Studenter vittnar om stora variationer i lärandeklimat
Hur studenter uppfattar lärandemiljön (lärandeklimatet) under en placering har visat sig påverka inte bara läkarstudenters lärandeprocess utan även framtida val av specialitet och var de vill arbeta*
Exempel att diskutera på din arbetsplats
Nedan hittar du exempel på hur den social, psykologiska och fysiska miljön kan påverka studenters lärande ni kan använda för att diskutera lärandemiljö.
Studenter diskuterar bemötande under en placering
I powerpointen nedan förs en diskussion mellan några läkarstudenter som delar upplevelser av lärandeklimat under sin kliniska utbildning på läkarprogrammet vid Lunds universitet (från gruppintervju 2015). OBS! Detta är naturligtvis enbart ett perspektiv, förmedlat av några studenter vid ett tillfälle.
”För oss studenter består praktiken på sjukhuset av tärningskast”
På denna länk hittar du en krönika i Läkartidningen från 2023 där en läkarstudent beskriver hur upplevda variationer i lärandeklimat påverkar hur man som student lär och utvecklas.
Observationer av studenters möjligheter att delta
I de beskrivna observationerna (autentisk aobservationer på en arbetsplats) hittar du underlag för att diskutera hur inkludering, placering i rummet och tillgång till material resurser kan påverka lärande.
Förslag och verktyg för att utvärdera klimat
Till sist hittar du några förslag på vad man kan göra för att skapa ett gynnsamt klimat. Identifiera fler i er egen diskussion.
Du hittar verktyg för att utvärdera lärandeklimat och handledning HÄR.
*Referenser hittar du i högerspalten ”Jag vill läsa mer”
Observationer av studenters möjligheter att delta i en klinisk miljö
Den fysiska miljön har stor betydelse för lärandet. Som enskild handledare är denna inte lätt att påverka men att orientera studenter i miljön och göra ditt bästa som handledare för att ge studenterna tillgång till de resurser de behöver för att kunna delta i arbetet räcker långt.
Nedan kan du ta del av autentiska observationer av situationer under en placering under T9. Vad får du för tankar om studenters förutsättningar för kommunikation, delaktighet och lärande utifrån dessa två situationer?
Morgonmöte
Klockan är snart 8.00 och det är morgonmöte. Jag är tidig. En efter en kommer mina kollegor in och sätter sig i en stor cirkel med stolarna vända mot varandra. Studenterna (5 stycken) anländer, några sent, och sätter sig i en yttre ring utanför den inre kretsen av läkare. En student blir vänligt tilltalad av x som ställer frågor och småpratar. Samtalen rör sig om patienter som överrapporteras och ”vad hände sen”-berättelser. Någon sjuk, vem täcker upp, en kedja av förflyttningar i schemat. Någon undrar om resurspersonen blir av under vintertid/infektionstider? Verkar inte bli någon enligt gruppen, ingen uppsatt på schemat som redan är lagt. Någon påpekar att ”tänk vad en sådan hade underlättat nu i denna situation när X är magsjuk”. Under morgonmötet som varar fram till c:a 8.20 är det ingen student som talar, tilltalas eller omnämns förutom det initiala småpratet med x.
Rond
Det är rond på avdelningen framför vita tavlan på SSK-expeditionen. Vi är fem personer jag, en SSK en annan ÖL och två UL. Min ÖL kollega väntar in studenterna men börjar berätta om patienterna när de inte är i tid. Vi delar upp arbetet:
X säger: ”Jag tar pat x.” ”OK tar du x ?” etc. Studenterna (tre stycken) kommer 3 min sent. ÖL tar en kort paus och gör en nickning i riktning mot studenterna när de kommer. Fortsätter sedan fördela arbetet. Det är trångt, studenterna står bredvid tavlan som är delvis skymd för dem och tittar inte mkt på denna utan på oss som samtalar. Vi har begränsad ögonkontakt med studenterna. Studenterna talar inte, tar inte initiativ till/ställer inte frågor eller inviteras att tala/ställa frågor. SSK o ÖL samtalar UL som är involverad i samtalet och tittar i journal. Studenterna sträcker på halsen för att se datorskärmen bredvid när journal kommer på tal. X riktar sig till studenterna:
– Vad kan vara intressant för er? Vill ni gå med till alla patienter?
