samband med att jag bokade in telefonsamtalet med förskolepersonalen har jag informerat om att en logopedstudent kommer att leda det (för att säkerställa att min student blir väl bemött och inte känner onödig stress). Om min student skulle bli osäker under samtalets gång och vända sig till mig tänker jag att jag skulle ha möjlighet att ställa en motfråga eller att uppmuntra till att resonera på egen hand istället för att genast ge ett svar, eftersom förskolepersonalen redan är informerad om ramarna för samtalet och är medveten om att studenten kan behöva handledas i stunden.

Efteråt

Efter telefonsamtalet har jag och min student ett handledningstillfälle (med fokus på erfarenhetsbaserat lärande), och studenten får själv inleda med att beskriva sin upplevelse och sin prestation i förhållande till sina i förväg uppsatta mål. Jag stöttar studenten i att analysera situationen; hur det gick och varför, lärdomar som studenten fått och hens förslag på och motivering av förändringar inför framtida samtal. Om det är något särskilt som jag noterat och som studenten inte själv tar upp lyfter jag det och låter studenten själv reflektera över och ge förslag på hur hen skulle kunna göra annorlunda och vad hen skulle behöva göra (läsa in sig på, observera, öva praktiskt, etc.) för att kunna genomföra förändringen (vilket skulle formuleras som ett nytt lärandemål).

Steg C Hur kan du bidra till ett gott lärandeklimat?

Genom att på olika sätt build rapport, t.ex. genom att

Handledning av studenter i verksamhetsförlagd utbildning, aktivt studentcentrerat lärande Johanna Mårtensson, 2023-03-11

göra mig tillgänglig för handledning, både genom att avsätta tid för det under dagarna ute i klinik men också genom att t.ex. tillåta att studenterna skickar mail med undringar även utanför praktikdagarna.
vara tydlig med mina förväntningar på studenten och motivera dem för hen.
uppmuntra frågor och kommentarer genom att berömma handlingen.
visa att jag inte är ofelbar; jag gör också misstag (och kan modellera hur jag lär mig av dem).

Och specifikt för att få studenterna att känna sig inkluderade på mottagningen och delaktiga i arbetet kan jag t.ex.

visa upp lokalerna och presentera dem för mina kollegor.
bemöta dem på ett respektfullt sätt (kunna deras namn, ge min fulla uppmärksamhet åt
dem, ta ögonkontakt, dela talutrymmet, etc.).
vara trevlig (oavsett hur stressad jag må vara).
låta dem aktivt delta i planering och genomförande av olika moment (anpassat utifrån deras erfarenheter och övriga förmågor).
på olika sätt förmedla att jag tycker det är roligt att handleda – genom att visa entusiasm och intresse för studenterna, deras undringar och handlingar, men också för mitt fält och mina patienter.
Lite feedforward på Uppgift 2…

Det hade varit hjälpsamt om begreppet ”lärsituation/aktivitet” i Steg B definierats och exemplifierats som del av instruktionen till uppgiften för att göra det tydligare för mig vilken typ av situation som jag skulle utgå ifrån. Är det en situation med eller utan patient? Före, under eller efter ett patientbesök? Ett helt besök eller ett enstaka moment? Där studenten är självständig eller genomför något tillsammans med mig som handledare? Allt ovanstående? Är ”handledningen” i Steg C endast det som sker efter lärsituationen? Det hade varit bra med ett förtydligande även där.

Eftersom instruktionerna är så vida har det varit svårt att veta om jag gjort uppgiften på det sätt som förväntades (och det hade varit skönt att lägga mindre tid på att tolka instruktioner och mer tid åt själva uppgiften).

Uppgift 2.
Gör en plan för din handledning.

1.Vad ska studenterna lära sig?

