Handledning före, under och efter patientmöten

undersokning-nasa

Foto: Kennet Ruona

Utöver att använda specifika modeller för träning av färdigheter eller förmåga att resonera kan det vara bra att ha en övergripande struktur för att optimalisera en individs möjligheter att lära sig så mkt som möjligt från ett patientmöte. En sådan struktur kan också med enkla medel hjälpa dig att individanpassa aktiviteter och handledning.
Några tips (i relation till tid och andra förutsättningar):

Studenten/läkaren under utbildning:

  • läser (om möjligt) på om patienten
  • rapporterar till dig enligt SBAR och ger förslag på  relevanta statusus etc. och ni diskuterar, motiverar tillsammans

Samtal innan ni träffar patienten

  • Är det något särskilt studenten/läkaren under utbildning har behov av att träna på/egen målsättning?
  • Något specifikt denna vill att du observerar och återkopplar på?
  • Hur gör ni inne hos patienten? Kom överens om vem som gör vad och i vilken mån du som handledare ev ska  bryta in, ge stöd alternativt låta studenten/läkaren under utbildning fullfölja och avsluta etc.
  • Ställ frågor som utforskar hur studenten/läkaren under utbildning resonerar och som stimulerar denna att använda kunskaper denna redan har.
  • Försök att ”hålla händerna på ryggen” och låt studenten/läkaren under utbildning vara så  aktiv som möjligt
  • Du observerar /stöttar utifrån vad ni kommit överens om (och med patientens behov och god vård som prioritet).

Resonera

  • Låt studenten/läkaren under utbildning inleda resonemang om diagnos, åtgärd etc. Modeller till stöd för detta när tiden är knapp eller när ni har mer tid kan du läsa mer om här.
  • Ställ frågor som utforskar hur studenten/läkaren under utbildning resonerar och som stimulerar denna att använda kunskaper denna redan har.

Återkoppla

  • be studenten ge sin bild av patientmötet och ge förslag på vad som kan utvecklas och hur
  • ge din bild och förslag på hur studenten kan träna för att komma vidare i relation till målsättning

Läs mer