En av studenterna svarar lite tvekande.
– Jaa.. Hur brukar ni göra?
Studenterna bjuds in att följa med läkarna in till alla patienter: ”Vi har tyvärr få patienter nu, ibland blir det så. Lite otur för er”. Alla går till patienterna. UL talar med studenterna utanför rummet på väg till patient.
Förslag på hur man kan påverka lärandeklimatet
Studenternas diskussion skildrar dessa studenters mindre goda erfarenheter. Men precis som studenterna uttrycker, så arbetar många studentansvariga och enskilda handledare hårt för att skapa en bra lärandemiljö för studenter. Som handledare kan du med relativt enkla medel bidra till att studenterna får goda upplevelser av lärandeklimat i handledningssituationer under sin placering. Nedan några exempel från studenter och handledare på Lunds läkarprogram som beskrivit vad som kan upplevas som viktigt för ett gott bemötande och lärandeklimat:
- Presentera studenter för patienten som ”min blivande kollega”.
- Presentera läkarstudenter vid namn för kollegor och personal.
- Välkomna studenterna till avdelningen, visa runt på arbetsplatsen (toaletter, läkarexpedition, SSK-expedition, rondrum, patientrummed mera), vilka hålltider som gäller (ex. kl 8 pulsmöte, kl 10 rond, kl 15 eftermiddagsavstämning).
- Inkludera studenten i arbete och sociala situationer
- Ta med studenten på fikapauser
- Visa uppskattning för det arbete som studenten genomför och påminn/tala om att det är viktigt för patienterna och verksamheten.
Utöver ett gott bemötande, betonar studenter att en bra lärandemiljö innebär att få vara aktiv, att få utrymme att tänka och handla själv. Detta stöds också i forskning om hur lärande kan optimeras på en arbetsplats. Några exempel från handledare och studenter:
- Låt studenten vara så aktiv som möjligt i patientmöten
- Låt studenten resonera innan du kommer med svaren – även under tidiga terminer kan studenterna resonera kring differentialdiagnoser och åtgärdsförslag.
- Ge studenten en patient att ”ansvara” för under veckan, t.ex. genom rondande och att fördjupa sig i utredningen/behandlingen.
- Ge studenten arbetsuppgifter som känns meningsfulla och betona att studenten faktiskt hjälper/avlastar handledaren med t.ex. remisser eller liknande.
Här kan du läsa mer om aktivt lärande, ta del av exempel på planering av handledningssituationer och handledningsmodeller som aktiverar och utmanar.
Studenters upplevelse av bland annat sociala och emotionella aspekter av lärandemiljön har stor betydelse för lärande och studieresultat. Värdet av erfarenheterna påverkas också av de relationer de leder till.
Lärande påverkas av vilka känslor som väcks i en handledningssituation och hur både handledare och studenter upplever engagemang, förtroende och tillit (på engelska kallas att skapa förutsättningar för förtroende och tillit: ”to build rapport”).
Tillit skapar utrymme för att anta utmaningar och våga ta steg utanför sin ”comfortzone”.
Vill du läsa mer?
Tips om att bygga rapport med patienter kan vara användbart även för att bygga rapport med läkare under utbildning
Kartlägg studenternas möjlighet att delta
Som studentansvarig kan du göra skillnad genom att kartlägga hur studenter får utrymme och medvetandegöra situationer som ovan. Läs mer under Jag vill planera för att ta emot studenter.
Nedan kan du ta del av erfarenheter av klinisk handledning och lärandemiljö i Uganda, Kenya och Indien.
Tre läkare från Uganda, Kenya och Indien samtalar. Samtliga har utbildat sig i sina hemländer och har lång erfarenhet av klinisk handledning. Ni får träffa Gilbert Tumwine som är obstetriker från Uganda, Caroline Mutinda som är pediatriker från Kenya och Vikas Choudry som är allmänläkare från Indien. Jack Palmieri från forskargruppen Socialmedicin och global hälsa vid LU modererar paneldiskussionen.
Ta del av samtalet nedan.