Min student går termin 5 på arbetsterapeutprogrammet vid Lunds universitet. Studenten har sin VFU placering på enheten för Akutsjukvård-och intermedicin på Malmö SUS och kommer tillbringa sin praktik på en medicinavdelning. Studenten uppger vid vår första träff att hen inte varit inom slutenvården förut och har som mål att kunna utföra arbetsterapeutiska åtgärder och interventioner med avdelningspatienter. Detta stämmer överens med studentens kursmål enligt kursplanen, som bland annat innebär att studenten under sin praktik självstängt ska kunna föreslå och genomföra arbetsterapeutiska åtgärder i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Under mötet ber jag studenten att berätta om vilka olika verksamheter studenten haft praktik inom tidigare och om sina erfarenheter av sina praktikplatser. Hen får berätta om vad hen tyckte om och inte tyckte med sina placeringar, vad hen upplevde att hen lärde sig och om det var något hen saknade med sina placeringar. I och med det ber jag även studenten att berätta om positiva och mindre positiva erfarenheter av sina tidigare handledare och på vilket sätt som hen upplever att hen lär sig bäst. Här erbjuder jag studenten möjligheten att berätta om hen har några särskilda behov som jag som handledare behöver veta om och/eller ta hänsyn till under praktiken. När vi pratat igenom detta fortsätter vi att prata om studentens egna mål för sin praktik. Om studenten själv har några tankar kring hur hen vill göra för att uppnå dessa och pratar om vad studenten behöver från mig som handledare på vägen mot sitt mål. Jag som handledare berättar om hur jag tänkt kring upplägget för praktiktiden och mina förväntningar på studenten att hen har största ansvar för sitt lärande under praktiken. Utifrån detta stöttar jag som handledare studenten i att bryta ned sina mål till flera delmål som studenten kan arbeta mot under praktikens gång. Vi går igenom en struktur för de fyra veckorna vi har framför oss och när vi kommer ha avstämningar, halvtids-och slutsamtal.

2.Hur ska de lära sig detta?

Under det första mötet med studenten uppger hen att hen tycker om att först observera och sedan få göra själv. Studenten uttrycker dock att hen är mån om att få börja prova på det praktiska arbetet och vara självständigt med stöttning tidigt under perioden. Under de första dagarna av praktiken får studenten observera mig som handledare i flera möten med patienter för att kunna se olika delar av vårdprocessen och åtgärderna som utförs av arbetsterapeuter på avdelningen. Studenten får observera anamnestagning, P-ADL bedömning samt bedömning av svu-behov. Innan varje patientmöte får studenten läsa på om patienten och med stöttning diskutera patienten tillsammans med mig som handledare och fysioterapeuten som vi arbetar med på teamet. Studenten får med stöttning uppge en plan för patientmötet och komma fram till syftet med besöket och vad vi behöver få reda på under mötet med patienten. Under de första besöken får studenten observera mig som handledare och efteråt får studenten berätta vad hen tänkte om besöket, vad vi fick reda på och föreslå en åtgärd. Vi diskuterar igenom hur hen arbetat på sina tidigare praktikplatser och hur hen upplever att de skiljer sig och liknar arbetet på avdelningen. Studenten får reflektera kring hens erfarenheter kan anpassas till det nuvarande patientarbetet. Vid de första besöken får studenten observera mig som handledare

utföra åtgärderna som vi kommer överens om och gradvis under besöken backar jag och låter studenten utföra mer uppgifter självständigt. Vi diskutera under processen hur det känns för studenten att ta mer och mer ansvar under mötena. Vi stämmer av kring hur hen upplever att upplägget har varit hittills och kommer fram till att studenten ska få ta större plats och leda patientmötena och att jag som handledare ska finns med som stöttning i bakgrunden. Innan varje patientmöte ber jag studenten beskriva patienten, vad hen tänker är syftet med sitt besök och vad hen tänker göra under besöket. Jag som handledare finns med i rummet under besöket med patienten men är ej aktivt deltagande med patienten. Efter besöket med patienten ber jag studenten reflektera över mötet, hur hen upplevde det, vad hen bedömer och vilken åtgärd hen vill utföra. Jag ger feedback på patientmötet och studentens reflektion innan och efter mötet. Studenten får under praktiken träffa flera patienter och utföra åtgärder först med stöttning sedan gradvis mer och mer självständigt. Vi stämmer av under tiden för att se hur vi ligger till med studentens delmål och huvudmål. Studenten får uppge vad hen upplever fungerar bra och vad hen upplever fortsatt behöva utvecklas inom. Jag som handledare stöttar studenten i reflektionen och vi kommer fram till att studenten ska få vara mer självständig i att föreslå och utföra åtgärder och hur detta ska gå till. Jag som handledare ställer färre frågor innan och efter patientmötet och ger studenten ansvar för att själv läsa på, presentera patienten, beskriva syftet med mötet samt presentera sin plan. Studenten går in själv till patienten och får själv ta anamnes och om det passar utföra en ADL-bedömning. Efter mötet får studenten reflektera kring mötet med mig som handledare eller anteckna sitt möte självständigt och därigenom redovisa sin bedömning. Vi stämmer av kring hur studenten upplever upplägget och studenten får reflektera kring sin utveckling i förhållande till delmålen och huvudmålen. Studenten får identifiera om det är något som hen fortsatt upplever utvecklingsbehov kring och i så fall hur hen vill arbeta mot detta. Jag som handledare stöttar studenten i sin reflektion och ger feedback.

