Handledning av studenter på akuten

Akutmottagningen tar emot läkarstudenter från flera olika terminer och kurser. Detta innebär olika kunskapsnivåer, kliniska färdigheter och beslutskompetens. De olika kurserna har olika fokus, till exempel medicinska eller kirurgiska patienter.

Inlägg av Andreas Gyldenkærne, Region Skåne

Struktur

De senaste åren har principen om gaffelmottagning blivit mer populär i Sverige. I gaffelmottagningen fungerar en specialist eller annan senior läkare som handledare för yngre kollegor och har inga egna patienter. Gaffelmottagning fungerar särskilt bra på mottagningar som har flera studenter/yngre läkare i arbete samtidigt.

Innan patientmötet

En rekommendation är att börja med att stämma av förväntningar med studenten. Ställ frågor till studenten för att ta reda på kunskaper och erfarenheter, vad målet med denna placering på akutmottagningen är och vad studenten önskar att uppnå med placeringen. Utbildningen till läkare präglas av situerat lärande (lärande sker kollektivt och genom att delta aktivt och upptas i en gemenskap). Ge därför, i det mån det är lämpligt, studenten möjlighet att göra så mycket som möjligt.

Fastställ ramarna för studentens lärande på akutmottagningen:

  • Behöver studenten handledning under anamnesupptagning och undersökning? Kom gärna överens om när och hur du som handledare kan bryta in under studentens möte med patienten.
  • Hur långt i patienthandläggningen förväntas studenten komma? Ska studenten t. ex lägga fram 3 förslag på differentialdiagnoser? Läkarstudenter som kommit en bit på väg kan även förväntas att göra en fortsatt undersöknings- och behandlingsplan för patienten.
  • Kom också ihåg mera praktiska frågor som t.ex.: ska studenten diktera eller skriva anteckningen direkt i journalsystemet.
  • Välj tillsammans med studenten en passande patient.
  • Tänk på att studentens lärandemål i stor utsträckning är relaterade till grundläggande moment som anamnes, status, differentialdiagnostik och beslutsfattande. Även om studenten gärna vill vara med på larmrummet är detta inte alltid optimalt för dennas lärande att ta hand om mycket tidskritiska patienter.
  • Planera för hur studenten skall få feedback.

Under patientmötet

Beroende på studentens mål och din insikt i studentens begränsningar kan studenten antingen träffa patienten själv eller tillsammans med dig. Läs mer här!

Efter patientmötet

När studenten har träffat patienten bör studenten sammanfatta patientmötet för dig som handledare. Ge gärna tid till studenten för att förbereda sin sammanfattning innan hen rapporterar till dig. Uppmana gärna studenten till att tänka differentialdiagnostisk och söka mer information. Kom ihåg: att kunna göra en bra sammanfattning och att kunna fokusera på de viktigaste detaljerna i patientundersökningen är viktigt att lära sig som läkarstudent. Använd gärna kommunikationskonceptet SBAR som utgångspunkt för samtalen.

Låt studenten berätta med minimala avbrott och spara diskussion av differentialdiagnostik och fortsatt plan till efter att studenten är färdig med sin beskrivning.

Studenter som har svårt att ta upp eller sammanfatta en anamnes på ett strukturerat sätt kan med fördel introduceras till minnesreglerna OPQRST+ och MAPLES.

Studenten på akutrummet

Du har (trots rekommendationen jag gav i stycket ”Innan patientmötet”) tagit studenten med på akutrummet. Tänk då igenom hur mycket du vill låta studenten göra.

Berätta, innan patienten ankommer, för studenten hur du hade tänkt att börja behandla patienten utifrån ambulansens inlarmning. Gör studenten uppmärksam på att planen kan ändra sig allt efter patientens mående och undersökningens resultat.

Se till att göra ett ordentligt Sign-In med resten av larmteamet. Introducera studenten och klargör dennas roll, antingen som undersökande läkare eller som medhjälpare på akutrummet. Gör klart för dig själv hur mkt du kan låta studenten göra självständigt i den akuta situationen och när du som ansvarig läkare måste bryta in och styra om studentens behandling.

Mycket att göra

Även om studenten lär sig mycket under direkt handledning finns det också mycket som studenten kan lära sig själv. Ge studenten tid till att samla in mer information och att sammanfatta det som denna har lärt sig om och av patienten. Studenten kan till exempel läsa på om verkan och biverkningar av läkemedel som denna inte känner till eller skriva journal i lugn och ro, medan du tittar till en annan patient.

Innan studenten går hem

Avsätt tid till att ge feedback på dagens upplevelser och prestation. Studenten behöver veta vad som gick bra, men även också vad som kan förbättras och hur. Använd gärna verktyg som t ex OMP. Identifiera tillsammans luckor i studentens kunskaper och färdigheter och uppmuntra studenten att söka mera kunskap och träna.