Förslag på vad man gör (åtgärdsplan) om en BT-läkare inte klarar målen
Inlägg av Anna Hertin, Futurum, Region Jönköpings län
Region Sörmland
I Region Sörmland träffas klinikhandledare, klinikstudierektor och BT läkare för att diskutera hur BT läkaren kan uppnå delmålen samt fylla i blanketten “handlingsplan när en BT-läkare inte uppnår delmålen vid en sidotjänstgöring” Blanketten skickas till verksamhetschef på den klinik där BT-läkaren har sin grundanställning.
Region Jönköping
I Region Jönköping engageras tidigt verksamhetschef och BT studierektor för att tillsammans med huvudansvarig handledare och BT-läkare identifiera problemområde eventuellt med stöd av” Fyra-I-modellen” (Barnhorn, P.C. 2023). Som grund används tidigare kompetensvärderingar. Beslut fattas om vilka resurser det finns behov av för att nå måluppfyllelse för BT-läkaren.
Åtgärdsplan
Generellt
Vid bristande kompetensutveckling bör handledare tidigt engagera verksamhetschef och studierektor.
ST/BT-läkare (nedan kallat utbildningsläkare), huvudansvarig handledare, studierektor och verksamhetschef gör en analys för att identifiera problemet vilket är en förutsättning för rätt åtgärd.
Det är av vikt att definiera om det är utbildningsmiljön som kräver åtgärder eller individinriktad åtgärd gentemot utbildningsläkaren som krävs, eller både och. Vid behov kan annan kompetens engageras t ex: företagshälsovård, HR, jurist, fackliga företrädare, Socialstyrelsen, specialistförening. Vid behov kan även övergripande studierektor engageras.
ST-utbildningen inklusive BT är målstyrd och tiden som krävs för att uppnå målen är olika beroende på förutsättningar. Målen kan aldrig justeras, endast tiden.
Dokumentation och handlingsplan
När utbildningsläkare riskerar att inte uppnå målen är det av största vikt att de åtgärder som sätts in dokumenteras. Dokumentation bör innehålla:
- Datum för möte samt vilka som närvarar
- Genomgång av individuell utbildningsplan och justering av densamma vid behov
- Sammanställning av de bedömningar som finns (tidigare specialistkollegium, handledningssamtal, bedömningsinstrument etc.).
- Vilka problem som står i vägen för att uppnå förväntad kompetens (se nedan för strukturerad genomgång av kompetenser som ska bedömas).
- Vilka åtgärder som planeras att sättas in handlingsplan (förslag på åtgärder se nedan)
- Vem som ansvarar för vilka delar (utbildningsläkare, huvudansvarig handledare, verksamhetschef, studierektor)
- När uppföljning skall ske
Strukturerad genomgång
Används för att identifiera inom vilket område extra resurser krävs. Som grund behöver tidigare genomförd kompetensvärdering användas (tidigare specialistkollegium, bedömningsinstrument, identifierade svårigheter i handledarsamtal etc.). Utöver detta kan ”Fyra-I-modellen” tillämpas för att identifiera utvecklingsområden i den professionella utvecklingen (se nedan). Om det inte föreligger samsyn kring risken för att ej uppnå mål mellan parterna så kan det behöva göras ytterligare insatser för att kartlägga situationen. För att kunna göra detta kan det komma krävas bedömning av externa bedömare, språktest, kunskapstest, flertalet formativa bedömningar, extrainsatt specialistkollegium eller 360-gradersbedömning. Andra aktörer kan även behöva kopplas in, så som HR, Arbetsmiljöenheten och/eller facklig representant.
För att kunna identifiera vilka insatser som krävs rekommenderas genomgång enligt samma strukturerade mall som används för återkoppling efter specialistkollegium. Specialistkollegium kan även användas under bastjänstgöringen.
Använd den blankett som heter ”Specialistkollegium Bedömare” för att skatta olika kompetenser och använd sedan ”Specialistkollegium – Underlag för feedback till ST” för att dokumentera särskilt bra områden och utvecklingsområden samt vilka insatser som behövs.
Att samla hela Specialistkollegiet är inte alltid möjligt utan dessa formulär kan fyllas i av handledare, utbildningsläkare, verksamhetschef och studierektor gemensamt samt eventuellt ytterligare aktörer enligt ovan. Blanketterna finns på ST-sidan under ”Utvärderingsinstrument”.
Exempel på utvecklingsområden och vad de kan resultera i för åtgärder (ha ovanstående mallar uppe vid genomläsning):
| Utvecklingsområden | Exempel på åtgärder |
|---|---|
| Utbildningsmiljö | Utökad handledningstid, schemaändring, utökad studietid, utrymme för mer teoretisk utbildning, handledarbyte, ändring i sidoutbildning. |
| Medicinsk kunskap | Verifieras vb med skrivningar och extra kompetensutvecklingstid kan krävas för att läsa in ämnesområden. |
| Kliniska färdigheter | Strukturerad träning. Klinisk simulering (ex Metodikum). |
| Kliniskt resonemang och bedömningsförmåga | Strukturerad träning. Gemensamma bedömningar med handledare och användning av utvärderingsinstrument. |
| Organisationsförmåga | Schemaändringar, avsatt tid. Handledarstöd och struktur. |
| Kommunikation och språk | Strukturerad träning, språkträning. |
| Professionalism (inklusive etik och bemötande) | Gemensamma bedömningar med handledare, användning av utvärderingsinstrument (gärna CBD). Fördjupad utbildning så som kurs. |
| Sociala färdigheter och teamarbete | Inhämtande av information från övriga yrkeskategorier. Teamarbete under handledning med strukturerad återkoppling. |
| Egen reflektion och utveckling (inklusive patientsäkerhet och vetenskap) | Handledarstöd i upplägg kring kompetensutveckling, plan läggs upp i mindre delsteg med ökande ansvar för utbildningsläkaren. Deltagande i journal club. |
| Att verka i systemet | Genomgång av dokumentation och administration med handledare. Gemensam genomgång kring tidseffektivitet. Plan läggs i mindre delsteg med ökande eget ansvar för utbildningsläkaren. |
Region Gävleborg
Huvudhandledaren tillsammans med placeringshandledaren och BT-studierektorn för placeringen tar fram och dokumenterar en åtgärdsplan som omfattar justeringar i det individuella utbildningsprogrammet, förändringar i vårdgivarens utbildningsinsatser eller tydligare krav på BT-läkarens för att kunna uppnå målen för placeringen. Planen förankras med berörda chefer och inkluderar HR vid behov.
Region Örebro
En handledare som uppmärksammar att en AT-eller BT-läkare riskerar att inte uppnå fastställda utbildningsmål eller på annat sätt visar sig behöva särskilda insatser, ska snarast informera; BT-läkare, klinikstudierektor och/eller verksamhetschef på aktuell placering och BT-chef på utbildningscentrum, som i sin tur kontaktar övergripande studierektor inom området. En handlingsplan ska upprättas gemensamt av ovanstående personer. I planen ska det framgå orsaken till att planen upprättats, vilka bedömningar som är gjorda, vilka åtgärder som föreslås och när en uppföljande bedömning ska ske.