3.Hur kan jag bidra till ett gott lärandeklimat?

Jag som handledare kan bidra till ett gott lärandeklimat genom att tidigt skapa en struktur för vårt samarbete och vara öppen med mina tankar om mitt handledarskap och mina förväntningar på studenten. Detta för att undvika att studenten känner sig osäker kring vad jag som handledare tänker ska ske under praktikperioden och vad som förväntas av studenten under varje steg av perioden. Jag försöker ha ett öppet samtalsklimat där studenten kan ställa frågor, reflektera fritt och våga prova att förslå idéer utan att känna sig dömd. Jag försöker hålla en god stämning mellan oss som tillåter för skratt och skämt för att lätta pressen som studenten kanske känner under perioden. Jag frågar även hur studenten mår och erbjuder hen möjlighet att prata igenom eventuell stress och oro under praktiken, jag erbjuder även möjligheten att anpassa avdelningsarbetet vid behov.

Uppgift handledarkurs, modul 2

Planera för aktivt lärande i en handledningssituation

Tänka till hur jag kan skapa goda förutsättningar för aktivt och inkluderande lärande. Anpassa handledning till kursens mål, var handledningen sker och individuella studenters behov och förutsättningar.

Från föregående självskattningsuppgift:

Mina styrkor som handledare: Lägger vikt vid gott bemötande och har högt i tak.
Detta vill jag utveckla: Bli bättre på att hjälpa studenten att själv reflektera och sätta mål. Se studenten som resurs, ”fiska” mindre, ha mer resonerande samtal tillsammans med studenter istället för att utgå från min egen agenda.

Steg A Vad ska studenterna lära sig?
Studenterna går termin 5 på Logopedprogrammet, dvs inriktning neuro och dysfagi.

Handledningen sker på Logopedmottagningen där jag arbetar.

Kursens mål är att studenten förvärvar grundläggande praktiska färdigheter och

kunskaper kring diagnostik och behandling av förvärvade språk-, tal- och

kommunikationsstörningar och dysfagi, samt ökad förståelse för och kunskap om hur

mötet mellan behandlare och patient kan förstås utifrån olika förklaringsmodeller. Ett

ytterligare mål är att ge studenten möjlighet att kontinuerligt utveckla den egna

kommunikativa förmågan och förbereda sig för senare moment i utbildningen.

Det är två studenter som kommer till mig. Den ena har som personligt mål att utveckla sin

förmåga att bemöta patienter med förvärvade tal- och språksvårigheter samt deras

anhöriga. Den andra har som mål att bli bättre på att komma till en slutsats om diagnos och

kunna ge återkoppling om detta till patient och anhörig vid besök.

Steg B Hur ska studenterna lära sig?

Jag skulle inleda praktikperioden med att studenterna får auskultera på några besök. Dock

tänker jag att det är viktigt att de är aktiva redan från början och inte bara passivt tittar på.

För att stimulera ett aktivt lärande skulle jag vilja gå igenom remiss, bakgrund hos patienten

m.m. innan själva auskultationen. Studenterna kan få fundera högt om hypotes kring

diagnos utifrån underlaget och komma med tankar och idéer om vilka tester eller

undersökningar som behöver göras. Snarare än att jag berättar precis hur jag gör så skulle

jag vilja be studenterna komma med förslag på tillvägagångssätt. Studenterna kan även

under besöket få fundera kring vilken intervention som är aktuell framåt för patienten. Efter

besöket skulle studenterna få reflektera tillsammans – kunde besöket genomföras på det

sätt de hade tänkt, vad hade man kunnat göra annorlunda nästa gång osv.

