Återkoppling till dig som handledare

Många handledare vittnar om att det kan vara svårt att få återkoppling på hur man fungerar som handledare. Det kan vara svårt att be om återkoppling  i en mer eller mindre assymetrisk relation och svårt för en student eller kollega under utbildning  att veta vad de ska ge återkoppling på.

Vilka mål vill du nå med din handledning?

Börja med att göra en självskattning av din handledning med hjälp av formuläret ”the Maastricht Clinical Teaching Questionnaire” (MCTQ) – självvärdering.

  • Logga in på följande länk: https://sunet.artologik.net/lu/minhandledning och ta ställning till 13 påståenden om din handledning (på en skala från  ”instämmer inte alls” till ”instämmer helt”.)
  • Fyll i vilka styrkor du uppfattar att du har som handledare och vad du vill utveckla i din handledning. Sätt upp rimliga nåbara mål.

Alternativt ladda ner självskattningsformuläret – MCTQ

Be om strukturerad återkoppling på din handledning

Det kan vara lättare för den du handleder att ge dig återkoppling om du använder ett formulär för att strukturera återkopplingen. Använd formuläret nedan och be den läkare under utbildning eller student du handlett att fylla i formuläret. Be om feedforward av typen; ” Nästa gång …”.Samla in så många formulär du kan under en tid för att få en bredare bild av vad återkopplingen ger av vad som kan utvecklas och hur.

Är ni en grupp specialister/handledare och läkare under utbildning kan ni sammanställa självskattningen respektive återkopplingen på gruppnivå. Ett bra sätt att få syn på diskterpanser mellan hur vi själva uppfattar vår handledning och hur den uppfattas av andra.

 Ladda ner återkopplingsformuläret – Feedback till handledare – Maastrricht Clinical Teaching Questionnaire (MCTQ)

Forskningsbaserat formulär för självskattning och återkoppling

Formuläretär ett forskningsbaserat formulär för feedback till kliniska handledare – Maastrict Clinical Teaching Questionnaire (Stalmeijer et al. 2008, 2009, 2010a,b). (Självskattningsversionen bygger på smma formulär). Syftet är att kliniska handledare ska ha möjlighet att be om strukturerad feedback från en student/läkare under utbildning efter en handledningssituation. Den svenska version vi använder är validerad för svenska förhållanden med hjälp av lärare och studenter på läkarprogrammet LU (Strand 2017).

Utgångspunkten för formuläret är så kallad Autonomistödjande handledning (på engelska  -Cognitive apprenticeship).

Denna handledningsmodell innehåller 6 olika strategier vilka omsatts i påståenden om din handledning som den som ger dig återkoppling instämmer i mindre eller högre grad i. Det finns också utrymme för fritextkommentarer om hur man uppfattar din styrka som handledare respektive förslag på utveckling.

Instruera
Handledaren demonstrerar, verbaliserar samt beskriver vad hen gör och varför. Studenten observerar.

Observera och återkoppla
Handledaren strukturerar arbetsuppgiften, observerar studenten och ger feedback och feedforward.

Individanpassa
Handledaren nivåanpassar, ger gradvis avtagande stöd, utmanar och stöttar studenten att ta steget till ny nivå.

Utforska

– studenten verbaliserar
Handledaren stimulerar studenten till att sätta ord på sin kunskap, sina resonemang och sin problemlösningsprocess. Detta uppnås genom att handledaren ställer frågor, studenten ”tänker högt” eller att studenten granskar någon annan som löser en uppgift och sätter ord på sina slutsatser.

– studenten reflekterar
Handledaren stimulerar studenten att kritiskt granska sitt agerande och jämför egna och andras lösningar alternativt ”experters” och ”novisers” lösningar.

– studenten formulerar egna lösningar och mål
Handledaren stimulerar studenten till självständiga problemformuleringar och lösningar samt till att sätta upp (del)mål för sitt eget lärande.

