Tips för användbar återkoppling

Vi vet att återkoppling i form av narrativ, dvs beskrivande, feedback och feedforward har stor betydelse för vår professionella och personliga utveckling. Som handledare är ditt bidrag med observationer av och återkoppling till studenter/läkare under utbildning oumbärligt!
Student och handledare i samtal

handledning-primarvarden

Foto: Kennet Rouna

Din återkoppling kan ge användbar information om vad man som individ kan utveckla vidare och hur i relation till stegvisa målsättningar. Men vad vet vi egentligen om användbarheten av olika former av återkoppling?

Användbar återkoppling är ofta relaterad till uppgift och mål.  Som handledare ger du t ex återkoppling i relation till vad den du handleder vill uppnå i en viss situation. Detta bidrar till  ”closing the gap” dvs det minskar diskrepansen mellan beteende och målsättning. VIKTIGT! Återkoppling blir mer användbar om den ges i ett samtal och möter mottagarens egna tankar om sitt agerande/resonemang i en situation.

Exempel – ”Jag vill bli bättre på att resonera kring differentialdiagnoser här på akuten.” (Studentens mål)

Bra att du/Förbättra detta

Återkoppling som stärker ett beteende ger dig information om att någon annan med erfarenhet och kunskap tycker att det du gör fungerar bra och att du kan fortsätta med detta:

Exempel –  “Jag tycker att det var bra att du ställde öppna frågor inledningsvis för att undvika snabba slutsatser”

Återkoppling som ger förslag på vad du kan förbättra ringar in ett specifikt område/beteende

Exempel –  ”Jag tycker att du kan bli bättre på att ställa avgränsande frågor i nästa skede, t ex kan du ställa frågor av typen xxx…”

Feedforward: Så här kan du göra för att nå målet

Sammanfattningsvis innebär feedforward att du ger kommentarer som ger den du handleder stöd för hur denna kan komma vidare mot sitt mål. Framåtsiktande tips, ett utbyte av idéer och alternativ som den du handledare kan pröva vid nästa tillfälle och utvärdera.

Exempel- ”Jag la märke till att du snabbt kom till slutsatsen att x daignos var den mest troliga och i detta fallet finns det risk att du stänger dörren för andra resonemang för tidigt.  Mitt tips är att ställa fler frågor om x innan …vill du lära dig mer om differentialdiagnoser på akuten är ett tips att ta del av SWESAMs råd och tips om differentialdiagnostik. Det finns också ramverk för beslutsfattande på akuten – här kan du hitta mer om detta inklusive minnesregler.”

Exempel – “Nästa gång: pröva att göra så här och se om det funkar för dig”

Exempel – ”Till nästa gång: Observera mig när jag gör ett neurostatus. Leta efter saker jag gör som du vill fråga om. Sen pratar vi och du kan pröva igen”

(Hattie & Timperley 2007; Hattie & Clarke  2018; Christian Lundahl 2018)

Sifferbedömning (enbart)

Exempel  – du ger siffran 4 (av 6) på en mini-CEX bedömning av förmåga att ta upp anamnes

Du måste själv ta tag i…

Exempel . – “Jag kan hjälpa dig men då måste du själv ta tag i detta annars ser jag ingen mening med att hjälpa dig ….”

Öva mer-återkoppling

“Du behöver lägga minst två timmar per vecka framöver på att öva suturering…”

”Gör fler lumbalpunktioner…”

Generaliseringar och ”du är” 

Många missförstånd och starka negativa reaktioner på återkoppling beror på att vi fäller alltför generella omdömen om varandra utan att förklara vilken betydelse vi lägger i det eller vilken tankeprocess som ligger bakom vår tolkning och återkoppling. Dessa ger också sällan någon användbar information att arbta vidare med och har därför svagare effekt på lärandet.

”Du verkar ointresserad…”
”Du borde ta för dig mer…”
”Du är för osäker i kontakten med patienten…”

Om man fäller omdömet ”du verkar ointresserad.” är detta en personlig tolkning av ett konkret beteende. Vad betyder detta egentligen? Vilka beteenden åsyftas? Vad är det personen gör som får dig att uppfatta det så? Vad, enligt din kultur och referensram, gör att du tolkar detta beteende som avsaknad av intresse? Återkoppling som beskriver hur någon är snarare än vad någon gör är mindre användbar och kan skapa en känls av att man vill försvara sig då man inte håller med om ”diagnosen”:

”Du är alltför känslomässigt lagd vilket…”