Efter att få ha fått auskultera på mig som handledare vid några tillfällen får studenterna egna

patienter. Ett alternativ skulle också kunna vara att studenterna redan från början får träffa

patienterna själva. När studenterna träffar patienterna själva är det i början viktigt med

genomgång av studentens hypotes, planering och tillvägagångssätt. Som handledare bör jag

försöka att ställa frågor istället för att berätta ”hur det ska vara”. Modellen The Simplest

Experiential Learning Cycle kan användas för att analysera besöket, dvs Genomföra besöket

→Vad hände, vad blev resultaten?→Vad betyder dessa resultat, hur påverkade jag

utgången?→Vad ska jag göra annorlunda nästa gång? Detta kan hjälpa dem framåt med

deras individuella mål, dvs bemötande och återkoppling.

Studenterna har stor nytta av att diskutera med varandra. Har den ena studenten förstått så

är det bättre att hen förklarar för den andra istället för att jag som handledare gör det (”Peer

instruction”). Studenterna bör i så stor utsträckning som möjligt få auskultera på varandra

för att möjliggöra detta.

Inför studenternas första sväljningsbedömning på en patient ber jag dem att läsa på hur en

klinisk bedömning går till och därefter träna på varandra. För att göra studenterna aktiva

redan initialt under praktiken kan de få göra delar av bedömningen som de hunnit läsa in sig

på och känner sig redo att genomföra. De kan också få vara med och lyssna vid cervikal

auskultation redan från början. Innan jag delger min bedömning vore det bra om vi kunde gå

ut från patienten en liten stund för att ge studenterna möjlighet att diskutera vad de har

hört och observerat. I detta moment skulle jag kunna ställa många frågor istället för att

direkt berätta vad jag tänker.

Studenternas personliga mål bör genomsyra VFUn. Som handledare bör jag uppmuntra att

studenten läser in sig på området och har med sig förslag om tillvägagångssätt. Som

handledare kan jag ge tips på relevant litteratur om så önskas. Det kan vara bra inför ett

patientmöte att prata igenom just de områden studenten önskar förbättra och hur det ska

göras och även i efterhand reflektera över hur det gick och vad som kan göras annorlunda

nästa gång. Att ta en paus i patientmötet för att ge möjlighet att diskutera tankar och idéer

kan vara ett praktiskt sätt att stötta. Till exempel efter att studenten gjort sin bedömning och

testning. Studenten kan då gå ut ur rummet och få möjlighet att diskutera med sin kursare

och mig som handledare, få tid att sammanfatta sig egen bedömning, berätta hur hen tänker

med åtgärd och få feedback på detta från oss andra. Studenten kan sedan gå in till patienten

igen och själv få hålla i återkopplingen. Detta tänker jag är ett sätt att möjliggöra aktivt

lärande. I motsats till att jag som handledare tar över vid slutet av bedömningen och ger

återkoppling till patienten.

Steg C Hur kan jag bidra till gott lärandeklimat?

En god relation mellan student och handledare är viktig för inlärning. Att undvika att hamna i

en ”mästar-lärling”-relation är viktigt för mig. Om relationen oss emellan är avslappnad tror

jag att studenterna lättare kan ställa frågor, komma med resonemang och ifrågasätta. För att

skapa en god relation bör jag som handledare inledningsvis lära mig studenternas namn.

Studenterna ska få veta vad vi på min arbetsplats har för regler, både skrivna och oskrivna,

och få en förklaring till varför vi har det på det sätten. Jag bör visa intresse för dem som

person. Studenterna ska vara välkomna att delta på arbetsplatsens fika och lunch och här

finns det mer tid att lära känna varandra även utanför logopedyrkets ramar. Frågor från

studenterna bör alltid uppmuntras. Jag vill också att studenterna ska kunna känna sig

avslappnade i att VFU i första hand är en lärperiod och inte en tid de ska prestera och

bedömas. Det är viktigt att få göra misstag och lära sig från dem.

Att vara tillgänglig som handledare är också viktigt. För att ge förutsättningar för detta kan

jag i förväg se till att det finns pauser i våra scheman de dagar studenterna är här.

Alexandra Autio Modul 2 VMFN80

A. Vad ska studenten lära sig?

Jag som arbetsterapeut på särskilt boende för äldre, tar främst emot studenter i termin fem då de har sin praktik inom kommunal vård och omsorg för äldre. Ett av målen för kursen är att ”motivera arbetsterapeutisk intervention samt samarbeta med olika yrkesgrupper och team.” Det är ett av de mål min student känner att den behöver arbeta mer med, då den inte känner sig trygg nog i sin yrkesroll ännu för att kunna motivera åtgärder inför kollegor och vill jobba på detta.

