Utforskande återkopplings- och handledningssamtal
Återkoppling i dialog och utforskande handledningssamtal är modeller som ger tillfälle till ömsesidig reflektion där man är transparent med sitt eget perspektiv och samtidigt nyfiken på den andres sätt att resonera.
Återkoppling i dialog
Återkoppling som ges i en dialog med den man handleder, ett samtal där man lyssnar på och möter den handleddas egna känslor, tankar och resonemang kan bli mer effektiv och målinriktad. Om du observerat en läkare under utbildning/student kan du bättre anpassa dina förslag och idéer för utveckling genom att inleda med att lyssna på och ta del av hur den du handleder själv tänker, dennas egna förslag på hur hen kan komma vidare och vilka känslor som ev uppstod i situationen. I en återkopplingssituation kan du som handledare både fungera som facilitator och bidra med dina observationer och kunskaper och erfarenheter. (Vill du läsa mer se högerspalten.)
En enkel personcentrerad modell för återkoppling i dialog när ni har mindre tid på er
Utgå ifrån en observation du själv deltagit i eller någon frågeställning/annat den handledda vill ha återkoppling på:
-
- Ta reda på hur din adept känner och tänker med en öppen fråga. ”Berätta, hur kändes detta?”.”Vad har du för tankar om situationen?” ”Vad tror du att det kan röra sig om?” ”Vad hade du för målsättning här?”
- Bekräfta studentens tankar och känslor – ge kvitton, bekräfta, ställ eventuella följdfrågor.
”Jag förstår att detta kan kännas jobbigt…””OK, då förstår jag hur du tänker..” ”Berätta mer…” ”Vilka fler alternativ funderade du över..?” - Ge återkoppling i form av bekräftande och framåtsiktande återkoppling (feedforward). ”Det fungerade bra tycker jag när du…det gjorde att patienten… Ett förslag är att … När detta händer brukar jag…Nästa gång, pröva att …och se hur det fungerar …
Utforskande handledningssamtal
Vid ett utforskande samtal liksom vid återkoppling i dialog handlar det om att ta reda på hur någon resonerat och därför handlat på ett visst sätt, snarare än att innan bestämma sig för att handlingen var fel och behöver korrigeras. Metoden innebär att skapa en miljö som både är trygg och tillräckligt utmanande för fördjupade reflektioner. Modellen används bland annat vid simulator- och team-träning, vid medarbetarsamtal och i undervisning. Modellen kan användas både när du vill ta upp något med en person handleder som du är bekymrad över (ett tveksamt beslut etc) och med någon du handleder som fungerar bra i arbetet men som behöver utmanas för att utvecklas professionellt. Här kan ni behöva lite mer tid på er för fördjupade reflektioner. Handledning som utforskar kan också ses som handledning i partnerskap där samtalet blir mer assymetriskt och kan leda till lärande för båda parter. Ett exempel på en AT-läkares upplevelse av ett utforskande handledningssamtal ser du längst ner på sidan. En annan typ av handledningssamtal som kan vara till hjälp efter en kritisk händelese är ”Avlastande handledningssamtal”.
Utgångspunkten är ett förhållningssätt som bygger på:
- intresse och nyfikenhet på den andres upplevelser, erfarenheter och tankar kring en situation
- respekt för den andres upplevelse, känslor och tankar (att inte döma eller utgå ifrån att någon känner eller tänker ”fel”)
- värdet av att vara öppen och ärlig i sin egen uppfattning och av återkoppling
Strategin innebär att du:
1. Delger vad du observerat
” jag la märke till att …”
2. Framställer en hypotes
”jag tolkar det som att du tänkte att patienten skulle må bättre av att du...”
3. Ställer öppna, utforskande frågor för att utforska hur den andre tänker och vilka utgångspunkter som låg till grund för handlingen
”Stämmer detta eller är jag på helt fel spår..?” Berätta hur du tänkte där?” ”Vad var som gjorde att..?” ”Hur reagerade…?” etc.