”Du är väl pedantisk här”

”Du är inte tillräckligt påläst”

”Du tillhör den långsamma typen”

Otillfredsställelse med feedback bottnar också i att återkoppling är emotionellt komplicerat där konkurrerande behov kan krocka med varandra. Du har ett behov av att lära och växa, samtidigt har du ett behov av att duga att bli accepterad precis som du är.  Otillfredsställse med återkoppling beror ofta på att:
  • Feedbacken är för generell och svårtolkad
  • Den har en negativ inverkan på självuppfattning och självförtroende
  • Det läggs fokus på ett positivt/negativt omdöme
  • Vi får inte veta hur vi kan göra för att komma vidare

Fler exempel på feedback som är mindre användbar

“Det ser bra ut så här långt!”

”Bra jobbat!” 

Det där var inte särskilt bra genomfört …

”Du borde …”

”Man kan inte …”

(Hattie & Timperley 2007; Hattie & Clarke  2018; Christian Lundahl 2018)

  • Tänk igenom vad som är syftet med återkopplingen
  • Tänk på återkoppling som ett samtal (inte som en leverans av omdömen)
  • Involvera
    • definiera tillsammans vad återkopplingen ska relatera till – vad vill den handledda uppnå
    • låt mottagaren själv reflektera först (se modeller för återkoppling)
  • Spegla, dvs beskriv vad du observerat med konkreta exempel  –  hur någon gör (inte hur någon är)
  • Dela med dig av ditt perspektiv – inte generaliseringar om vad någon borde eller vad som är rätt eller fel
  • Ge förslag på hur den handledda kan göra/träna etc för att utvecklas vidare (feed forward)
  • Håll fokus på förändringsbara beteenden vid förslag på förändringar
  • Tänk på att kloka frågor kan vara lika effektiva för utveckling som kommentarer
  • Var uppmärksam på reaktioner
  • Låt den handledda summera vad som sagts – ger dig info om vad denna uppfattat, vad som nått fram
  • Var flexibel, lyhörd och personcentrerad. Låt dig inte styras för strikt av strukturer och modeller. Feedback är kommunikation människor emellan och olika situationer och personer kan innebära att samtalet kan behöva ta olika vägar.

I Sverige och i många andra länder har pedagogen John Hatties resultat av metastudier (systematiserade översikter av forskningsartiklar inom lärande och återkoppling) nått stor spridning. I en artikel på skolverkets hemsida (16/9 2020) påpekar man dock att “forskningen om återkopplingens betydelse är inte så robust som många tolkat den. Snarare har många forskare riktat kritik mot de långtgående slutsatser som dragits baserat på forskningsöversikter”. Vissa forskare har ifrågasatt antagandet att komplexa och kontextberoende fenomen kan fångas med hjälp av sammanställningar av kvantitativa analyser.

“To relate feedback directly to behavior is very confusing. Results are contradictory and seldom straight-forward”. (Ilgen, Fisher, & Taylor, 1979, p. 368).

Stefan Ekecrantz har i artikeln ”Feedback and Student Learning? – A Critical Review of Research”  närmare undersökt några av de metastudier som ofta förekommer i litteraturgenomgångar av formativ bedömning och återkoppling. Han menar att “forskningsstödet för feedback i lärandesammanhang inte är så starkt som ofta påståtts men det betyder inte att vi ska slänga det överbord. Absolut inte”, menar Ekecrantz. Däremot skulle han vilja se mer nyanserade resonemang om återkoppling liksom de Kluger och DeNisi (1996) för. De konstaterar exempelvis att olika typer av feedback fungerar på olika sätt i olika sammanhang och situationer och att viss feedback faktiskt inte för lärandet framåt. Till exempel så har man funnit att beröm som riktas mot person är exempel på feedback som snarast verkar ha negativ effekt på lärande. Men rätt riktad feedback kan vara till gagn för människors lärande. Olika former av feedback diskuteras av Hattie och Timperley i den vida spridda undersökningen ”The power of feedback”.” (Hattie & Timperley 2007; Hattie & Clarke  2018) Skolverket (16/9 2020)

Det många forskare konstaterar är att trots komplexiteten inom forskningsfältet har viss form av återkoppling störra positiv inverkan på lärandet och därmed mer användbar för den som vill lära och utvecklas professionellt. Detta kan du som handledare ha praktisk användning av att veta.

Återkoppling som för lärandet framåt

Skillnaden mellan summativ och formativ bedömning