Om jag upplever handledningen svår, kan jag vända mig till kollegor och bolla med dem beroende vad jag upplever svårt. Jag kan även vända mig till kursansvarig för att få stöd.

B. Hurskadelärasigdetta?

På min arbetsplats finns det gott om tillfällen att öva för att nå detta mål, då vi jobbar väldigt nära kollegor med andra professioner (sjuksköterska, HSL-undersköterska, undersköterska, vårdbiträden, läkare, fysioterapeuter, men också annan personal som enhetschefer och samordnare).

För att handleda studenten i denna situation, utgår jag från vad studenten berättat om sina tidigare erfarenheter, styrkor och svagheter. Att motivera våra planerade åtgärder inför andra är något studenten känner sig osäker på, och den berättar att den helst observerar och diskuterar med handledaren innan den självständigt ska försöka utföra något svårare självständigt. Vi kommer därför överens om att studenten får observera mig som handledare vid ett par tillfällen där detta kommer upp på ett strukturerat sätt, i detta fall vid våra teamträffar.

För att studenten ska känna sig trygg i vad denne ska motivera för åtgärd inför andra, väljer vi att till nästa teamträff att ta upp ett patientfall där studenten varit med från första bedömningen av ärendet, lärt känna patienten och fått göra mycket själv, samt reflekterat tillsammans med mig över processen. Innan teamträffen får även studenten beskriva för mig först vad den tänkt diskutera med teamet och hur denne vill lägga fram bedömningen för att känna sig trygg. Jag försöker guida genom att ställa öppna frågor, så jag minskar risken för att jag ska fiska efter något.

När teamträffen väl är, och vi diskuterar vald patient flikar studenten in med sin bedömning och motiverar för kollegorna. De ställer några frågor, som studenten då kan svara på när den känner

Alexandra Autio Modul 2 VMFN80

sig trygg efter att ha varit med hela processen. Jag som handledare flikar in när jag ser att studenten söker min kontakt, eller om det är något som är svårt för denne att svara på.

Efter teamet går vi tillbaka till kontoret, där jag och studenten sitter avskilt och reflekterar. Jag ber studenten berätta hur den upplevde mötet, vad den tyckte gick bra och vad den hade velat göra annorlunda till nästa gång.

C. Hur kan du bidra till ett gott lärandeklimat?

Minst två förslag på hur du kan agera som enskild handledare för att bidra till ett gott

lärandeklimat i en handledningssituation.



Jag som handledare bör ha haft ett samtal med studenten om dennes förväntningar vid starten av praktikperioden, samt hur den föredrar att handledningen går till. T.ex. om studenten vill bolla med mig medan vi är hos en patient, eller om den hellre diskuterar i enrum efteråt.

Regelbundna avstämningar om hur studenten upplever att praktikperioden fungerar, om det är något i samspelet mellan studenten och mig som handledare som behöver ändras för att nå kursmålen och få en så lärorik praktikperiod som möjligt.

Minst två förslag på hur du kan bidra till att studenterna känner sig inkluderade och delaktiga i arbetet på den arbetsplats din plan gäller.

 Förberedelser! Dels förbereda arbetsplatsen på att en student kommer, så alla vet om det och kan hjälpa till i att få studenten att känna sig välkommen. Även att förbereda det praktiska så långt som det är möjligt med plats att sitta på, kläder, informativt välkomstbrev m.m.

 Våga studenten göra så mycket som den kan själv, och våga låta dem göra fel (inom

rimliga ramar). För min del kan det lätt bli att jag ger för enkla uppgifter till studenten, för att den inte ska känna att de inte klarade av något samt för att få gjort jobbet så snabbt som möjligt. När något går fel bör jag istället se det som en möjlighet för reflektion, så att den bygger erfarenhet och kan reflektera över hur den vill göra nästa gång istället.

Sammanfattning av planer

Fler inlägg

Klinisk handledning av läkare under utbildning

Klinisk handledning av läkare under utbildning

Klinisk handledning av läkare under utbildning.

DELA

Sammanfattning av planer

Fler inlägg