(Collins et al in Glaser 1989; Stalmeijer et al 2008, 2010; Lave & Wenger 2005)

Ett annat sätt att få återkoppling på sin handledning är en form av ”peer-learning” som innebär att:

  • jämbördiga kollegor observerar och ger varandra återkoppling på en professionell prestation.
  • kollegan är en »kritisk vän« som samtidigt kan vara både stöttande och utmanande.

Kollegahandledning är något man använt i en handledarutbildning för ST-läkare i Västra Götalandsregionen. Läs mer i Läkartidningen 2021;118:21031 om kollegahandledning och erfarenheter av detta HÄR.

Du kan be om återkoppling upprepat och vid olika  tillfällen och spara dessa i en portfölj  för handledningskompetens. Det räcker med en enkel mapp i en dropbox eller på din dator där du samlar all dokumentation kopplad till din handledarkompetens och utveckling av densamma (intyg, dokumenterad handledning, reflektioner, kursuppgifter, självskattningar, återkoppling  på din handledning etc.). Här hittar du fristående moduler du kan kombinera och genopmföra för att uppnå den handledarkompetens som krävs på olika nivåer och arbetsplatser.

…och så en påminnelse om hur mycket ni betyder!

”När jag började gå på klinikerna med handledare blev jag nyfiken på varför de valt just sin specialitet. Det finns ju så många och alla verkar intressanta! För att stilla min nyfikenhet började jag fråga mina handledare hur de valt sin bana. Oftast var svaret att slumpen avgjort deras specialisering. Jag förstod inte hur det var möjligt och blev förskräckt över att låta slumpen bestämma något så viktigt!

Jag ändrade därför min fråga till vad de gillade med sitt jobb. Nu fick jag svar som förklarade hur arbetsplatsen fungerade. De beskrev hur de gillade sina arbetsuppgifter, kollegor och handledningen på vägen till specialist. Här var jag något på spåren! För dem spelade det roll hur man togs in som ny i ett arbetslag och hur man kunde växa i sin roll med stöttning från sina kollegor. Det låter inte så olikt för hur jag som student kände när jag gick på kliniken med handledare.

Jag har gått med många mycket engagerade och pedagogiska handledare, som verkligen bidragit till att jag lärt mig tänka och agera i läkarrollen. De ögonblick jag minns bäst handlar om när jag tidigt på morgonen fick frågan vad jag vill fokusera på under dagen eller när vi efter dagen fick tid att tillsammans prata om dagens erfarenheter och jag fick något konkret att öva på. De har sett till att jag fått öva en extra gång på det som varit svårt och varit med när jag lyckats.

Läkarprogrammet är långt och handledarna många, risken är att man som student känner sig anonym. För mig är dock ingen handledare anonym. De har introducerat mig till sin medicinska sfär och fångat mitt intresse. Handledare som varit medvetna om sin roll har även behandlat mig som en framtida kollega.

När jag nu förbereder mig inför att välja min framtida bana tror jag inte på att slumpen avgör vart jag vill söka mig. Jag tror på att erfarenheter av god handledning spelar roll.” (Läkarstudent Lunds läkarprogram)

Stalmeijer, R. E., Dolmans, D. H., Wolfhagen, I. H., & Scherpbier, A. J. (2009). Cognitive apprenticeship in clinical practice: Can it stimulate learning in the opinion of students? Adv Health Sci Educ Theory Pract, 14(4), 535-546.doi:80/3/302

Stalmeijer, R. E., Dolmans, D. H., Wolfhagen, I. H., Muijtjens, A. M., & Scherpbier, A. J. (2010a). The Maastricht Clinical Teaching Questionnaire (MCTQ) as a valid and reliable instrument for the evaluation of clinical teachers. Acad Med, 85(11), 1732-1738.

Stalmeijer, R.E., Dolmans, D.H., Wolfhagen, I.H., Peters, W. G., van Coppenolle, L., & Scherpbier, A.J. (2010b). Combined student ratings and self-assessment provide useful feedback for clinical teachers. Adv Health Sci Educ Theory Pract, 15(3), 315-328.

Strand, P. (2017) Situating Faculty development in the Clinical Workplace. Avhandling Lunds Universitet.