4. Ger din bild av situationen, hur du själv hade agerat, ger konstruktiv feedback och feedforward.
”Jag uppfattar situationen som … och jag skulle absolut välja att …här”. ”Bra att du….det tror jag var till stor hjälp..””I den här situationen hade jag också .. ”Nästa gång pröva att …och se hur det funkar .. ” Nästa gång, undvik att … då det kan …” ”Ett förslag är att du….” etc
Utforskande frågor
Frågor kan utformas och användas på många olika sätt och få olika typer av funktioner i ett utforskande samtal.
- Öppnande och överlämnande frågor – öppnar för den handleddes delaktighet i handledningssamtalet
- Utvecklande och fördjupande frågor – stimulerar till att motivera, fördjupa resonemang
- Utmanande och problematiserande frågor – triggar ytterligare till att motivera och förklara och ibland försvara sina val (J. Magnusson 2021)
Ett utforskande samtal skiljer sig från samtal där handledaren som expert styr samtalen och vill ha svar på mer riktade frågor. Utforskande samtal kan öppna för en mer jämställd och symmetrisk interaktion i handledning, där den handledde är mer aktiv. Utforskande samtal är autonomistödjande och tränar den handledde i att fatta underbyggda, självständiga beslut.
Filmer
Nedan hittar du exempel på samtal där handledaren har olika förhållningssätt, icke-utforskande respektive mer utforskande, vilket får olika konsekvenser. Ingen av dessa är regelrätta demonstrationsfilmer utan är tänkta att utgöra ett underlag för diskussion om handledningssamtal. Scenerna utspelar sig på en vårdcentral. Jakob och Tiia i filmerna är handledare/läkare respektive läkarstudenter men agerar här skådespelare och spelar roller för diskussionens skull.
Titta gärna på filmerna några stycken tillsammans och diskutera
- användbarheten av denna typ av samtal
- idéer till hur samtalen skulle kunna bli än mer användbara för professionell utveckling
En AT-läkares tankar om utforskande samtal!
Studenten och jag var överens om att man snarare tenderar att hamna bredvid varandra än på motsatta sidor av förhandlingsbordet när man för ett meningsfullt och utforskande samtal. Att vända blicken inåt kan vara ett värdefullt första steg innan man kan inleda meningsfulla och utforskande samtal. Syftet med ett djupare samtal är inte bara att kommunicera vad den andra personen behöver förbättra, utan även att förstå den egna, dvs.studentens respektive handledarens utgångspunkt.
Vid utforskande samtal ger vi andra en möjlighet att relatera till oss, och att förstå och mötas med empati. Vi får förståelse för vår omgivning när vi bygger förtroendefulla relationer, ett utforskande samtal bidrar till vår förståelse. Det andra steget på vägen till meningsfulla samtal, som studenten kommunicerade, är att avsätta tid. Ta den hjälp du behöver och avsätt tid som en del i att arbeta aktivt med den egna utvecklingen. Vi tror att man vinner mycket på att etablera en berättarkultur på våra framtida arbetsplatser där medarbetarna vågar dela med sig av sina berättelser om framgångar och motgångar.
Reflektion hjälper hjärnan att bli mer fokuserad och närvarande, vilket blivit alltmer nödvändigt på de snabba och ständigt föränderliga arbetsplatserna. Att reagera känslomässigt på sin omgivning är en del av den mänskliga naturen. När du väl accepterar att du är ansvarig för dina reaktioner öppnar du upp en djupare reflektion. Vi mår bra när vi får konstruktiv och helst positiv respons. När du känner dig uppskattad och omtyckt blir det också lättare att hantera förändringar som uppkommer – även negativa sådana. Istället för att titta på det som inte fungerar, med risk att dras ner i en negativ känslospiral, blir det då lättare att känna glädje av det som fortfarande fungerar på jobbet. Utforskande samtal leder till nyfikenhet, reflektion och erfarenhets utbyte med andra, vilket skapar förutsättningar för utveckling.
För att ge meningsfull feedback och feedforward måste vi förstå den andra personens perspektiv, varför de gör som de gör och vad vi kan lära oss av dem. Att förstå studentens perspektiv kan därför bidra till bättre handledning och bör vara ett mål för framtida handledning.
